Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fästningskrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
Fästningskrig
170
Belägringsarbeten framför en gördelfästning.
liggöra gravövergången. Vaubanska
beläg-ringsförfarandet var ett tekniskt
artilleri- och ingenjöranfall under ledning av
militäringenjörer. — Sedan infanteriet genom
ett förbättrat gevär fått större betydelse för
anfallet, fick taktiken större inflytande
vid anfallets anordnande, och ledningen har
i det moderna belägringsförfarandet övergått
till truppbefälet. Sedan infanteriet intagit och
befäst en skyddsställning för
artilleriet (se bilden) framför anfallsfronten,
uppmarscherar artilleriet i en
huvudställning, vilken på grund av artilleriets ökade
skottvidder i allm. icke i sin helhet behöver
vidare framskjutas; endast enskilda batterier
för särskilda ändamål kunna följa infanteriet
vid dess framryckning. Infanteriet
framrycker från den ena ställningen till den andra,
tills stormställningen nåtts, och från denna
ut-föres stormningen, när rekognosceringar visat,
att fästningen är stormmogen. — Den
moderna krigföringen ställer högre fordringar
på snabbhet än äldre tiders; viktiga
flodövergångar måste så hastigt som möjligt
göras framkomliga för fältarmén. Det
våldsamma anfallet utbildades därför redan
under senaste årtionden teoretiskt inom tyska
armén och tillämpades av denna under
världskriget i största utsträckning och med stor
framgång. Vid detta anfall gäller det att
med en överväldigande artillerikraft krossa
befästningarna och skaka försvararens moral,
varefter färdigställda stormkolonner, medan
artilleriets eldzon framflyttas, omedelbart
bryta in i den fientliga ställningen. — Under
världskriget tillämpades de flesta ovannämnda
anfallssätten. Sålunda var anfallet mot Liége
anlagt som överrumpling. Namur, Maubeuge,
Antwerpen, Novo-Georgievsk, Kovno,
Brest-Litovsk m. fl. togos genom våldsamt anfall.
Anfallet mot Przemysl under första perioden
22 sept.—10 okt. 1914 kan betraktas som
belägring, den andra anfallsperioden 11 nov.
1914—22 mars 1915 som inneslutning med
därav följande uthungring.
Försvaret ledes, liksom anfallet, enl.
samma taktiska grunder som fältkriget,
varvid dock måste tagas hänsyn till de faktorer,
som för fästningskriget äro karakteristiska.
Sålunda är i regel en fästningsbesättning
underlägsen den anfallande i antal.
Besättningen har, i motsats till vid strid i öppna
fältet, ingen möjlighet att undandraga sig
övermakten utan måste till det yttersta
utkämpa striden i den befästa ställningen. —
Försvaret förberedes genom rustningen,
som omfattar den artilleristiska, f o
r-tifikatoriska, intendentur- och
sju k vårdsrustningen, varigenom
fästningen i fråga om bestyckning och
fästningsverk göres fullt försvarbar och förses med
nödiga förråd. — Besättningen uppdelas på
de särskilda försvarsområdena samt på den
till kommendantens direkta förfogande
stående allmänna reserven. Kommendanten måste
utnyttja alla till hans förfogande stående
spa-ningsmedel för att så tidigt som möjligt
upptäcka fiendens anmarsch och den blivande
anfallsfronten. Fiendens anmarsch skall med
alla medel hindras, varvid hänsyn tages till
att försvaret av huvudförsvarsställningen ej
får äventyras. Sedan fästningen inneslutits
och anfallsfronten bestämts, måste försvaret
koncentreras på denna. Även med en liten
besättning kan en energisk kommendant
bibehålla ett visst initiativ samt genom täta och
kraftiga utfall av områdesbesättningarna eller
allmänna reserven ständigt oroa den
anfallande i hans arbeten. Bakom
huvudförsvars-linjen anordnas inre linjer, så att, även om
fortgördeln genombrytes, försvaret kan
fortsätta i nya ställningar.- Som ex. på energiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
