- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo /
181-182

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbindelser - Förbindelsetrupper - Förbinderivagnar - Förbjuden tid - Förbjudna led - Förbjudna orter - Förblad - Förbländning - Förborg - Förbrukningsskatt - Förbränning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

181

Förbindelsetrupper—Förbränning

182

lan olika befälhavare. Vägförbindelserna
omfatta, förutom vanliga vägar, även järnvägar
(se J ä r n v ä g och Krigs järnvägar),
broar och färjor (jfr Fältbro och
Krigs-bro), linbanor (främst i bergstrakter),
förbindelsevärn (jfr Fältbefästning) samt
underjordiska f. (t. ex. i fort och
fältbefästningar samt i form av mingångar).
Förbindelse i bemärkelsen personlig känning mellan
befälhavare hålles i regel nedifrån och uppåt
medelst något slags signalförbindelse.
Dessutom kan en högre befälhavare till
underlydande befälhavare sända en
förbindelseofficer för att inhämta viktigare
underrättelser eller, då signalförbindelserna äro
avbrutna, omedelbart framföra eller i vissa fall
själv giva order. S. E. B.*

Förbindelsetrupper, krigsv.,
sammanfattande, i Sverige ej off., namn på en del trupper,
tillhörande flygvapnet, samt järnvägstrupper
(finnas ej i Sverige), ingenjörtrupper (se d. o.),
personal för anlitande av telefon- och
signal-materiel m. m. (jfr även Signalväse n).

Förbinderivagnar, fordon för transport av
sjukvårdsmateriel i fält, i främsta rummet
instrument, förbands- och läkemedel. I
svenska armén finnas (tvåspända) f. vid
inf.-bataljoner, trängstaber, sjukvårdskompanier och
fältsjukhus. A. W-dt.

Förbjuden tid, den tid, då jakt på eller
fångst av visst djurslag ej får äga rum och
djuret ej får utbjudas till salu, köpas, emottagas
eller från ort till annan forslas, såframt det
ej är försett med märke, som utvisar, att det
fångats under tillåten tid, eller på annat sätt
kan styrkas, att det lovligen förvärvats.
Uppgifter om f. för jaktbart vilt finnas i
Domänstyrelsens årliga kung., ang. »för jordbruket
nyttiga fåglar» i k. f. 8 nov. 1912 och om
fisk, kräftor, hummer o. s. v. i resp,
fiskestadgar, ofta olika i skilda län. Lönnb.

Förbjudna led, släktskap eller svågerlag av
sådan närhet, att äktenskap mellan de
sålunda besläktade eller besvågrade icke är
tillåtet. Lagstiftningen i detta ämne inom
den kristna världen har sin grund i
stad-gandena i 3 Mos. 18 men har utvecklats
ganska olika i skilda länder. Från den mycket
stränga ståndpunkt, som den katolska
kyrkan intog, med förbud mot äktenskap mellan
sidoskylda t. o. m. sjätte led och med
samma förbud för äktenskap mellan
besvågrade som mellan släktingar, har lagstiftningen
efter hand mildrats. I svensk rätt, där ännu
1845 syskonbarn (kusiner) och ännu 1872 svåger
och svägerska ej fingo gifta sig med varandra
utan kunglig dispens, kvarstå nu (sedan 1915)
blott följ, släktskapsgrader som f., näml,
mellan a) anhöriga, av vilka den ena härstammar
från den andra; b) syskon; c) ett syskon och
det andras avkomling. I sistnämnda fall kan
dock dispens till äktenskap ges. Svågerlag
utgör äktenskapshinder blott i förhållandet
mellan dem, av vilka den ena varit gift med
den andres släkting i rätt upp- el.
ned

stigande led (styvfar och styvdotter; svärfar
och sons änka). Ä andra sidan har ett nytt
äktenskapshinder införts: adoptivförhållandet
(detta kan dock lätt hävas; se Adoption).
Av grannländerna har Finland något mer
utsträckta äktenskapshinder än Sverige, medan
Danmark och Norge däremot inskränkt
förbuden ytterligare. Jfr
Äktenskapshinder. * C.G. Bj.

Förbjudna orter. Vid godsavsöndringen från
kronan under 1500- och 1600-talet framträdde
tidigt den praxis, att från avsöndring
undan-togos sådana orter, vilkas naturapersedlar
eller andra prestationer voro särskilt
behövliga för bestämda grenar av förvaltningen.
Dit räknades t. ex. gods, som voro anslagna
till bergsbruken, till kronans slott och gårdar
för deras proviantering eller för dagsverken,
till ryttare och knektar såsom boställen o. s. v.
Vid försäljningsbesluten 1638 och 1641
undan-togos från försäljning bl. a. samtliga järn- och
kopparbergslager, gods, som voro anslagna till
ryttare, knektar och båtsmän samt till vissa
slott och fästningar, vissa kustprovinser,
vilkas naturapersedlar behövdes för flottan,
kro-noparker, drottningens livgeding m. m.
Av-söndringsförbud tillkommo sedermera ang.
förläningar eller tilldelningshemman åt lägre
tjänstemän, ss. länsmän och fjärdingsmän,
samt ecklesiastika boställen m. m. Till
förbjudna orter kommo sålunda att höra
samtliga norrländska landskap, Österbotten,
Dalarna, Äland, Öland, stora områden av
Uppland och Västmanland samt betydande delar
(särskilt bergslager) av Södermanland, Närke.
Värmland, Östergötland och Småland.

Under drottning Kristinas regering
överträddes förbuden oupphörligt. Vid 1655 års
reduktion togs till utgångspunkt skillnaden
mellan »omistande» orter och sådana, som
utan större avsaknad kunde avvaras, och vid
1680 års riksdag förklarades för »omistande»
eller förbjudna och reduktionen underkastade
samtliga forna kungsgårdar och
kronoladu-gårdar i Sverige och Finland ävensom alla
gods i rikets utländska provinser, som
tidigare tillhört därvarande styrelser.
Egenskapen av »omistande» utsträcktes senare av
Karl XI till alla för visst statsändamål
anslagna hemman. Litt.: S. Clason, »Till
reduktionens förhistoria» (1895). Jfr
Reduktion. S. C.*

Förblad, se Blomskaft.

Förblandning, se Tegel.

Förborg, en främre, sluten befästning
utanför ingången till den egentliga befästningen.

Förbrukningsskatt, se
Konsumtions-skatt.

Förbränning, i vidsträckt mening varje
kemisk reaktion, som sker under eldfenomen.
Vid en f. utvecklas därför alltid värme. I
inskränkt bemärkelse är f. ett ämnes kemiska
förening med syre. Härvid bildas alltefter
ämnets olika beskaffenhet skilda slag av oxider
(se Oxidation). För att en f. skall ske med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:13 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdh/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free