Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frostminskningsanslag - Frostminskningsfonden - Frostskada - Frostsprickor - Frostsprängning - Frostviken - Frostvittring - Frotté - Frottera - Frotterväv - Froude, James Anthony
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Frostminskningsfonden—Froude
1228
ningar och vattenavtappningar, vilka
företrädesvis avsågo att minska frostländigheten,
frostminskningsfonden. I st. f. den
sistnämnda anvisades fr. o. m. 1906 av
riksdagen två särskilda anslag, norrländska a
v-dikningsanslaget och allmänna
frostminskningsanslaget; det
senare sammanslogs 1912 med det 1911
tillkomna allmänna avdikningsanslaget (se A
v-d i k n i n g s an s 1 ag). — Statens
understödjande verksamhet för torrläggning och odling
av sankmarker omlades väsentligt vid 1926
års riksdag. Då sammanfördes norrländska
och allmänna avdikningsanslagen till
statens avdiknings-anslag (sed. o.), och
odlingslånefonden förändrades till statens
avdikningslånefond (se d. o.). Från
ovannämnda fonder och anslag utgingo för
tiden 1890—1925 i understöd åt 9,719 företag
sammanlagt omkr. 65,700,000 kr. A. Bm.
Frostminskningsfonden, se
Frostminskning sanslag.
Frostskada. 1. (Med.) Kölden hämmar
blodcirkulationen och nedsätter nervverksamheten
i de träffade delarna. Därav härröra
symtomen blekhet och känslolöshet. Genom
långsam upptining under frottering övervinnas
lätt mindre f., vid betydligare uppstå blåsor,
inflammation, slutligen också brand
(gan-grän), varvid delar av lemmarna kunna bli
ohjälpligt förstörda. Efter lindrigare
förfrys-ningar kvarstår ej sällan stor känslighet för
kyla på de ställen, som utsatts för f. Rsr.*
2. (Bot.) F. hos en växtdel uppkommer, om
denna utsättes för så låg temp., att des»
celler dödas. Mekaniska skador genom
sön-dersprängning av vävnaderna (t. ex.
»frostsprickor») kunna dock uppstå, även om
cellerna icke dödats. Den temp., vid vilken
kölddöd inträder, förfrysningspunkten, är olika
för olika växtslag och växtdelar. Hos t. ex.
potatis är den lika med fryspunkten, d. v. s.
den temp., vid vilken isbildning i
cellmellanrummen inträder. Detta inträffar först
mer el. mindre under 0° C (hos potatisen vid
—1,5°), enär cellsaften innehåller lösta
ämnen, som nedsätta fryspunkten. För andra
växtdelar kan förfrysningspunkten ligga
mycket lägre än fryspunkten; för sockerbetan
ligger den senare vid — 3°, den förra vid
omkr. — 8°. Sådana växtdelar uthärda alltså
isbildning och fortleva efter upptöandet, om
blott förfrysningspunkten icke underskridits.
En frusen men ej förfrusen växtdel kan taga
skada, om upptinandet sker mycket hastigt.
Skakning kan förvärra skadan hos växtdelar,
som varit utsatta för stark köld, genom att
framkalla isbildning i underkyld cellsaft.
Frostskadade rotfrukter böra därför ej
upptagas, förrän de upptinat. Th. Lfs.
Frostsprickor, skogsv., förekomma på
åtskilliga trädslag och uppstå därigenom, att
vedfibrerna vid sträng köld sammandraga sig
olika starkt i radiens och tangentens
riktning, varigenom längsgående sprickor bildas,
stundom tvärs igenom trädet. När de
övervuxits med bark, synas de som lodräta, skarpt
upphöjda valkar i barken, frostlister.
F. förekomma mest på ädlare lövträd, särskilt
alm, lönn o. dyl., någon gång även på björk
och gran. C. G. H.*
Frostsprängning, se Vittring.
Frostviken, Jämtlands läns nordligaste
socken, Hammerdals tingslag; 4,213,70 kvkm,
2,519 inv. (1927). Omfattar fjällområdet kring
övre Faxälven, dess källsjöar och
Fjällsjöälvens mot s. ö. flytande källarmar samt i ö.
skogsmark; högsta punkt 1,314 m ö. h. 872
har åker, 190,729 har skogs- och hagmark.
Vid Gäddede (300 inv.) elektrisk kraftstation.
Inom F. voro 1927 mantalsskrivna 196 lappar,
bildande Frostvikens
lappförsamling. Kapell vid Ankarede och Sjoutnäs.
Pastorat i Härnösands stift, Ströms kontrakt.
Frostvittring, se Vittring.
Frotté, fr., ett tjockt men löst, grovtrådigt
och luddigt bomullstyg till damklänningar.
Förekommer mest genomvävt (liksidigt) i en
mängd randiga och färgade mönster. G. H-r.
Frottera (fr. frotter), gnida (en kroppsdel
i medicinskt syfte); reflexivt, »gnugga sig»
emot någon, av fåfänga tränga sig på.
Frottérväv, till badhanddukar o. dyl.
brukad bomullsvävnad, som på ena el. bägge
sidorna täckes med jämnhöga noppor el. öglor.
Froude [fröd], James Anthony,
engelsk historieskrivare (1818—94). Tog 1843 sin
grad i Oxford och påverkades under sin
uni-versitetstid starkt av Newman,
Oxfordrörel-sens ledare. Då
prästvigning på den tiden
fordrades för en
uni-versitetskarriär, lät
han 1844 viga sig till
diakon (deacon). Han
fördes emellertid snart
över till en
rationalistisk åskådning —
Carlyles skrifter torde
därtill ha medverkat
— och utgav 1849
»The nemesis of faith»,
vari hans nya
åskåd
ningssätt avspeglar sig. Sedan han med
anledning av denna bok nödgats lämna sin
ställning som fellow vid Exeter college, ägnade
han sig åt skriftställarverksamhet och
redigerade 1860—74 tidskr. Fraser’s Magazine.
Hans intresse samlade sig snart kring
historiska studier; särskilt fängslade honom
reformationstidens historia, och 1856 utgav han
de båda första delarna av sitt mest berömda
verk, »A history of England from the fall of
Wolsey to the death of Elizabeth» (12 :e och
sista delen utkom 1870 och gick till 1588).
Titeln hade från 11 :e bandet ändrats till »A
history of England from the fall of Wolsey
to the destruction of the great armada» (5:e
uppl. 1893). F. är i detta arbete avgjort
partisk mot katolicismen och drottning Elisabet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
