Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Födelsefrekvens, Nativitet - Födelsemärke - Födelse- och dopbok - Födelsetalet - Födelseöverskott - Födoråd, Födorådstagare - Födoämnen, Livsmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
173
Födelsemärke—Födoämnen
174
födelser, dels till c) hela folkmängden. Nämnda
relationstals storlek i Sverige var:
Årligen °7oo b % c °/oo
1891-1900 37,s 11,0 3,1
1901-10 41,2 12,8 3,4
1911-15 43,4 15,6 3,7
1916-20 36,2 14,7 3,2
Alltifrån 1750-talet och intill det allra
senaste årtiondet har antalet
utomäktenskap-liga födelser i stort sett stegrats; numera
visa däremot siffrorna så gott som
genomgående nedgång. — Om frekvensen av
dödfödslar se D ö d f ö d s e 1. H. G-n.
Födelsemärke, varje medfödd abnorm fläck
på människans hud; besvärliga äro s- k.
eldmärken (se d. o.). Jfr A. Kissmeyer,
»Étu-des sur les nævi pigmentaires de la peau
hu-maine» (1927).
Födelse- och dopbok, se Kyrkböcker.
Födelsetalet, se Födelsefrekvens.
Födelseöverskott, se D e m o g r a f i, sp. 714.
Födoråd, Födorådstagare, se Undantag.
Födoämnen, Livsmedel, i naturen
förekommande eller med konst framställda
produkter, vilka innehålla för människo- och
djurorganismens tillväxt, underhåll och
förrättningar tjänliga
beståndsdelar, näringsämnen. De för
människan viktigaste näringsämnena
äro utom det för förbränningen
nödvändiga syret äggviteämnen
(och dem närstående föreningar),
fett, kolhydrat (ss. stärkelse och
socker), vatten, salter el.
mineralämnen samt vitaminer.
Äggvita, fett och kolhydrat äro
organiska näringsämnen, som dels
ersätta förbrukad
kroppssub-stans, dels underhålla den i
kroppen försiggående
förbränningen. De representera ett visst
energiförråd, som i organismen
omsättes i värme eller yttre
arbete. Näringsämnenas
energiinnehåll mätes genom den vid
deras förbränning frigjorda
värmemängden. Denna plägar
uttryckas i värmeenheter
(kalorier); med 1 värmeenhet
betecknar man den mängd värme, som
åtgår för att höja temperaturen
hos 1 kg vatten från 0° till 1° C.
Vid näringsämnenas förbränning
inom kroppen utvecklas för 1 g
äggvita 4,1, för 1 g fett 9.3 och
för 1 g kolhydrat 4,i kalorier.
Vid förbränningen inom kroppen
kunna dessa näringsämnen delvis
ersätta varandra i mängder, som
i fråga om förbränningsvärdena
motsvara varandra, s. k.
isody-nama mängder. Dock behöves i
födan en viss minsta mängd av
äggvita och kolhydrat, möjl.
också av fett. Vatten och salter tjäna
visserligen icke direkt förbränningen men måste
likväl tillföras kroppens safter och vävnader
för att ersätta de förluster dessa ständigt lida
av ifrågavarande för livsprocessernas normala
miljö betydelsefulla ämnen. Vitaminernas
betydelse framgår av rubbningar, som uppträda
vid vitaminbrist. Se vidare Vitaminer.
Människans näringsbehov växlar inom vida
gränser alltefter olika ålder, kön, kroppsvikt
och arbete. För en fullvuxen man i
fullständig vila (t. ex. sömn) och fasta är
omsättningen ung. 1 kalori per kg och timme, vid
starkt yrkesarbete kan den uppgå till omkr.
10 kalorier och vid de största ansträngningar,
som blott kunna uthärdas en kort stund, till
vida större belopp. Som ungefärliga värden
för näringsbehovet vid olika arbete kan man
för vuxna män sätta: lätt arbete (ex.
maskinskrivare, skräddare, mekaniker) 2,000—3,000,
medelhårt arbete (snickare, målare,
metallarbetare) 3,000—4,000, tungt arbete
(stenhuggare, vedsågare) 4.000—6,000 kalorier om
dygnet. Är näringstillförseln lika stor som
näringsbehovet, säges personen befinna sig i
näringsjämvikt. Är tillförseln mindre än
behovet, sker en avmagring, eventuellt inträder
[-Äggvita-]
{+Ägg- vita+} Fett [-Kolhydrat Vatten-] {+Kol- hydrat Vat- ten+} Salter [-Avfall-] {+Av- fall+} Kalo rier
Nötkött, färskt, vanligt
slaktkött, med ben ... 170 100 — 568 12 150 1,627
Nötkött, vanligt slaktkött,
utan ben ............. 200 118 — 668 14 —- 1,917
Nötkött, salt, med ben... 185 115 — 450 100 150 1,828
Fläsk, färskt, med ben... 100 500 — 300 40 60 5,060
Fläsk, skinka, salt, rökt,
med ben .................... 210 340 — 285 75 90 4,023
Abborre, färsk, hel, oren-
sad, med ben............... 127 3 — 561 9 300 549
Gädda, färsk, hel, oren-
sad, med ben ............... 104 2 — 587 7 300 445
Kabeljo, salt torsk eller
långa, utan ben ............ 250 5 — 480 175 90 1,072
Sill, färsk, hel, orensad,
mager, med ben............ 130 60 — 500 10 300 1,091
Sill, salt, hel, orensad,
med ben .................... 120 120 — 264 96 400 1,608
Ål, färsk, hel, orensad, med
ben ......................... 94 230 — 370 6 300 2,524
Lever av gödkalv ........... 180 80 10 670 10 50 1,523
Grädde, tjock, med omkr.
20 % fett, 1 1 ....... 36 203 41 732 5 — 2,204
Grädde, tunn, med omkr.
16 % fett, 1 1 ....... 36 162 41 773 5 — 1,822
Mjölk, oskummad, 1 1 ... 35 35 50 904 7 — 674
» , skummad, 1 1 ... 35 7 50 936 7 — 414
Margarin, prima .............. 6 850 6 118 20 — 7,954
Mesost ...................... 90 70 450 330 60 — 2,865
Ost, halvfet .............. 300 200 25 430 45 — 3,193
Smör, bordssmör, färskt
mejerismör ................... 7 850 7 120 16 — 7,962
Ägg, färska ............... 109 91 7 648 10 135 1,322
Bönor, bruna................ 240 20 550 115 35 40 3,425
Ärter, gula, 0,8 spec. v., 11 184 15 420 112 21 48 2,616
Havregryn, havremjöl ... 130 60 660 110 20 20 3,797
Vetemjöl................... 120 15 720 125 10 10 3,584
Korngryn, hel- el. kross-
gryn ...................... 115 15 710 140 6 14 3,522
Vetebröd, mjukt ............ 88 10 550 330 17 — 2,709
Rågbröd, » , grovt ... 78 9 481 417 15 — 2,376
» , hårt, knäckebröd 111 8 767 93 21 — 3,674
Makaroner, svenska ......... 110 13 737 130 10 — 3,594
Potatismjöl ................. 10 — 830 150 10 — 3,444
Kålrötter ................... 12 2 80 880 10 16 396
Potatis ..................... 20 2 210 750 10 8 962
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
