Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimärke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1199
Frimärke
1200
Bild 5. Tjänstefrimärke (1874—1910).
Bild 4.
Det äldsta svenska
frimärket (1855—58).
let brevpapper med stämpel, carta postale
bollata (bild 1). F. i nutida mening tillkom
först i England i samband med den s. k.
pennyportobillens antagande 1839. Genom
denna infördes i England ett enhetligt porto,
oberoende av befordringsvägens längd. Att
reformen kom till stånd tillskrives R o w 1 a n d
Hill, som 1837 i en broschyr, »Post Office
reform», föreslagit en avgift av 1 penny för
1/2 uns (ung. 14 g), oavsett adressortens
avstånd. Broschyren innehöll även förslag om
postavgiftens erläggande medelst på baksidan
gummerat papper, som skulle fästas på
brevet. James Chalmers i Dundee hade
emellertid redan 1835 framlagt förslag om ett
för påklistring avsett märke (bild 2) och kan
därför anses som det moderna f:s uppfinnare.
I maj 1840 utkommo i England de första f.
(bild 3), och f. infördes efter hand i Brasilien
1843, Finland 1845, Nordamerikas förenta
stater 1846 o. s. v. I Danmark infördes f.
1851 och i Norge 1854.
Nu finnas i alla stater f. av många olika
typer och valörer. Ofta tages f. i
turistreklamens tjänst, i det att på f. avbildas några av
landets sevärdheter, ss. naturscenerier eller
märkligare byggnadsverk (t. ex. pyramiderna
på egyptiska f.). Vissa länder lägga också upp
serier med porträtt av landets mest bemärkta
män. Minnet av historiska tilldragelser
hugfästes ofta medelst f. med starkt begränsad
giltighetstid. Dylika f. ävensom f., vilka icke
längre kursera eller som utgivits i begränsad
upplaga, bli ofta av stort filatelistiskt värde
och betalas med högst betydande belopp. Detta
har föranlett en och annan mindre stat att
utgiva nya f. i rent spekulativt syfte eller att
genom överstämpling av gamla f. göra dem
begärliga för filatelister.
Bild 6. Lösenmärke
(1874-91).
I Sverige hade
C. G. Treffenberg
vid 1823 års
riksdag framlagt
förslag om
»något slags
stämplat papper av
olika valör» att
användas till omslag
på brev. F:s
införande i Sverige
påkallade
emellertid — som
förhållandet varit i
England och andra länder — en förenkling av
posttaxorna, vilka voro byggda på zonsystem (icke
mindre än 11 avståndsgrupper). Sedan frågan
varit före vid riksdagarna 1847—48 och 1850—51,
beslöts utredning i ämnet. Denna verkställdes
av generalpostdirektören O. W. Stael v.Holstein
och postkamreraren T. F. T. Winroth, en
proposition antogs av riksdagen 1854, och 9 mars
1855 utfärdades en k. kung, för tillämpning
från 1 juli. Denna kung, innehåller
bestämmelser om ett visst och lika medelporto, 4 sk.
b:ko, för vikt intill P/4 lod samt om
användning av »s. k. frimärken». I en av
Generalpoststyrelsen utfärdad kungörelse heter det
om de första sv. f:s utseende, att de skulle
vara »försedda med konstsvarfning,
innefattande svenska vapnet Tre Kronor, med kungl.
krona öfver, i öfre kanten: ’Sverige’, på
sidorna: ’Frimärke’, på nedre kanten och i öfre
hörnen valören, samt rundtomkring taggade»
(bild 4). Vid upphörande av förut gällande
fribrevsrätt (se d. o.) 1873 infördes särskilda
tjänstefrimärken, vilka intill 1910
hade större format än de vanliga (bild 5).
Tjänstefrimärkena indrogos 1 juli 1920. 1874
—91 använde man i den inre posttjänsten
porto- eller lösenmärken (bild 6) för
att redovisa erlagt lösenbelopp. Om de sv. f:s
historia jfr det av Sveriges filatelistförening
utg. arbetet »Sveriges frankotecken 1855—
1905. En minnesskrift vid de svenska
frimärkenas 50-års jubileum» (1905). I Sverige säljas
årligen 350 mill. f. och andra frankotecken.
De sv. f:s utseende liksom valörerna har tid
efter annan växlat. F. n. finnas 4 typer: lilla
riksvapnet, lejontypen, konungens bild och
postemblemet (bild 7—10). S. k.
jubileumsmärken ha utgivits vid vissa
tillfällen, ss. vid Oskar II :s regeringsjubileum 1897,
Bild 7—10. Nu nyttjade svenska frimärkstyper (införda 1920—21).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
