Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo / 119-120 (1928) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältspat - Fältspatoider - Fältspatsporfyr - Fältstycke - Fältstyrka - Fälttecken - Fälttelegraf - Fälttelegrafavdelning, Fälttelegrafkompani - Fälttelegrafkåren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har månsten, en kalifältspat med
submikroskopiska pertitlameller, vilken visar ett
vackert, om månljus erinrande skimmer.

b) Anortoklaser kallas vissa triklint
kristalliserande, mycket natronrika isomorfa
blandningsled mellan Ab och Or. De visa
kemiskt en övergång från kalifältspaterna till
de surare blandningsleden i plagioklasserien.

c) Plagioklaser är en gemensam
benämning på natron- och kalkfältspatsilikatens
isomorfa blandningsserie. I denna ingår Or
endast i mycket underordnad mängd. Vissa
plagioklaser innehålla dock mindre mängder
kalifältspat pertitiskt utskild (antipertit).
Alla plagioklaser kristallisera triklint, och
vinkeln mellan deras genomgångsriktningar
avviker några grader från en rät (härav
namnet plagioklas). På genomgångsytorna visa
plagioklaserna ofta en fin streckning
(plagioklasstreckning), som beror på
upprepad (polysyntetisk) tvillingbildning. De olika
leden i plagioklasserien kunna ej skiljas från
varandra på yttre kännetecken utan först
genom en ingående undersökning, vanl. på
optisk väg i slipprov. Den rena
natronfältspaten (Ab) kallas albit, den rena
kalkfältspaten (An) anortit. De isomorfa
blandningsleden mellan dessa båda ändled
benämnas ofta natronkalk- el.
kalknatronfältspater. En konventionell, allmänt
använd indelning av plagioklasserien efter
stigande An-halt och basicitet (d. v. s. fallande
kiselsyrehalt) är den i albit (Ab₁An₀—Ab₈An₁),
oligoklas (Ab₈An₁—Ab₂An₁), andesin
(Ab₂An₁—Ab₁An₁), labradorit el.
labrador (Ab₁An₁—Ab₁An₂), bytownit
(Ab₁An₂—Ab₁An₆) och anortit (Ab₁An₆—Ab₀An₁).
De mera basiska plagioklasleden utgöra en
väsentlig beståndsdel av gabbroarter och
anortositer, diabaser och basalter, under det
att de surare leden uppträda i graniter,
syeniter, dioriter och gnejser m. fl. bergarter. Vid
dynamometamorfos (se
Bergartsmetamorfos) bildas av den i plagioklaserna
ingående kalkfältspaten epidotmineral, vilka i
form av smärre korn mer eller mindre tätt
späcka det ursprungliga plagioklaskornet,
under det att dettas natronfältspat (albiten)
förblir oförändrad. Denna omvandling kallas
saussuritisering och den därvid
framgående, av epidotmineral uppfyllda albiten
saussurit. — Labradoren, som har
sitt namn av halvön Labrador, visar ibland
ett vackert brokigt färgspel
(labradorisering) och brukas då som prydnadssten.

d) Bariumfältspater. Av de
monoklint kristalliserande, isomorfa
blandningsleden mellan bariumfältspatsilikatet (Ce) och
kalifältspatsilikatet (Or) kallar man
sammansättningsleden Ce₁Or₀—Ce₁Or₂ celsian,
Ce₁Or₂—Ce₁Or₆ hyalofan.

F. har stor teknisk användning inom
porslinsindustrien. Tekniskt användbar f. erhålles
uteslutande från s. k. pegmatitgångar (se
Pegmatit). De viktigaste
fältspatförekomsterna i Europa finnas i Sverige och Norge.
Av de svenska fältspatbrotten äro
Margretelunds, n. ö. om Stockholm, Ytterby, vid
Vaxholm, och Kolsva, n. om Köping i
Västmanland, de största. — Solsten är en som
prydnadssten använd ljus f., som vid
kringvridning ger ett rött sken, vilket förorsakas
av regelbundet inlagrade, helt små
järnglansfjäll.

        N. Zn.

Fältspatoider, »fältspatersättare», sådana
mineral (leucit, nefelin och sodalitgruppens
mineral), som i de bergarter, i vilka de
uppträda, spela samma roll som fältspaten i andra
bergarter.

        N. Zn.

Fältspatsporfyr, se Porfyr.

Fältstycke, art., gammalt namn på kanon.

Fältstyrka, fys., se Magnetiska fält.

Romersk legionörn mellan två kohortfälttecken. Efter ett romerskt mynt.

Fälttecken, krigsv., tecken, som
truppavdelningar bära för att skilja sig från fienden
och från varandra. Forntidens
greker synas i allm. ej ha haft
f.; romarna hade 1) signum
(plur. signa), figurer på en
stång: en silverörn för
legionen; en varg, häst o. dyl.,
senare en hand med
metallplattor m. m. därunder, för
manipel (längre fram, synes det,
något liknande för kohort);
2) vexillum (plur. vexilla),
standar, för rytteri och
detachemang. — Baner, fanor och
standar ha sedermera nyttjats
som f.; som personliga sådana ha brukats
armbindel, kokard m. m.

        C. O. N.*

Fälttelegraf, krigsv., är en del av det
lantmilitära signalväsendet (se d. o.) inom
en krigsskådeplats. Dess verksamhet faller
territoriellt och i stort sett bakom de lägre,
närmast fienden varande truppförbandens
verksamhetsområde. F:s huvudändamål är att
inom de högre truppförbanden (arméer,
arméfördelningar, självständiga brigader o. s. v.}
överbringa meddelanden, i främsta rummet
mellan sagda truppförbands stabskvarter
(chefers uppehållsplatser) samt omedelbart
underlydande truppförband och formationer. F. är
alltså ett de högre truppförbandens (operativa
enheternas) organ. Den samarbetar
emellertid dels med lägre truppförbands (brigaders,
regementens o. s. v.) motsvarande organ,
trupptelegrafen, dels med de till den
operativa enhetens förfogande stående delarna
av krigstelegrafen, varmed förstås de
permanenta telegraf-, telefon- och
radioinrättningarna (jämte personal och materiel m. m.),
vilka i krig avskiljas från vederbörande civila
förvaltningsmyndighets överinseende och helt,
underställas militära myndigheter.

        C. J. B.

Fälttelegrafavdelning, Fälttelegrafkompani,
se Fälttelegraftrupper.

Fälttelegrafkåren, ett i Sverige i fred
befintligt ingenjörtruppförband (Ing. 3), som
lyder under chefen för Fortifikationen och har
till ändamål att utbilda och i krig uppsätta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>