Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysionomik - Fysioterapi - Fysisk - Fysiska sällskapet - Fysostigmin el. Eserin - Füssen - Füssli (Fuessli), familj - Füssli, 1. Johan (Hans) Caspar, d. ä. - Füssli, 2. Johann (Hans) Rudolf, d. y. - Füssli, 3. Johann Rudolf, den yngste - Füssli, 4. Johann Heinrich, d. y. (Henry Fuseli, Fusely) - Fyt, Jan - Fyto-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Fysioterapi—Fyto-
74
man and animals», 1872). Nya impulser i
utvecklingen av f. beteckna bl. a. L. Klages,
»Ausdrucksbewegung und Gestaltungskraft»
(4:e uppl. 1923), och E. Kretschmer,
»Körper-bau und Charakter» (1921;
»Kroppsbyggnaden och karaktären», 1926). Jfr Mimik.
Fysioterapi (av grek, fy’sis, natur, och
the-rapéVa, behandling, vård), läran om
tillämpning inom medicinen av fysikaliska
behandlingsmetoder, d. v. s. sådana, som grunda sig
på fysiska och mekaniska krafter och
fenomen samt ofta nyttja fysikaliska apparater.
Hit räknas alltså behandling av sjukdomar
med elektricitet (elektroterapi), ljus
(fototerapi), värme (termoterapi), medelst
röntgenstrålar och s. k. radioaktiva ämnen
(strål-terapi). Även behandling av
sjukdomstillstånd med vatten (hydroterapi), luft
(klimato-terapi) och rörelser, ss. aktiv och passiv
gymnastik samt massage (mekanoterapi), kan
räknas till f. I. H.
Fysisk, som hänför sig till fysiken;
naturvetenskaplig; kroppslig, lekamlig, materiell.
Fysiska sällskapet i Stockholm, stiftat 1891,
har till ändamål att sammanföra personer,
som intressera sig för fysikens och
närgränsande vetenskapers utveckling. F.
sammanträder vanl. två gånger i månaden under
läsåret på Stockholms högskolas fysiska institut.
Fysostigmin el. E ser In, alkaloid, som
erhålles ur kalabarbönan (se d. o.). F. verkar
i måttliga doser retande på vissa delar av
nervsystemet, i första hand det s. k.
para-sympatiska systemet (se Nervsystem),
och åstadkommer därigenom bl. a.
sammandragning av magsäck och tarm (diarré), ökad
spott- och svettsekretion, långsammare
hjärtslag samt sammandragning av pupillen med
nedsättning av trycket inom ögat.
Medicinskt brukas f. väsentligen till att nedsätta
trycket inom ögat vid fall av glaukom.
Därvid indrypes under ögonlocken en ringa mängd
av en utspädd lösning av lämpligt
fysostig-minsalt, vanl. fysostigminsalicylat, som är
upptaget i Svenska farmakopén. Ljd.
Fii’ssen, stad i bayerska reg.-omr. Schwaben,
vid Lech, helt nära gränsen mot Tyrolen;
6,970 inv. (1925). På en klippa ovan staden
ligger (835 m ö. h.) slottet, uppfört 1322 och
förr tillhörigt biskoparna av Augsburg. 5
(resp. 6) km från F. ligga slotten
Hohen-schwangau och Neuschwanstein (se dessa ord).
Freden i F. 22 april 1745 mellan Bayern och
Österrike ändade österrikiska tronföljdskriget.
Fü’ssli (F u e s s 1 i), konstnärsfamilj i
Zürich, omtalad redan vid mitten av 1400-talet.
Släktens förnämsta representanter äro:
1. Johan n (Hans) C a spar F. d. ä.
(1706—82). Var porträttmålare men
sysselsatte sig även med konsthistoriska arbeten
samt utgav bl. a. »Geschichte der besten
Künst-ler in der Schweiz» (1769—79) och en samling
av Winckelmanns brev (1778). — 2. J
o-hann (Hans) Rudolf F. d. y. (1709—
93). Utbildade sig i Paris till en framstående
miniatyrmålare och ägnade sig sedermera åt
konsthistoriska studier. Frukten av dessa
blev hans »Allgemeines Künstlerlexikon» (1763
—77; 3:e uppl. 1799). Ett suppl. utgavs
1806—21 av F:s son Hans Heinrich F.
(1745—1832), sedan 1775 historieprof. i
Zürich och verksam som liberal politiker i denna
kanton, där han var medlem av stora rådet.
— 3. Johann Rudolf F. den yngste,
målare och kopparstickare (1737—1806), son
och lärjunge till F. 1. Utförde bl. a.
teckningar för Hedlingers medaljverk. — 4.
Johann Heinrich F. d. y., målare (1741—
1825), den föregåendes broder. Studerade
först teologi och moderna språk, varvid han
samtidigt ägnade sig åt målarkonsten. Av
sina Shakespearestudier föranleddes han att
begiva sig till London (1764) i avsikt att där
idka litterär sysselsättning men vände sig i
stället, på J. Reynolds’ uppmaning, till
konsten och tillbragte åren 1770—78 i Italien.
Han kallade sig efter 1770 Henry Fuseli
(F u s e 1 y). Sedan F. återkommit till
London, 1779, blev han småningom, vid sidan av
Reynolds och B. West, Englands mest firade
målare. F:s föreläsningar vid konstakad. i
London, där han sedan 1795 var prof., utkommo
1801 under titeln »Lectures of painting».
Därjämte utgav han nya uppl. av
Pilking-tons »Dictionary of painters» (1805 och’ 1810).
F. var ytterst livaktig och originell, i grund
och botten motsatsen till en akademiker.
Hans stil är bred, hans figurer muskulösa men
ofta torra och utan inre liv. Han visade en
avgjord förkärlek för fantastiska, äventyrliga
och gräsliga ämnen (»Nattmaran» — ett
vidunderligt litet troll, sittande på en oroligt
slumrande kvinnas bröst — är alltigenom
typisk för hans fantasis art). Ofta äro hans
motiv hämtade ur folksagor och
spökhistorier eller ur Shakespeares, Miltons och
Dantes skaldeverk. F. var under sin vistelse i
Rom Sergels vän och kamrat. De karikerade
varandra gärna — flera dylika
skämtporträtt både av F. och av Sergel finnas i
Nationalmuseum i Stockholm, även en av F.
gjord lavering i sepia, »Sergel i sin ateljé i
Rom, modellerande Amor och Psyche». F:s
biogr. och efterlämnade skrifter äro utg. av
J. Knowles i 3 bd (1831). G-gN.*
Fyt [fält], Jan, flamländsk djurmålare
(1611—61), lärjunge till Frans Snyders. I sina
bästa tavlor anses F. komma sin berömde
lärare nära, ibland t. o. m. överträffa honom.
»En hjort, förföljd av ett koppel rasande
jakthundar» (i Berlin) och en stor »Björnjakt» (i
München) visa hans förmåga att framställa
ett rörligt djurliv. Eljest förekomma oftare
framställningar av hans hand av dödat
villebråd (bl. a. i Nationalmuseum i
Stockholm). A. L. R.*
Fyto- (av grek. fyto’n, växt) betecknar i
ordsammansättningar i allm. växt-, ss. fyt
o-plankton, växtplankton;
fytopatolo-g i, växtpatologi, o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
