Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fundamentallag - Fundamentalstjärnor - Fundation - Fundationsjord - Fundbo - Fundin, Wilhelmina Christina - Fundj - Fundy bay - Funèbre - Fungera - Fungi - Fungibla ting el. saker - Fungi imperfecti - Funiculus - Funkia - Funkqvist, Herman Peter Anton - Funktion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Fundamentallag—Funktion
28
Fundamentallag (jfr Fun damen t),
gammalt namn för grundlag.
Fundamentälstjärnor, se Stjärnor.
Fundatiön, stiftelse; stiftelseurkund.
Fundationsjord, se Stadsjord.
Fundbo, socken i Uppsala län, Rasbo härad,
ö. om Uppsala; 59,89 kvkm, 1,191 inv. (1927).
Genomflytes från Fundbosjön i n. av
Fund-boån (till Fyrisån), tillhör i s. v.
Uppsalaslätten och är f. ö. småkullig skogs- och
odlingsmark. 1,898 har åker, 3,394 har skogs- och
hagmark. Egendomar: Marielund, Hallkved
och Lövsta. Ingår i Lagga, östuna och F.
pastorat i Ärkestiftet, Vaksala kontrakt.
Fundin, Wilhelmina Christina,
operasångerska (1819—1911). Anställd vid Kungl.
teatern 1841—71, där hon fick övertaga Jenny
Linds glansroller: Adalgisa i »Norma»,
Nattens drottning i »Trollflöjten», Anna i
»Friskytten», Zerlina i »Don Juan». Trots den
svåra jämförelsen med Jenny Lind visste hor
att på bästa sätt hävda sin ställning och vann
stor framgång. T. N.
Fundj, statsbildande negerfolk i Sudan av
nilotiska gruppen (se N i 1 o t e r) och trol.
nära släkt med schillukerna. Omkr. ■ 1500
trängde de längs Vita Nilen norrut och slogo
sig som härskande folk ned i Sennar (se
d. o.) samt det på gränsen mot Abessinien
belägna berglandet Fasogl (Fazogli).
Småningom förlorade f. genom blandning med
hamiter och araber sin negerkaraktär och
även största delen av sitt språk. 1821
erövrades landet av en egyptisk här. K. G. L.
Fundy bay [fa’ndi béi’], en 300 km lång,
ända till 100 km bred havsvik på
Nordamerikas ö. kust, mellan New Brunswick och Nova
Scotia. Tidvattnet når här under normal flod
8—20 m. Jfr Ebb och flod.
Funèbre [fyna’br], fr., begravnings-; sorge-.
Fungera (lat. fu’ngere), tjänstgöra; vara i
gång, arbeta; utföra en funktion.
Fu’ngi, bot., se Svampar.
Fungfbla ting el. saker (mlat. res
fungi-biles, föremål, som äro så lika andra av
samma slag, att det ena kan sättas i st. f. det
andra), sådana ting — ss. spannmål, mynt,
sedlar o. a. värdepapper —, vid vilka det
i såväl rättsligt som ekonomiskt hänseende
fästes avseende mindre vid det individuella
tinget (species) än på mängden och arten
(genus). Ett utbyte av ett mot ett annat kan
följaktligen äga rum. I 1734 års lag förekom
för dylika ting uttrycket »varor, som skola
vägas, mätas eller räknas». Begreppet har
en viss betydelse vid köp, lån, försträckning
m. fl. obligationsrättsliga avtal. (C. G. Bj.)
Fu’ngi imperfe’cti, provisorisk svampgrupp,
omfattande konidieformer, vilkas samhörighet
med högre svamparter, särskilt askomyceter,
är sannolik men ännu ej påvisad. Många
synas dock ha upphört att bilda andra
för-ökningsorgan än konidier. Bland F. märkes
ett stort antal parasiter, mest på växter men
även på djur, t. ex. insekter; några framkalla
hud- och hårsjukdomar hos människan, andra,
däribland många vanliga mögelalstrare, leva
saprofytiskt på organiska ämnen. Th. Lfs.
FunFculus, lat., anat-, sträng. — F. u m b i-
1 i c ä 1 i s, navelsträng. — F. s p e r m a’t
i-c u s, sädessträng.
Funkia Fortunei.
Fu’nkia, Ho’sta, växtsläkte av fam.
Lilia-ceae, utmärkt genom kort, förvedad jordstam,
från vilken utgå breda, skaftade blad och
långskaftade klasar med stora, ensidigt riktade,
hängande, blå el. vita blommor. 5 arter, hemma
i Kina och Japan, alla odlade som
prydnadsväxter på kalljord; vanligast i Sverige äro
F. coerulea (= F. ovata) med mörkgröna och
F. Sieboldii med grågröna blad. G. M-e.
Funkqvist, Herman Peter Anton,
agronom (f. 1870 15/8). Genomgick 1892—95
Ul-tuna lantbruksinstitut och Alnarps
mejeriinstitut samt blev 1919 fil. dr. Han var
läns-agronom i Uppsala län 1895—1908 samt blev
1911 lektor och 1917 prof, i husdjurslära vid
Alnarps lantbruksinstitut. F. har skrivit
»Handbok i husdjursskötsel» (tills, m. K.
Åderman, 1906; 3:e uppl. 1914), »Arter och
raser af nötkreatur, får, getter och svin»
(1913; d. 5: 1 av »Landtbrukets bok»),
uppsatser i lantbrukspressen m. m.
Funktion. 1. (Mat.) Om en föränderlig
storhet (variabel), y, är på sådant sätt beroende
av en annan variabel, x, att mot varje värde på
x svarar ett el. flera värden på y, säges y
vara en f. av x. x kallas den oberoende
variabeln el. argumentet, medan y kallas den
beroende variabeln el. funktionen.
Beroendet betecknas sålunda: y = f(x). Sålunda
är t. ex. arean av en kvadrat en f. av sidan.
Om y är en f. av x, är x också en f. av y.
Sålunda är sidan i en kvadrat en f. av
kvadratens area. Man kallar de båda f., y som
f. av x och x som f. av y, inversa f.
Allteftersom mot varje värde på argumentet svarar
ett eller flera värden på f., är denna e n- eller
flertydig. En f., vars värde ändrar sig
kontinuerligt på samma gång som argumentet,
säges vara kontinuerlig. Ett funktions-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
