Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältmätning - Fältmätningsbrigaden - Fältmätningskåren - Fältort - Fältpolisväsendet - Fältpost - Fältpredikant - Fältprost - Fältridning - Fältrittklubb - Fältrop - Fältsjuka (Fältfeber) - Fältsjukhus - Fältsjukvårdsväsendet - Fältskjutning - Fältskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Fältmätningsbrigaden—Fältskär
116
m ä t s t å n g, och varje punkt behöver då
endast insyftas från en station men vid
di-optermätning från minst två, ty
skärningspunkten mellan syftlinjerna anger punktens
läge. — Till f. räknas även
fotogrammet r i och t a k y m e t r i (se dessa ord). F.
kommer särskilt till användning i
lantmä-teriet och är läroämne vid lantmanna- och de
flesta folkhögskolor. G. Rbg.
Fältmätningsbrigaden, se
Fortifikationen.
Fältmätningskåren, se
Fortifikationen och Topografiska kåren.
Fältort, bergsv., en i en gruva driven
horisontal gång, som går i malmens
stryknings-riktning (fält).
Fältpiplärka, se Piplärk släkte t.
Fältpolisväsendet, se Krig spolistjänst.
Fältpost, se K r i g s p o s t.
Fältpredikant. I Gustav II Adolfs tyska
krigsartiklar växlar f. med
fältsuperintendent som titel på den präst, som följer
konungen i fält- Senare var f. stundom allmän
beteckning för i fält tjänstgörande präst
(fältpräst, regementspastor o. s. v.). A. G-w.
Fältprost, se Fältkonsistorium.
Fältridning (T e r r ä n g r i d n i n g),
rid-ning i olika slags terräng.
Fältrittklubb, förening för utövande av
fältridning (se d. o.). Stockholms f ä
11-ridtklubb stiftades 1 nov. 1886 av prins
Karl och har f. n. (1927) 414 medl. Den största
svenska f. är Skånska
fältridtklub-b e n, stiftad 28 jan. 1888, med f. n. (1927)
646 medl. Samtliga f. äro anslutna till det
1912 bildade Svenska ridsportens
centralförbund (se vidare d. o.).
Fältrop, ett ord, som förr användes vid
trupp eller hel armé såsom
igenkänningstec-ken. F. hade stor betydelse,, så länge
arméerna ännu ej ägde bestämda uniformer. För
att fienden ej skulle lära känna det, utgavs
nytt f. varje dag. I vissa arméer förekom där-*
jämte ett annat igenkänningsord, parollen
(fr. la parole), företrädesvis brukat av befälet
vid visitering av vakter o. s. v. Efter hand
ansågs f. böra kompletteras med ett annat
ord, lösen. Både f. och lösen fingo sin
egentliga betydelse vid vakttjänst i fred och under
bevakningstjänst i fält. Envar, som under
mörker och dimma nalkades en
bevaknings-post, anropades av denne med »halt» och
»wer-da?» (vem där?) samt avfordrades f.; den
anropande gav därpå lösen för att i sin tur
bevisa sig vara vän. F. och lösen kommo
alltmer ur bruk efter 1800-talets mitt och
finnas ej i svenska reglementen. Under
världskrigets långa ställningskrigsperioder torde
anrop och svarsord åter ha nyttjats. M. B-dt.
Fältsjuka (Fältfeber) var i gamla
tiders arméer ett sammanfattande namn för ett
flertal sjukdomar, i stort sett identiska med
vår tids krigsfarsoter, stundom av samtida
läkare riktigt uppfattade och väl beskrivna.
Somliga beskrivningar äro svårtydda, delvis
beroende på diagnostiska misstag vid
samtidigt uppträdande av flera epidemier av olika
slag. Usel förläggning, dålig proviant och
bristfällig beklädnad gåvo åt farsoterna
under krig helt andra och svårare former än
under fredliga förhållanden. P. v. Afzelius
påpekar med stöd av sin stora erfarenhet från
fälttågen 1788—90 och krigsåren 1808—09,
att »nu den ena, nu den andra
febersjukdomen kan vara f.», mot slutet av sommaren
rödsot, i början av hösten gallfebrar, senare
tarmtyfus, mot höstens slut och under vintern
fläcktyfus, som sedan fortfor framåt våren.
Till f. torde även få hänföras återfallsfeber
(typhus recurrens), som sannolikt vid flera
tillfällen svårt grasserat bland krigsfolket på
stora örlogsflottan och i Karlskrona 1788—
90. På flottan tillkom även inblandning av
skörbjugg och frossa (malaria).
F:s dödssiffror äro fruktansvärt stora.
Östgöta kavalleri (1,000 man) förlorade i Polen
504 man i sjukdomen 1703—05. På
örlogs-och galärflottorna bortrycktes i 1741—42 års
krig flera tusen man (mest i rödsot,
skörbjugg och fläcktyfus). Finska kriget krävde
okt. 1808—febr. 1809 nära 3,000 dödsoffer i f.,
och på västarmén decimerade
»lantvärnssju-kan» det utskrivna lantvärnet med 30 %. På
båda ställena anser man sig ha konstaterat
epidemier av rödsot, fläck- och tarmtyfus
samt återfallsfeber. Litt.: Uppsatser av K. E.
Linden om f. under kriget 1808—09 i Finska
Läkaresällsk :s Handl. (1912), av O. T. Hult
om tyfus vid flottan 1788—90 (på ty.) i Nord.
Med. Arkiv (1913) och av Axel Quennerstedt
om kriget i Pommern 1807 och sjukhusvården
vid södra armén 1808—09 i Tidskr. i Militär
Hälsovård, bd 31 (1906). O. T. H.*
Fältsjukhus, se Sjukvård.
Fältsjukvårdsväsendet, se
Krigssjuk-vårdstjä n s t.
Fältskjutning, fältmässig skjutning med
skarp ammunition. F- utföres, sedan skol- och
övningsskjutningar genomgåtts, såväl vid de
truppslag, som äro beväpnade med gevär,
karbin, kulsprutegevär och kulsprutor, som vid
artilleriet (varvid s. k. stridsammunition
brukas); f. förekommer även vid skjutövningar
inom frivilliga skytteväsendet och
landstormen. Enskild f. avser att inlära enskild
soldats stridsverksamhet dels inom gruppen
(patrullen o. s. v.), dels då han uppträder
ensam. Det gäller t. ex. att bedöma avstånd,
välja sikte och skjutställning samt avgiva eld
på lämpligaste sätt. F. i trupp avser dels
att uppöva befälets förmåga att förbereda och
leda elden, dels att bibringa truppen vana
och färdighet vid eldstrid under fältmässiga
förhållanden. M. B-dt.
Fältskär, vid armén i fält (eller flottan)
anställd person med huvudsaki. kirurgisk
uppgift; sedermera en person, som, efter avlagd
fältskärsexamen, bland allmänheten utövar
den s. k. lilla kirurgien, d. v. s. behandling
av lättare yttre skador, tandutdragning o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
