Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fågelspindlar - Fågelsta - Fågelsta—Vadstena—Ödeshögs järnväg - Fågelsång - Fågeltofta - Fågelvik (gods) - Fågelvik, Västra och Östra - Fågelås, Norra och Södra - Fåglar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Fågelsta—Fåglar
78
Fågelspindel.
gale) från Sydamerika och Selenocosmia från
s. ö. Asiens öar och Nya Guinea. F. medfölja
ofta i fartygslast till Europa. I. T-dh.
Huvudbyggnaden på Fågelsta.
Fågelsta, gods i Julita socken,
Södermanlands län, n. n. v. om Katrineholm; 3.258 har,
därav 850 har åker. Tax.-värde 896.300 kr.
(1926). Skänktes 1625 av kronan till
läderkanonernas uppfinnare, österrikiske
artilleriöversten M. Wurmbrandt, som 1627 där
uppförde ett styckebruk, vanl. benämnt J u 1 i t a
bruk. Bruket tillhörde därpå P.
Kheven-hüller och M. Palbitzky samt nedlades 1663.
Senare ägare av godset voro bl. a. släkterna
Wrede, v. Düben och Tamm. Det nu v. slottet
uppfördes 1880—83. F. äges nu av fröken
Elisabeth Tamm.
Fågelsta—Vadstena—ödeshögs järnväg
in
går fr. o. m. 1919 i Mellersta
Östergötlands järnvägar (se d. o.).
Fågelsång, by i Hardeberga socken,
Malmöhus län, ö. om Lund, hållplats vid Bjärred—
Lund—Harlösa järnväg, intressant geologisk
fyndort. Genom de små bäckarnas erosion äro
här kambriska och siluriska bildningar,
hu-vudsakl. skiffrar, blottade. Lagerserien har
sedan 1860-talet varit föremål för
undersökning samt givit viktiga bidrag till frågan om
korrelationen mellan graptolit- och
trilobit-förande facies inom ordovicium. K. A. G.
Fågeltofta, socken i Kristianstads län, Albo
härad, på Linderödsåsen, n. v. om
Simrishamn; 32.61 kvkm, 854 inv. (1927). Är ett
småvågigt slättområde, i s. v. bördigt, mot
n. ö. magrare och mera skogbevuxet. 1,967
har åker, 1,143 har skogs- och hagmark.
Egendom: Kronovall. Ingår i Lövestads och F.
pastorat i Lunds stift, Färs kontrakt.
Fågelvik, gods i Tryserums socken, Kalmar
län, på en holme vid Valdemarsvikens s.
strand; 825 har, därav 300 har åker.
Tax.-värde 281.500 kr. (1926). Det nuv. slottet,
trol. efter Tessin d. y:s ritningar, blev
färdigt 1796. F. har ägts av bl. a. riksrådet Karl
Ulfsson Sparre (d. 1407), från 1429 av Karl
Knutsson Bonde (Karl VIII Knutsson), sedan
i 250 år av ätten Gyllenstierna, kom 1720 till
Arvid Horn, ägdes någon tid av Karl XV som
kronprins samt tillhörde 1855—1905 släkten
Raab. Nuv. ägare: H. Lybeck. Jfr Ada
Rydström, »Boken om Tjust», bd 2 (2:a uppl. 1921).
Fågelvik, Västra och östra, se Västra
Fågelvik och östra Fågelvik.
Fågelås, Norra och Södra, se Norra
F å g e 1 å s och Södra Fågelås.
Fåglar, A’vcs, en klass bland
ryggradsdjuren. De kännetecknas framför allt av att
kroppen är fjäderbeklädd och de främre
extre-miteterna ombildade till flygorgan.
Flygförmågan har, trots klassens stora artrikedom,
framkallat en enformighet beträffande de
väsentliga dragen av f:s organisation, vartill
motstycke ej finnes bland ryggradsdjurens
övriga klasser. Bålen är mer el. mindre
ägg-formig, halsen lång och mycket rörlig, benen
förhållandevis långa.
Huden är tunn och innehåller endast en
körtel, den på gumpen belägna gumpkörteln.
Denna avsöndrar ett fettrikt sekret, som
utpressas med näbben och ingnides i fjädrarna.
Gumpkörteln är endast svagt utvecklad el.
Fågelviks slott från sjösidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
