Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frischman, David - Frisco - Frisedel - Frisell, Erik - Frisenheim, Johan Henrik - Frisens park - Friser - Frisera - Frisinnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1203
Frisco—Frisinnad
1204
tare. Med F. vann en europeisk riktning
insteg i den judiska litteraturen, huvudsaki.
av skönlitterär och estetisk art, i strid med
den oftast bleka, konstlösa och svulstiga
judiska upplysningslitteraturen (haskala). 1886
—87 var F. medredaktör av den första
hebreiska dagliga tidningen, Hajom (Dagen), sedan
utgivare av veckotidskriften Hador
(Generationen). Under 1890 talet sysslade han i
Tyskland med litterära och filosofiska studier och
bosatte sig sedan i Polen. Bäst i hans
produktion äro hans noveller, i vilka han ger
fina psykologiska analyser av judiskt liv.
1912 utgavs en uppl. (17 bd) av F:s samlade
hebreiska arbeten. Hans jiddiska skrifter ha
även utkommit i flera bd. Litt.: M.
Ehren-preis och R. Josephson, »Nyhebreisk lyrik»
(1920); M. Ehrenpreis och A. Jensen,
»Judarna» (1920). D. B-ck.
Fri’sco. 1. Förk. för San Francisco. — 2.
Se Svavelkalkvätska.
Frisedel. 1. Intyg av vederbörande
tullmyndighet, vilket skeppare fordom måste
skaffa sig, innan last till । utrikes ort intogs.
F. innehöll uppgifter om last, destinationsort,
returfrakt m. m. (A. Bm.)
2. (Lantbr.) Av staten el.
hushållningssällskap utfärdat intyg, som ger rätt att få
premierat husdjur av honkön betäckt av
premierat handjur (hingst, tjur o. s. v.) utan avgift;
denna betalas med premieringsmedlen.
Fiisell, Erik, affärsman och industriledare
(f. 1859 24/i). Vann vid unga år anställning
i Skandinaviska kredit-a.-b. i Göteborg, där
han 1892 blev styrelseled., inträdde 1899 i
a.-b. D. Carnegie & co:s tjänst och var 1900
—09 detta bolags kommersielle chef. F. tog
mycket verksamt del i de omfattande
finansoperationer, varigenom Trafik-a.-b.
Grängesberg—Oxelösund förvärvade äganderätten till
de stora norrbottniska malmfälten, samt i
bildandet av Svenska sockerfabriks a.-b. F.
var 1909—16 verkst. dir. i
Grängesbergsbola-det och Luossavara-Kirunavara a.-b. G. H-r.
Fiisenhvim, Johan Henrik (före
adlandet Frisius), frih., ämbetsman (d. 1737).
Började som handlande i Nyen och Viborg
samt gjorde under Stora ofreden som enskild
kreditgivare och sedan som chef för
proviantväsendet krigsförvaltningen stora tjänster.
Han adlades 1716, blev 1721 landshövding i
Kymmenegårds och Nyslotts hövdingedöme
samt 1727 frih. “ M. G.S.*
Frisens park, öppen plats på s. Djurgården,
till höger om stora landsvägen Bellmansro—
Manilla. uppkallad efter grosshandlaren K. M.
Fris, som i början av 1800-talet ägde
Biskops-udden. 1909 års utställning hölls här.
Friser (lat. Frlsii, senare Frisones, Frisiönes),
en germansk folkstam, som vid tiden för Kr.
f. bodde vid Nordsjökusten mellan Maas och
Ems. F. bragtes under romarnas välde genom
Drusus (12 f. Kr.) och återfingo sin frihet,
då kejsar Claudius (reg. 41—54) drog
tillbaka de romerska legionerna från högra Rhen-
stranden. Vid början av 600-talet hade f.
utbrett sig i s. till gränsen av nuv. Belgien
och i n. v. till Weser. Under karolingiska
tiden bodde f. även på Slesvigs v. kust och
öarna därutanför, i Dithmarschen samt på
Helgoland, men sambandet mellan dessa
»nordfriser» och de egentliga f. är ej klart. Till
följd av sin hedniska vildhet voro f. länge
besvärliga grannar för det frankiska riket
men bragtes på 700-talet till underkastelse.
Kristendomen utbreddes bland dem av
missionärerna Willibrord och Bonifatius (se dessa
ord). Frisernas land, Friesland,
tilldelades 843 Lothars rike, ingick vid nästa
riks-delning i Lothar II :s område (Lothringen)
och förenades efter Lothar II:s död (869)
med Tyskland. Hos f. bibehöllo sig urgamla
germanska rättsförhållanden mer
oförändrade än hos andra germanfolk, som
uppgått i frankiska riket. Deras gamla lag
upptecknades trol. redan genom Karl den stores
försorg och sammanfördes med senare
rätts-urkunder ej långt därefter till ett
samlingsverk, lex frisionum.
Friesland var indelat i Västfriesland (v. om
Zuiderzee), Mellanfriesland (nuv.
nederländska prov. Friesland) och Östfriesland (nuv.
nederl. prov. Groningen, preuss. Östfriesland
och en del av Oldenburg). I Västfriesland
upp-stodo med tiden flera världsliga och andliga
feodalvälden (ss. grevskapen Holland, Zeeland,
Gelderland och biskopsstiftet Utrecht), men i
Mellan- och östfriesland upprättade de fria
bönderna jämte adliga hövdingar en på
forn-germanska grundsatser vilande
förbundsför-fattning. Endast hos dessa senare, »de fria
friserna», bibehöll sig den frisiska
nationaliteten, varför namnet Friesland kom att
beteckna blott landet ö. om Zuiderzee. På
1200-talet började de fria f:s förbund försvagas
genom inre strider och anfall av feodala
grannar. östligaste delen av Östfriesland erövrades
slutligen fullständigt (1514) av grevarna av
Oldenburg och uppgick i deras land. Nuv.
prov. Groningen kom under stiftet Utrecht.
Den återstående delen av Östfriesland
bort-gavs på 1400-talet av kejsaren som ärftligt
riksgrevedöme (se Östfriesland). Vid
nyare tidens början uppgick hela det gamla
Friesland, med undantag av tyska
riksgrevska-pet Östfriesland och det med Oldenburg
införlivade området, i habsburgska husets
»burgun-diska arv». I den genom nederländska
frihetskriget uppkomna nederländska republiken
intog prov. Friesland (se d. o.), det forna
Mellanfriesland, länge en särställning, i det att
ståthållarskapet däröver ej tillhörde Vilhelms
av Oranien ättlingar utan en annan gren av
huset Oranien, den, som 1747 med Vilhelm
Friso av Nassau-Dietz fick ärftlig
ståthållar-värdighet över hela republiken. S. B.*
Frisera (fr. friser), krusa, locka, prydligt
ordna håret. Jfr Frisyr och Frisör.
Frisinnad, fördomsfri; politiskt liberal,
framstegsvänlig; tidigast känt från 1830-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
