Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fylgja - Fylka - Fylke - Fylkesmann - Fylkesting, Fylkesutvalg - Fyllda blommor - Fyllda pannor - Fylleri - Fyllerigalenskap - Fyllingarum - Fyllit - Fyllnadsed - Fyllnadsprövning - Fyllnadsstämmor - Fyllnadsval
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Fylka—Fyllnadsval
46
snar död. F. är trol. människans själ, tänkt
som skild från kroppen. En krigisk man hade
t. ex. en varg eller en björn till f. — F. i
kvinnogestalt omtalas som skyddsandar för
vissa ätter. Den ännu gängse folktron om
människors »varsel» eller vålnad synes vara
en rest av den gamla fylgjatron. Jfr
Demon, Dis och H a m i n g j a. B-e.*
Fylka (fsv. fyllda), ställa upp i slagordning;
fylka sig, samla sig. — Fylking, (vigg-,
kilformig) slagordning, »svinfylking».
Fylke (fno. fylki), eg. skara, särskilt
krigarflock, häravdelning. Vikingatidens norrmän
kallade tolv rustade skepp med vapen och män
och 60—70 man på varje skepp ett f. — Oftast
betyder f. ett landskap i Norge, utgörande en
militär och administrativ, judiciell och
borgerlig underavdelning av riket. I äldre tid
utgjorde trol. vissa fylken (eller föreningar av
sådana) självständiga riken. Småkonungarna
(fylkeskonungarna) förjagades i Norge
av Harald Hårfagre, som samlade de norska
f. till ett stort rike. I Sverige bröt enligt
Ynglingasagan Ingjald Illråde
fylkeskonung-arnas makt. — I Norge är genom lag 14 aug.
1918 fr. o. m. 1919 f. fastslaget som
benämning på län i st. f. amt. Om fylkesmann,
fylkesting och fylkesutvalg se Norge,
författning och förvaltning. (K. V. H.)
Fylkesmann, norsk ämbetstitel,
motsvarande landshövding i Sverige. Se Norge,
författning och förvaltning.
Fylkesting, Fylkesutvalg, se Norge,
författning och förvaltning.
Fyllda blommor, se Dubbla blommor.
Fyllda pannor, veter., ett ledlidande, som
består i en ökad vätskeansamling i
ledkapseln, varigenom denna blir utspänd.
Förekommer oftast i hasleden hos hästar, s. k. v a
t-tenspatt, och visar sig som en utbuktning
i hasvecket på basens främre och inre sida.
Hos hästar av tyngre raser medför felet ej
några egentliga olägenheter, men hos ädlare
hästar med torrare konstitution anger det en
viss svaghet eller bristande motståndskraft i
lederna. Våtvärmande omslag, ingnidning med
skarpa salvor eller bränning äro de
verksammaste medlen mot sjukdomen. E. T. N.
Fylleri, ett med böter enl. strafflagen 18: 15
belagt sedlighetsbrott, bestående däri, att
någon »överlastar sig av starka drycker så, att
av hans åtbörder eller orediga
sinnesförfattning synbarligen märkas kan, det han drucken
är», och i sådant tillstånd träffas på allmän
plats (strafflagen 11: 15). Jfr k. f. mot f. och
dryckenskap 16 nov. 1841. Strängare straffas
att föra motorfordon, då man är synbarligen
berörd av starka drycker; k. f. om
motorfordon 15 juni 1923, § 41. Jfr
Alkoholstatistik, sp. 546—549. (R. B-l.)
Fyllerigalenskap, se Delirium tremens.
Fyllingarum, godskomplex i Ringarums
socken, Östergötlands län; 4,360 har, därav 750
har åker, tax.-värde 792,600 kr. (1926). Ingår
i Burensköldska fideikommisset (jfr B o r k-
h u 11). F. innehades på 1300-talet av
Sparre-släkten och inköptes vid 1700-talets början
av generallöjtnant J. Burensköld.
Fylllt, tunnskiffrig, finkornig, metamorf
bergart (se Bergartsmetamorfos),
huvudsakligen bestående av kvarts och sericit
(finfjällig muskovit). Därtill komma ofta
klo-rit eller biotit samt kalkspat, epidot m. m. F.
har i regel framgått ur lerskiffer och utgör
i omvandlingshänseende ett mellanled mellan
lerskiffer och glimmerskiffer, varför den även
kallas lerglimmerskiffer. N. Zn.
Fyllnadsed, se E d, sp. 284.
Fyllnadsprövning, en komplettering av i
vanlig ordning avlagd examen eller utan
examen försiggången kursavslutning. F. kan avse
antingen ett eller flera ämnen, som icke
ingått i en examen eller lärokurs, eller ock
höjning av ett förut erhållet betyg. — Om f. vid
universitet och högskolor se
Efterpröv-ning; sådan får undergås endast en gång
i varje ämne efter fordringarna för samma
examen. — Vid allmänna läroverk och
kommunala mellanskolor får f. äga rum efter
real-skolexamens, vid de högre allmänna
läroverken även efter studentexamens fordringar.
Sådan prövning för realskolexamen skall ske
vid den läroanstalt, där anmälan därom gjorts.
F. för studentexamen sker efter hänvisning
av Skolöverstyrelsen. — F. efter
avgångsexamen från teknisk fackskola eller tekniskt
gymnasium samt efter folkskollärarexamen sker
likaledes efter hänvisning av
Skolöverstyrelsen. — De statsunderstödda högre flickskolorna
anställa ej avgångsexamen, men godkänt
avgångsbetyg plägar medföra viss kompetens,
s. k. normalskolekompetens. F., benämnd e
f-terprövning, får även där undergås
såväl av den, för vilken godkänt avgångsbetyg
utfärdats, som av den, som icke erhållit
sådant betyg. — Betyg, erhållet genom f. (resp,
efterprövning), medför samma rättigheter,
som om det erhållits i den examen, efter vars
fordringar prövning ägt rum. Fr. Sg.
Fyllnadsstämmor, mus., i flerstämmig sats
anbragta stämmor, vilka ej äro melodiförande
utan blott förstärka klangen.
Fyllnadsval, val för att fylla en genom
dödsfall, avsägelse el. av annan anledning före
mandatperiodens utgång ledigbliven plats i
riksdagen eller andra valda korporationer.
Är valsättet proportionellt, ordnas i regel
så, att f. bli obehövliga. Antingen utses
samtidigt med valet av ord. led. även
suppleanter för dem, t. ex. vid val av
landstings-män, eller också verkställer vederbörande
myndighet erforderlig röstsammanräkning ur
röstsedelsmaterialet från valet för att utröna
vem som skall bli den avgångne ledamotens
efterträdare. Så sker, då plats blir ledig i
någondera av riksdagens kamrar
(undantagsvis, jfr Riksdagsmannaval, förrättas
dock f.) eller i stads-, kommunal- eller
muni-cipalfullmäktige. Lediga platser i kommunala
nämnder och styrelser berättas genom f., där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
