Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fästning - Fästningsartilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Fästningsartilleri
166
samt för fältartilleri; skyddsrum för
besättningen samt för ammunition och proviant;
eldlednings- och stridsledningsplatser; skydd
för strålkastare m. m. Stridsställningar för
Bild 2. Bastionssystemet.
artilleri och infanteri utföras i huvudsak enl.
fältbefästningskonstens regler(se
Fältbefästning) vid f:s rustning. Ett fullständigt
utförande i fredstid av alla arbetena i en f. i
permanent stil skulle medföra mycket stora
kostnader även för deras underhåll; de skulle
dessutom bli från konstruktiv synpunkt föråldrade
samt av en fiende kunna utspioneras, då de
vidsträckta anläggningarnas betryggande
bevakning medför svårigheter. Stora delar
uppskjutas därför till den tid, då krig synes hota,
men måste då snarast igångsättas med full
kraft. För att möjliggöra arbetenas snabba
och ordnade utförande måste en i alla
detaljer noggrant utarbetad rustningsplan
i fred ligga färdig. Arbetena utföras av
garnisonen och rekvirerade civila arbetare. De
ordnas gradvis, i första hand de arbeten, som
skola hindra en överrumpling, och sedan
efter hand de, som avse att motstå en
ordnad belägring. — Framför f. kunna
framskjutna ställningar anordnas för
särskilda ändamål, men endast under
förutsättning att därigenom försvaret ej splittras
eller huvudförsvarsställningens försvar
äventyras. Mellan fortgördeln och enceinten kunna
även avskärande ställningar
utföras för att i det längsta uppehålla en
genom fortgördeln inträngande fiende. —
Fortgördeln, liksom kärnan, uppdelas i
försvarsområden med inför kommendanten
ansvariga befälhavare. Kommendanten ensam
är ansvarig för f:s försvar. —
Besättningen i en f. består av alla vapenslag
med vissa tekniska specialtrupper. Den
bör redan i fredstid göras förtrogen med
f:s försvar och icke sammansättas av
tillfälliga förband från fältarmén.
Besättningen bör, för att icke minska fälthären,
ej göras starkare än som är nödvändigt
för platsens försvar. För att bedöma
storleken av en f:s garnison plägar som norm
uppställas en man per m av
fortgör-delns längd. — På grund av
erfarenheterna från världskriget ha förslag
framställts, omfattande mindre
gördelfästningar med s. k. lineära
bältesbefästningar mellan dem. Sannolikt
är dock, att åtm.
de redan befintliga
gördelfästningarna
komma att
bibehållas och
förstärkas enl. moderna
principer.
Erfarenheter från
världskriget ha visat,
att mot det
moderna artilleriet
fullt
motståndskraftiga konstruktioner kunna
åstadkommas.
Kustfästning
måste anordnas
med hänsyn till de vid en sådan till användning
kommande anfallsmedlen: snabba,
pansarskyd-dade, med grövsta flackbanpjäser (men icke
kastpjäser) bestyckade fartyg med förmåga
att hastigt och överraskande uppträda
framför f. Denna måste därför alltid vara fullt
stridsberedd. Den måste vara bestyckad med
pansarbrytande flackbanpjäser samt
kastpjäser mot fartygens däck. Mot de rörliga målen
måste snabbt och säkert verkande
eldlednings-anordningar finnas. De fientliga fartygens
rörelsefrihet inskränkes genom försänkningar,
stängselanordningar och minor. Mot anfall
från landsidan måste finnas en landfront,
som utföres enl. reglerna för en landfästning.
— Jfr Befästningskons t. L. afP.
Fästningsartilleri betecknar såväl de pjäser,
vilka ingå i en fästningsbestyckning, som det
artillerislag, vilket är avsett att bemanna
dessa. Man skiljer mellan landfästnings- och
kustfästningsartilleri (kustartilleri; se d. o.).
Av naturliga skäl ha olika tiders
befästnings-system haft inflytande på f:s beskaffenhet.
I äldre tider, innan man använde pansar på
fästningarna, stodo pjäserna på öppen
vall-gång. och deras antal var täml. stort. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
