Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fönsterglas - Fönsterkuvert - Fönsterskatt - För - Föra - Förankring - Förare - Förargelseväckande beteende - Förband - Förbandning - Förbandsplats - Förbening - Förberedande undersökning - För berömliga gärningar - Förbimarsch, Defilering - Förbindelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Fönsterglas—Förbindelser
180
Fönsterglas, se Glas.
Fönsterkuvert, ett slags kuvert, försett
med en genomskinlig del, varigenom den på
själva innehållet tecknade adressen är synlig.
I några främmande länders posttjänst äro f.
förbjudna eller endast under vissa villkor
tillåtna. E. G-e.
Fönsterskatt, en förr i åtskilliga länder
bruklig skatt på konsumtionen av bostäder,
på vilkas storlek och värde antalet fönster
(och dörrar) i regel kan antagas ge ett, om
än grovt, mått. Byggnadssättet påverkades
säkerligen genom f. till skadlig sparsamhet
med anordningarna för tillträde åt luft och
ljus, ss. i vissa delar av Italien. 1743
infördes f. i Sverige att utgöras av husägarna
för hel fönsterluft med 16 öre i Stockholm,
12 öre i större och 8 öre i mindre städer samt
6 öre på landet, dock med nedsättning till
3 öre för allmogen och med befrielse för
arméns manskap. F. bortföll genom 1809—-10
års bevillningsförordning. — F. hade 1696
införts i England och 1707 i Skottland; den
avskaffades först 1851 och ersattes då med
en efter hyresavkastningen beräknad
bygg-nadsskatt. 1798 infördes f. (och dörrskatt) i
Frankrike, där den med förändringar och
tillägg utgått som en av de fyra gamla
direkta skatterna ända till 1917. E. F. K. S-n.
För, ett fartygs främre del, motsats till
akter. Ordet f. ingår i en mängd
sjöterms-sammansättningar, t. ex. förstäv, försegel. —
Förskepp, förliga delen av ett skepp.
Föra, socken på n. Öland, Äkerbo härad,
Kalmar län, sträcker sig tvärs över ön, n. ö.
om Borgholm; 42,45 kvkm, 784 inv. (1927).
Upptages av alvarmarker, träsk och magra
åkertegar. 1,217 har åker, 2,425 har
skogs-och hagmark. På v. kusten Djupviks hamn
och stenhuggeri. Ingår i Persnäs och F.
pastorat i Växjö stift, Ölands n. kontrakt.
Förankring, byggnadsteknisk anordning,
varigenom en byggnads delar fast
sammanhållas med varandra eller fästas vid grunden
eller vid jordpartier under eller bredvid
byggnaden. Jfr Ankare, sp. 1021.
Förare. 1. (Krigsv.) Inom svenska armén
under äldre tider (från 1500-talet)
underbefälet vid fänikan (fotfolket) eller fanan
(rytteriet). F. torde urspr. ha tjänstgjort som
vägvisare vid marscher men fick efter hand flera
andra uppdrag, ss. att biträda vid
proviante-ringen. Ända till 1800-talets början fanns vid
varje kompani en eller flera f. M. B-dt.
2. (Mus.) Huvudtemat i en fuga. Se D u x.
Förargelseväckande beteende, jur., på någon
av i lagen närmare angivna allmänna platser
eller lokaler, bestraffas enl. sv. strafflagen
11: 15. Ungefärligen motsv. bestämmelser
finnas i åtskilliga främmande strafflagar,
medan ämnet i somliga länder uteslutande
regleras genom ordningsstadgar o. dyl. B. B-l.
Förband. 1. (Med.) Konstmässigt anlagd
betäckning för skadade eller sjuka
kroppsdelar. Ett f. består vanl. innerst av gas eller
bomull, avsedd att skydda eller påverka
underliggande sår eller vävnader, och ytterst
av binda, häftplåster el. dyl. för att fästa den
inre delen och ev. ge stadga och vila åt det
sjuka kroppspartiet. Vanliga sårförband bestå
i regel av steriliserad (bakteriefri) gas.
In-dränkning med antiseptiska medel el. dyl. är
numera mindre vanlig. Detta nyttjas
däremot vid hudåkommor. För att söka påverka
även sjukdomar i inre organ har man infört
olika f. Vanligast äro våtvärmande f. eller
omslag (se d. o.), som innerst bestå av en
fuktig duk, täckt av gummi- eller vaxtyg och
vadd. Vid benskador blir f:s stadga
huvudsaken; den fås genom gips, träspjälor eller
medelst häftplåster anbragt dragning. T. R.
2. (Skogsh.) F. el. Förbund, en från
tyskan lånad term, varmed i skogslitteraturen
betecknas den inbördes ställning, i vilken
plantorna sättas vid en plantering. (S-r.)
3. (Byggnk.) Placering av stenarna i en
mur, så att de binda varandra. Se M u r.
4. (Krigsv.) Truppavdelning (truppförband).
Förbandning, bot., se Fasciation.
Förbandsplats, se Sjukvård.
Förbening, se B i n d e s u b s t a n s v ä
v-n a d, sp. 312.
Förberedande undersökning, jur., kallas det
förfarande i brottmål, varigenom vederbörlig
myndighet undersöker om offentligt åtal skall
ske samt samlar bevisningen för att, om åtal
sker, föreläggas vid rannsakningen inför
domstol. Förfarandet brukar ock kallas
polisundersökning eller blott
förundersökning (se d. o.), vilket senare namn av
lagen dock begagnas för vissa särskilda
förfaranden. I svensk rätt handhaves f. av
polis-el. åklagarmyndighet men är endast mycket
ofullständigt reglerad i lag. Den försiggår
särskilt genom besiktning på platsen för
brottet och på andra platser, där vägledning
kan hämtas, samt genom förhör med den, som
misstänkes för brottet, och med andra, som
kunna lämna upplysning därom (se F ö r h ö r).
Vissa särskilda tvångsmedel kunna begagnas
för undersökningens genomförande, ss.
häktning, husrannsakan, beslag o. s. v. Vidare
kan medverkan av särskilda sakkunniga
anordnas, ss. för rättsmedicinsk eller
rättske-misk undersökning. Enl. de flesta främmande
rättssystem sker undersökningen under
ledning eller medverkan av domare i egenskap
av s. k. förhörs- el. undersökningsdomare. T. E.
För berömliga gärningar, se Medalj.
Förbimarsch, förr Defiléring,
truppavdelnings marsch förbi en högre militärperson
antingen för att visa honom en
hedersbetygelse eller för att bereda honom tillfälle att
övertyga sig om truppens tillstånd efter en
ansträngande övning eller marsch.
Förbindelser, krigsv., dels vägförbindelser
(fr. Communications), dels signalförbindelser
(fr. liaisons-, se Signalväsen), dels
luftförbindelser, dels slutligen i abstrakt mening
personlig känning eller möjlighet därtill
mel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
