Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frimärke - Frimärksautomater - Frimästare - Fringilla - Frinnaryd - Frireligiösa - Fri rättegång - Fris (tyg) - Fris (byggnadskonst) - Frisboken, Codex Frisianus - Frisches Haff - Frischlin, Philip Nicodemus - Frischman, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Frimärksautomater—Frischman
1202
vid invigningen av
nya posthuset i
Stockholm, Gustav
Vasa-niärket, Gustav II
Adolf smärket och
senast märken med
anledning av
världspost-kongressen i
Stockholm 1924 och
världs-postf öreningens
50-års-jubileum (bild 11—13).
— F. av vissa valörer
tillhandahållas även i
fr imärkshäften. —
F. kan användas
endast för försändelse
från det land, i vilket
f. utgivits. För att
bereda person i ett land
möjlighet att sända svarsporto från annat
land har frågan om ett »världsfrimärke» ofta
varit uppe. Som ersättning för ett dylikt f.
ha införts svarskuponger (se d. o.).
Sveriges första f. tillverkades för postverkets
räkning av greve P. A. Sparre. Senare
leverantörer voro P. A. Bagge, J. Bagge och Jacob
Bagges sedeltryckeri. Fr. o. m. 1920 tillverkas
alla svenska frankotecken på postverkets eget
tryckeri. E. G-e.
2. (Sjöv.) En av två (eller tre) föremål i
land bestämd riktningslinje, som leder fritt
förbi något undervattensgrund. P. Dn.
Frimärksautomater, apparater, som leverera
frimärken mot inläggande i apparaten av ett
myntstycke av motsv. valör. De f., som
användas av svenska postverket, tillverkas på
postverkets verkstad. Omkr. 290 f. äro f. n.
uppsatta på olika håll i Sverige, och genom dem
såldes 1926 omkr. 2,350,000 frimärken. E. G-e.
Fi imä*tare, se Skråväsen.
FringPlla, zool., se Finksläktet.
Fiinnaiyd, socken i Jönköpings län, N.
Vedbo härad, mellan Svartån och sjön
Ra-lången i v. samt östgötagränsen i ö.; 40,58
kvkm, 912 inv. (1927). Är en höglänt
skogs-och bergstrakt (når 308 m). 672 har åker,
1,993 har skogs- och hagmark. Pastorat i
Linköpings stift, N. Vedbo kontrakt.
Fiireligiösa, se Frikyrkliga.
Fri rättegång kan, enl. bestämmelser i lag
av 19 juni 1919, i visst mål beviljas den, som
icke äger tillgång att gälda de med
rättegången förenade kostnaderna eller efter deras
utgivande skulle sakna nödiga medel för eget
uppehälle och för fullgörande av honom
åliggande underhållsskyldighet. Part, som
bevil-ja.ts fri rättegång, är befriad från
stämpelavgift i målet, varjämte av allmänna medel
betalas expeditionslösen, kostnad för
delgiv-ningar i målet och för vittnen, vilkas
hörande rätten prövar erforderligt för målets
utredning, samt ersättning till tjänstemän för
vissa förrättningar. Rättegångsbiträde kan
också förordnas för parten och av allmänna
medel gottgöras. Beslut om f. meddelas av
Bild 11—13. Jubileumsmärken, utgivna vid invigningen av nya posthuset i
Stockholm (1903), till minne av svenska postverkets 300-åriga tillvaro (1920) och vid
världspostföreningens femtioårsjubileum (1924).
rätten eller dess ordf, på ansökan av parten,
varvid skall bifogas skriftlig, på heder och
samvete avgiven uppgift på sökandens
förmö-genhetsvillkor och omfånget av honom
åliggande underhållsskyldighet. Part, som
åtnjutit f., kan förpliktas ersätta statsverket dess
utlägg, om han under eller efter rättegången
befinnes kunna gälda dessa kostnader. T. E.
Fris (härlett av F r i e s 1 a n d el. fr. friser,
locka), ett tjockt ylletyg, liknande doffel (se
d. o.) men grövre och långluddigare.
Fris (fr. frise), byggnk. 1. Ett vågrätt
bandlikt fält, löpande under taklist eller
kransgesims på en byggnads yttervägg eller
under taklisten på en rumsvägg. Även
liknande partier under krönande listen på
fristående monument, panelverk o. dyl. kallas
fris. Jfr Bjälklag, Bågfris och K
o-lo nn ordn in ga r. — 2. F. (Frisbräda),
den intill ett rums väggar löpande ram,
innanför vilken golvbeläggningen (plank,
parkett, konstgjorda el. naturliga
stenplat-tor) ordnas. I. G. C.*
Frisboken, Cödex Frisiänus, isländsk
sagohandskrift i Arnamagnæanska samlingen
i Köpenhamn.
Fri’sches strandsjö i preuss. prov,
öst-preussen, skild från Danzigbukten och
Östersjön av den 1—3 km breda och med sanddyner
översållade landtungan Frische Nehrung,
som 1510 vid en storm genombröts i Pillauer
Tief (380 m brett, 6 m djupt). F. omfattar
860 kvkm och är 3—5 m djupt. Från Pregels
mynning till Pillau har grävts en 6.5 m djup
farled, Königsberger Seekanal. Västligaste
delen av F. och av Frische Nehrung tillhöra
fria staden Danzig.
FrPschlin, Philip Nicodemus, tysk
skald och filolog (1547—90), prof, i Tübingen.
Skrev på latin ett antal skoldramer (se d. o.),
»Rebecca» (1576; sv. övers. 1674 av Johannes
Beronius), »Susanna» (1578) m. fl., vilka länge
spelades och efterbildades.
Fri’schman, David, judisk författare (1863
—1923), f. i Lödz. Började tidigt sin bana
som kritiker, lyriker, novellist och
översät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
