Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frisinnade klubben - Frisinnade kvinnors riksförbund (F. K. R.) - Frisinnade landsföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1205
Frisinnade klubben—Frisinnade landsföreningen
1206
Frisinnade klubben, stiftad i Stockholm i
jan. 1900, har närmast till ändamål att
sammanföra personer av liberal politisk
åskådning till sällskapligt umgänge och diskussion.
På senare år har klubben räknat ett rätt stort
antal led. även av annan, mest
socialdemokratisk, åskådning. Klubben har länge haft
sina lokaler i Grand hotell (Bolinderska
huset). Vid sammanträdena ha förekommit
diskussion om aktuella politiska eller
kulturfrågor. Omkr. 300 led. 1927. Se E. Rosenborg,
»Frisinnade klubben 1900—1924» (1925). Gl.
Frisinnade kvinnors riksförbund, förk. F.
K. R. 1914 bildades i Stockholm
Föreningen Frisinnade kvinnor, men den
om-bildades 1921—22 till ett riksförbund. Enl.
stadgarnas § 1 är dess mål att genom
upplysningsarbete i frisinnade idéers tjänst
medverka till att dessa må genomtränga
folkmedvetandet och bli avgörande vid
samhälleliga frågors lösning. F. antog 1923 eget
program och är icke anslutet till någon
annan organisation. Dess omfattande
upplysningsverksamhet har bedrivits genom
föredrag, kurser och utsändning av
studiematerial. Länsförbund och lokalavdelningar
omfatta omkr. 2.000 medl. I spetsen för F.
står en centralstyrelse, där varje länsförbunds
ordf, är självskriven led.; närmaste ledningen
av dess angelägenheter utövas av ett verkst.
utskott i Stockholm. (Ada N.)
Frisinnade landsföreningen bildades på möte
i Stockholm 22—24 febr. 1902 som
motsvarande riksorganisation till det 1900 bildade
Liberala samlingspartiet i
riksdagen. Dess ändamål anges i stadgarna vara
»att till gemensamt arbete och uppträdande
samla landets politiskt frisinnade medborgare;
att verka för val till riksdagen av män och
kvinnor, vilka ansluta sig till det program, som
till de allmänna valen uppställes av föreningen;
att verka för val av frisinnade ledamöter av
landsting ävensom stads-, kommunal- och
mu-nicipalfullmäktige; samt att i övrigt främja
en sund utveckling i demokratisk riktning
inom stat och kommun». Föreningens
organisation baserar sig dels på lokala föreningar,
i regel omfattande en kommun och sedan 1909
inom varje Andrakammarvalkrets
sammanslutna i valkretsförbund, dels på direkt till
föreningens huvudbyrå i Stockholm anslutna
(s. k. understödjande) medl. (minimiavgift 5
kr.). Valkretsförbunden välja årl. vart för
sig styrelse och arbetsutskott samt därjämte
dels ett ombud till landsföreningens
förtroenderåd, dels ett eller flera ombud (beroende
på redovisat medlemsantal) till det landsmöte
(frisinnade landsmöte t), som
föreningen vartannat år (valåren) håller i
Stockholm. Landsmötet väljer föreningens högsta
ledning, verkst. utskottet, och ett mindre
antal representanter i förtroenderådet samt
utfärdar valprogrammet. I samband med
proportionellt valsätts införande 1909 omlade
föreningen väsentligt sin organisation (till
den här skisserade). Denna utvecklades
därefter i hög grad och nådde sin höjdpunkt 1914,
då föreningen räknade omkr. 1.250
lokalavdelningar — den största utbredning någon
politisk organisation dittills haft i Sverige —
med över 50,000 medl. Efter partiets
valnederlag s. å. gick organisationen tillbaka.
Våren 1927 uppgick lokalföreningarnas antal
till omkr. 450. Antalet understödjande medl.
angavs våren 1927 till mellan 2,000 och 3,000.
Sin största politiska framgång uppnådde
F. i 1911 års Andrakammarval. Partiet fick
då 101 platser i Andra kammaren, och K.
Staaff bildade därpå sin andra ministär. I
för-svarsstriderna 1913—14 tog föreningen livligt
del, men partiet led i 1914 års båda val stora
förluster. Vid 1917 års Andrakammarval
liksom i landstingsvalen 1919 hade partiet åter
framgång: det mönstrade vid sistnämnda val
414,117 röster samt fick 291
landstingsrepre-sentanter. Vid 1921 års Andrakammarval fick
partiet 332,765 röster. Det räknade vid 1923
års riksdag 41 representanter i Andra och 38 i
Första kammaren samt hade 1923 i landstingen
193 representanter. Efter landsföreningens
sprängning s. å. räknade dess riksdagsparti
(Frisinnade folkpartiet) vid 1924
års riksdag 29 medl. i Andra och 20 i Första
kammaren; 1927 var medlemsantalet resp. 28
och 23. Vid 1924 års Andrakammarval nådde
partiet 228,913 röster. Efter 1926 års
landstingsval, då det nådde omkr. 180,000 röster,
räknar det 160 landstingsrepresentanter.
Partiets tillbakagång efter 1914 torde till
stor del ha orsakats av dess
regeringssam-verkan 1917—20 med det socialdemokratiska
partiet. Även frågan om partiets ställning
till rusdrycksförbudet, vars uppförande på
dess program ivrigt påyrkats av en alltjämt
växande del av landsföreningens medl.,
vållade allt större splittring. Då ett för denna
frågas definitiva avgörande utlyst e.
landsmöte 27 maj 1923 med 77 ombudsröster mot
56 uttalade sig för förbudets uppförande på
partiets program, medförde detta föreningens
sprängning: ett 40-tal ombud med
riksdagspartiets ledare, landshövding N. Edén, i spetsen
anmälde omedelbart sitt utträde ur föreningen,
och på hösten s. å. bildades en ny liberal
landsorganisation (Sveriges liberala
parti). Till detta parti övergick en mindre
del av landsföreningens lokalavd.
F. har, särskilt i samband med
valrörelserna, utgivit ett stort antal agitations- och
upplysningsskrifter (från 1910 under titeln
Frisinnade landsföreningens småskrifter, från
1917 även Politiska Dagsfrågor), vidare
valhandböcker till samtliga riksdagsval från
1914. 1906—11 utgavs Politiskt Kvartalsblad
med 4 n:r årl. Från 1924 utger föreningen
ett månatligt tidningsorgan, De Frisinnade.
Föreningen har vidare anordnat föredrag i
olika delar av landet, väsentligen under
valrörelserna. I landsföreningens verksamhet ha
ledande eller särskilt framträdande insatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
