Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fürst, Thorvald - Fürst, Walter - Fyrstaten - Fürstenau, Moritz - Fürstenberg, släkt - Fürstenberg, ätt - Fürstenberg, Pontus - Fürstenbergska galleriet - Fürstenwalde - Fyrstrukna oktaven - Fyrstyckad sköld - Fyrtakt, Fyrtaktmotor, Fyrtaktprincipen - Fürth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Fürst, W.—Fürth
58
chef för dess arbetarskyddsbyrå; sedan 1920
är han led. av Arbetsrådet. Under
världskriget var F. föreståndare för
Handelskom-missionens kolbyrå. Sedan 1926 är han
styrelseled. av Internationella föreningen i Basel
för socialt framåtskridande. Han var (liberal)
riksdagsman för Stockholm i Andra
kammaren 1908—11 och led. av de Staaffska
för-svarsberedningarna 1911—14. O. Jrt.*
Fürst, Walter, se Tellsagan.
Fyrstaten, den lotsverkets personal, som är
anställd för tjänsten på fyrar, fyrskepp och
gasstation samt för tillsynen på lysbojar.
Ord. befattningshavarna äro fyrmästare,
fyr-vaktare och fyrbiträden. F. L-g.
Fü’rstenåu, Moritz, tysk flöjtvirtuos (1824
—89), f. och d. i Dresden. Hade sin glanstid
på 1840-talet och kallades då ofta
»flöjtkungen». F. skrev värdefulla musikhistoriska
arbeten, hl. a. om hovkapellet i Dresden,
vid vilket han var anställd. — Även F :s far
och farfar voro flöjtvirtuoser.
Fü’rstenberg [-bärk], tysk greve- och
furstesläkt, utgör en gren av grevarnas av U r a c h
ätt. Namnet togs från slottet F. i
Schwarz-wald. Av nu levande grenar blev den äldre
riksfurstlig 1716 och
är delad i två linjer,
F.-Pürglitz, med
besittningar i Baden och
Tjeckoslovakien, och
F.-Königshof, med
gods i Tjeckoslovakien
och Österrike. En
yngre, österrikisk gren är
lantgrevlig (F.-W e
i-tra). Av ättens
medlemmar märkas:
Greve Egon v. F. (1588
—1635), som kämpade
bl. a. under Tilly och
anförde högra flygeln
i slaget vid Breitenfeld 1631. Hans söner
Franz Egon v. F. (1625—82) och W i
1-helm Egon v. F. (1629—1704) slöto sig
under Ludvig XIV :s kamp mot Tyskland till
Frankrike. Franz blev 1663 biskop i
Strass-burg och efterträddes 1682 av Wilhelm. Denne
valdes 1658 till kurfurste av Köln, men valet
annullerades av påven; Wilhelm dog i
Frankrike. Under furst Karl Egon v. F. (1796
-—1854) mediatiserades furstendömet F. 1806.
Han utövade stort inflytande i moderat
reformvänlig riktning i Baden under sin svåger
storhertig Leopolds regering. På sitt slott
Donaueschingen samlade K. E. v. F. kring sig
en vitter och konstnärlig krets. Då hans linje
1896 utgick, tillföllo de schwabiska
släktgodsen linjen F.-Pürglitz. Dess huvudman, furst
Maximilian Egon v. F. (f. 1863 13/io),
blev preussisk överste och österrikisk
generalmajor, 1904 överstemarskalk vid preussiska
hovet och var 1909—18 vice president i
österrikiska herrehuset. F. var nära personlig vän
till kejsar Vilhelm och hade ett ej obetydligt
Wilhelm Egon von
Eürstenberg.
Pontus Fürstenberg. Målning
av Anders Zorn 1898.
inflytande på honom. Litt.: Monogr. om
släkten F. av S. Riezler (1883) och om
furstendömet F. av G. Tumbült (1908). B. H-d.
Fü’rstenberg [-bärk], tysk ätt med namn
efter slottet F. vid Ruhr. Släkten är känd
sedan 1219 och blev riksfriherrlig 1660. Av dess
medlemmar märkas frih. Franz
Friedrich Wilhelm v. F. (1728—1810), som 1762
—80 var minister hos kurfursten av Köln (även
biskop av Münster) och styrde Münster, 1770
—1807 som generalvikarie. Han var dugande,
insiktsfull och reformvänlig. Franz Egon
v. F., 1840 greve v. F. - Stammheim (1797
—1859), befordrade domkyrkobygget i Köln,
byggde Apollinariskyrkan vid Remagen och
var en verksam katolsk politiker. (B. H-d.)
Fürstenberg, Pontus, konstfrämjare (1827
-—1902). Verkade i Göteborg som köpman och
kommunalman, blev därjämte den främste
konstmecenaten i Sverige på sin tid.
Fürsten-bergska galleriet i hans hus i
Göteborg invigdes
1885 och räknade
vid F:s död 260
n:r. Dess stomme
utgjordes av alster
av samtida svenska
konstnärer, de
flesta tillhörande den
då moderna
riktningen (Wahlberg,
Salmson, Birger, C.
Larsson, E.
Josephson, Hagborg,
Ekström, prins Eugen,
R. Bergh, Kreuger, Liljefors, Nordström,
Skånberg, E. Jansson, Zorn, Chr. Eriksson,
Hasselberg). Grannländernas måleri
representerades av Edelfelt, Kröyer, J. Paulsen,
Thau-low, Werenskiold, Hammershöj, Zahrtmann
m. fl. och utländsk konst f. ö. av Böcklin samt
av flera franska målare och skulptörer. Till
Göteborgs museum skänkte F. betydande verk
av Hasselberg, R. Bergh och Kröyer, till
Nationalmuseum verk av C. Larsson, Chr. Eriksson
m. fl. Han bekostade därjämte väggmålningar
av Larsson i en flickskola och av G. Pauli i
Göteborgs museum. Till Göteborgs stad gjorde
han stora testamentariska dispositioner;
staden fick dessutom ärva hans hus och
konstsamlingar. Galleriet utgör nu en särskild avd.
av Göteborgs nya konstmuseum. Se A.
Rom-dahl, »Göteborgs konstmuseum» (1925). G-gN.
Fürstenbergska galleriet, se
Fürstenberg, P.
Fü’rstenwalde, stad i preuss. prov.
Branden-burg, på högra stranden av Spree, 50 km
ö. s. ö. om Berlin; 23,253 inv. (1925).
Maskin-och kemisk industri.
Fyrstrukna oktaven, mus., se Oktav.
Fyrstyckad sköld, her., se Sköld.
Fyrtakt, Fyrtaktmotor, Fyrtaktprincipen,
se Förbränningsmaskiner.
Fürth, stad i bayerska reg.-omr. Mittel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
