Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Födoämnen, Livsmedel - Födslovärkar - Fögderi - Föglare - Föglö - Föhn el. Fön - Föhr - Föispán - Föl - Fölene - Fölisön - Följd - Följdsats - Följdsjukdomar - Följeceller - Följesedel - Följeslagare - Följetong - Föllamhet - Föllinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Födslovärkar—Fölliuge
176
småningom ny jämvikt vid den lägre vikten.
A andra sidan kan genom en näringstillförsel,
som överstiger näringsbehovet, en viktökning
uppstå (gödkur).
Den för kroppens underhåll erforderliga
mängden näringsämnen upptages med födan,
som utgöres av en blandning av olika f. jämte
vissa njutningsmedel (t. ex. kryddor). Vissa
f. innehålla även för kroppen otjänliga
ämnen (avfall). Vid fritt val av föda fyller
kroppen instinktmässigt sitt behov av
näringsämnen, ehuru det sätt, varpå detta sker, växlar
i hög grad efter personliga, ekonomiska o. a.
förhållanden. I många fall, t. ex. vid
utspis-ning i offentliga anstalter, där icke var och
en kan fritt välja sin föda, är det av vikt, att
ett lämpligt urval göres av olika f.
Kännedomen om f :s kemiska sammansättning tjänar
därvid till ledning. I tabell å sp. 174
återges sammansättningen av några vanliga f.
per 1,000 g räknat.
Om förfalskning av f. se
Livsmedelsförfalskning. (Ljd.)
Födslovärkar, se Förlossning.
Fögderi, civil och administrativ avdelning
av ett län i Sverige. F. äro 119. Inom varje
f. finnas en häradsskrivare och ett antal
landsfiskaler. Jfr Sverige, förvaltning.
Föglare, art., se Kanon.
Föglö, ösocken i landskapet Åland,
Finland; 117 kvkm (land), 1,947 inv. (1925),
svensktalande, väsentligen fiskare. (O. Brn.)
Föhn el. F ö n, en varm, torr och av
åtskilliga egendomliga företeelser åtföljd vind, som,
oftast under vintern och våren, stundom med
stor våldsamhet, blåser utför de schweiziska
alpdalarnas sluttningar men även förekommer
i flera andra bergstrakter, t. ex. i Lappland.
Se vidare Vind. N. E-m.*
Föhr, nordfrisisk ö utanför Slesvigs v. kust,
tillhörig Preussen; 82 kvkm, omkr. 7,000 inv.,
mest friser. I n. marskland, i s. hed.
Befolkningen lever av jordbruk och fiske; besökt
havsbad. Huvudort är Wyk i s. ö.
Föispån, ung., se Komitat.
Föl, ung häst, se H ä s t a v e 1.
Fölene, socken i Älvsborgs län, Kullings
härad, intill gränsen mot Skaraborgs län, v.
om Herrljunga; 18,59 kvkm, 371 inv. (1927).
Begränsas och skäres i s. av övre Nossan och
utgöres av en odlad dalslätt, i n. kantad av
bergig ödemark. 755 har åker, 355 har
skogs-och hagmark. Ingår i Herrljunga, Tarsleds,
Remmene, F. och Eggvena pastorat i Skara
stift, Kullings kontrakt.
Fölisön, se Helsingfors.
Följd, filos. Av de två leder, som ingå i
det vanliga betingelseförhållandet — det
betingande och det betingade —, kallas det
sistnämnda vanl. f., men ibland anger ordet f.
endast ett slag av det betingade, näml, den
i tiden efter orsaken följande verkan. Se
Grund och Kausalitet. C. H-m.
Följdsats, gramm., se K o n s e k u t i v.
Följdsjukdomar. Erfarenheten visar, att
vissa sjukdomar, sedan de på typiskt sätt gått
tillbaka, ofta åtföljas av andra, så t. ex.
njurinflammation efter scharlakansfeber, lungsot
efter mässling eller kikhosta,
ryggmärgstvin-sot (tabes dorsalis) och paralysie générale
efter syfilitisk infektion. (Ljd.)
Följeceller, bot., se Ledningsvävnad.
Följesedel, sedel, som åtföljer levererade
varor. F. innehåller vanl. uppgift om säljare,
köpare, varornas art, förpackning m. m.
Säljaren låter ofta köparen kvittera en kopia
av följesedeln. K. H. A.
Följeslagare, mus., se C o m e s.
Följetong (fr. feuilleton, biblad), i en
tidning ingående, på särskild plats intagen
förströelseläsning, mest romaner. F. uppträdde
f. ggn i Journal des Débats 28 jan. 1800 som
ett tilläggsblad, där annonser, charader,
anekdoter m. m. intogos. Sedan intogs
teaterkritiken i f., och mot slutet av 1830-talet började
f. huvudsaki. eller uteslutande utgöras av
längre berättelser. Exemplet följdes snart i
hela Europa (utom England), varvid f. med ett
streck skildes från övrig text och oftast sattes
i litet sidformat med marger för att klippas
ut. I Sverige införde Dagligt Allehanda 1839
detta slags f. De flesta svenska tidningar
bibehålla för fortlöpande romaner denna form,
till vilken termen f. knutits; på bestämd plats
nederst på sidan satta artiklar- kallas u
n-der st reckare.
Föllamhet, en ganska vanlig sjukdom hos
späda föl, består i var- och blodförgiftning
(septikopyemi), ofta yttrande sig som varig
ledinflammation (pyemisk artrit) då de
angripna lederna svullna starkt samt kännas
heta och ömmande. F. börjar vanl. kort efter
födelsen, och första tecknet är, att
navelsträngen ej som vanligt torkar in utan
kännes något ansvälld, ömmar vid beröring och
avsöndrar en illaluktande, varblandad vätska.
Djuren visa sig mycket dåsiga, få feber och
upphöra att dia. F:s orsak är mikrober, och
infektionen sker vanl. genom
navelsträngs-såret efter förlossningen. Svårare fall leda
vanl. till död genom allmän blodförgiftning,
men ofta har f. ett kroniskt förlopp med
varbildning i en mängd olika organ, ss. lever,
lungor och njurar, ansvällning av lymfkörtlar
o. s. v., så att djuren så betydligt försvagas
i utvecklingen, att uppfödningen sällan lönar
sig. För att förekomma f. bör iakttagas
noggrann renhållning av stallet, särskilt
fölnings-boxen, omsorgsfullaste antiseptiska vård av
navelsträngen samt behandling av
moderdjuret genom sköljningar för att möjligen
förstöra i livmodern befintligt smittämne. För
redan angripna föl är insprutning av
blod-serum från modern effektivast. E. T. N.
Föllinge, socken i Jämtlands län, Lits och
Rödöns tingslag, kring Indalsälvens sjörika
biälvar Hårkan och Gysån, 5 mil n. om
Östersund; 962,07 kvkm, 2,433 inv. (1927). Utgöres
huvudsaki. av ganska jämna skogs- och
myrmarker på silurisk berggrund; endast n. v. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
