Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröding, Gustaf - Fröding, Gustaf Hugo (militär) - Frödinge - Fröfjun, Fröull - Fröfäste - Frögödsling - Fröhandel - Fröhus - Fröhylle - Fröj, Fröja - Fröjel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1275
Fröding, G. H.—Fröjel
1276
mest kåserier, okonstlade, godmodiga och
finkänsliga, skisser och kritiker — samt
utmärkta landsmålsberättelser, alla
karakteristiska och personliga. Hans stora betydelse
ligger emellertid i diktningen, som tillhör
Sveriges populäraste och övat starkt
inflytande. Bland skalder, av vilka han tagit
intryck, må nämnas F. A. Dahlgren och
Snoil-sky, Burns och Byron, Goethe och Heine. F:s
ödmjukhet, sanningskärlek — som under
sjukdomstiden vart pinande självrannsakan —,
ärlighet och godhet präglade även hans
konstnärskap, som i sin utomordentliga
naturlighet, genomskinlighet och smidighet tyckes
sorglöst improvisatoriskt men som i själva verket
genom ett hängivet och outtröttligt arbete
utvecklades till mästerskap. Enastående var hans
sinne för stilistiska valörer och kännedom om
språkets resurser, hans rytmiska fulländning
och rikedom, varigenom han verkade
utvecklande och omskapande på den bundna formen.
F:s »Samlade skrifter» utgåvos i 16 bd 1917
-—23 med inledningar och kommentarer av B.
G:son Berg. Litt.: B. G:son Berg, »G. F.»
(2:a uppl. 1918); M. Hellberg,
»Frödingsmin-nen» (1925); J. Landquist, »G. F.» (2:a uppl.
1927). — F:s porträtt återges på vidstående
plansch. B-n B.
Fröding, Gustaf Hugo, militär,
historiker (f. 1842 9/fl). Blev 1860 underlöjtnant och
1886 major vid Göta artillerireg., 1892
överstelöjtnant i armén och tog avsked 1893. F. har
utgivit värdefulla arbeten om Göteborgs
historia, däribland fem serier »Berättelser ur
Göteborgs historia» (1908, 1915, 1919, 1922, 1924)
och »Göteborgs donatorer» (1911—12), samt
ett par personhistoriska arbeten (»Ingman
Manderfelt», 1901, och »Biografiska studier
från skilda tider», 1905). Han blev 1923 fil.
hedersdr vid Göteborgs högskola.
Frödinge, socken i Kalmar län, Sevede
härad, ö. om Vimmerby; 154,48 kvkm, 1,809 inv.
(1927). Är en skogbevuxen, starkt bruten
bergstrakt med strödda åkertegar på mager,
stenbunden mark. Begränsas i ö. av sjön
Yxern. 2,330 har åker, 9,508 har skogs- och
hagmark. Pastorat i Linköpings stift,
Tuna-läns och Sevede kontrakt.
Fröfjun, Fröull, bot., hår, som utgå från
fröskalet. Jfr Spr idningsano r dnin g.
Fröfäste, Place’nta (bot.), den del av
frukten, där fröna äro fästa. Man skiljer mellan
väggställda el. parietala f., där
fröna i en enrummig frukt äro fästa på
insidan av sömmarna mellan fruktbladen (el.
mellan kanterna av fruktbladet), t. ex. hos
violer och baljväxter, centrala el. axila
f., där fröna i en flerrummig frukt äro fästa
i de inre vinklarna av rummen (el. på
skiljeväggen, om blott två rum finnas), t. ex. hos
äpplen och lejongap, och basala el. fritt
centrala f., där fröna i en enrummig frukt
äro fästa på en upphöjning på fruktrummets
golv el. en pelare i dess mitt, t. ex. hos
pri-mulacéer och caryophyllacéer. G. M-e.
Frögödsling. För att växterna genast från
början må få kraftig utveckling, har det
förekommit, att man pudrat el. »kanderat» fröet
med lättlösliga gödselmedel för att sålunda
tillhandahålla groddplantorna riklig näring.
Detta har visat sig oändamålsenligt el. t. o.
m. skadligt, emedan de flesta frön gro dåligt
i beröring med så stark saltlösning, som
uppstår kring det »kanderade» fröet. H. J. Dft.
Fröhandel betecknar i allm. handel med
utsäde av andra växtslag än säd och
omfattar huvudsaki. frö av vallväxter,
rotfrukter och trädgårdsväxter. Största delen av i
Sverige använt trädgårdsfrö införes från
Tyskland. Även rotfrukts- och vallfrö införes
i mera betydande mängder, men den inhemska
odlingen fyller i senare tid alltmer Sveriges
behov; vanligen äger en betydande export
rum av vissa vallväxter. Utsädet bör
underkastas sträng kontroll, vilket sker vid
offentliga frökontrollanstalter (se Frökontroll).
Frövarornas ursprungsort, som till
väsentlig del betingar deras lämplighet för den
plats, där de skola användas, kan vid
frökontrollen ej bestämmas med önskvärd
säkerhet, och f. är i detta avseende ännu i
saknad av en väl behövlig kontroll. Vid inköp
av utsäde bör alltid fordras garanti för
sortrenhet, grobarhet, renhet och härstamning samt
överensstämmelsen med företedd
frökontroll-attest utrönas genom efterundersökning av
prov, enl. gällande regler uttaget vid
frökon-trollanstalt. Jfr Fröodling. H. J. Dft.
Fröhus, bot., se Frukt.
Fröhylle, bot., se Frö.
Fröj, Fröja, nord, myt., se Frej, Freja.
Fröjels kyrka.
Fröjel, socken i Gotlands s. härad, på v.
kusten, s. om Klintehamn; 43,52 kvkm, 558
inv. (1927). Utgöres av jämn skogsmark;
odlad bygd längs kusten och på ett märgelstråk
i det inre. 930 har åker, 2,848 har skogs- och
hagmark. Ingår i Klinte och F:s pastorat i
Visby stift. Medelkontraktet. — Betydande
delar av kyrkans långhus äro från 1100-talets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
