Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förbränningsmaskin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
Förbränningsmaskin
186
Bild 1-4. Fyrtaktprincipen.
Bild 1: Första takten. Kolven rör sig utåt (mot vevaxeln) och insuger
därvid bränsleladdningen i cylindern. Bild 2: Andra takten. Kolven rör sig
inåt (från vevaxeln), varvid den insugna blandningen komprimeras till ett
lämpligt tryck och antändes, strax innan kolven når sitt innersta läge. Bild
3: Tredje takten. Kolven drives utåt av det uppstående gastrycket. Bild 4:
Fjärde takten. Kolven rör sig åter inåt, varvid förbränningsr ester na drivas
ut. Därefter börjar åter första takten (bild 1), och arbetsperioden upprepas.
ket verkar endast på ena
sidan av kolven. De
illustrerade exemplen angiva
även de två metoder för
kompressionen, som
komma till användning vid
vanliga f. för flytande
bränsle. I förra fallet
(bild 1—-4) komprimeras
den i förväg framställda
gasblandningen (den
färdiga »laddningen»), i
senare fallet (bild 5—7)
endast luften, under det att
bränslet införes för sig i
denna och där finfördelas.
I förra fallet måste en
särskild förgasare
(karbu-rator) användas för
iordningställande av
bränsleblandningen, innan
denna införes i cylindern.
Karburatorerna utföras
numera enligt insprutningsmetoden. I
för-gasarhuset, som genom en kanal står i
förbindelse med cylindern och åt andra hållet
med atmosfären, finnes en (eller flera)
spri-dare, som genom en ledning förenas med
behållaren för det flytande bränslet. Denna
förbindelse är så anordnad (t. ex. genom en av
en flottör reglerad ventil), att bränslet alltid
kan flyta fram till spridaren men att dess
höjdnivå i denna alltid är konstant och
belägen några mm under dess mynning. Vid
cylinderkolvens rörelse inåt i cylindern uppstår
ett vakuum bakom kolven, vilket fortplantar
sig till rummet i karburatorn, varvid luft
in-suges från atmosfären och bränsle från
spridaren. Härvid finfördelas det senare i
luftströmmen. Bild 8 visar en karburator av
enkel konstruktion.
Reglering av motorns hastighet sker
genom att man håller nere varvantalet
inom vissa gränser. Detta åstadkommes
genom att kolven får suga in olika stora
laddningar (fyllningsreglering), genom
att endast bränslemängden regleras efter
maskinens belastning (b lan du
ingsregle-r i n g), genom att man ej tillför cylindern
något bränsle alls, förrän varvantalet sjunkit till
det önskade (frislagsreglering), samt
slutligen vid motorer med elektrisk tändning
genom ändring av tidpunkten för denna.
Fyllningsreglering åstadkommes genom en
stryp-ventil eller ett spjäll i tilloppsledningen för
laddningen eller en av en regulator påverkad
blandningsventil. På maskiner, arbetande med
bränsleinsprutning i laddningsluften, sker
blandningsreglering genom en regulator, som
inverkar på bränslepumpens arbete, antingen
genom att förändra pumpens kolvslag eller
genom att hålla pumpens sugventil öppen
kortare eller längre tid under pumpkolvens
tryckslag, så att det insugna bränslet rinner
tillbaka. Vid frislagsreglering (t. ex. på tänd-
kulemotorer) avstänges eller frånslås vani.
bränslematningen genom en regulator.
Reglering genom tändningen (t. ex. på
automobil-motorer etc.) sker genom att denna får ske i
viss mån »för tidigt» (f ö r t ä n d n i n g), så
att kolven bromsas, innan den vänder. Sker
tändningen alltför tidigt, vänder kolven,
innan den nått sitt yttersta läge, och drar
motoraxeln åt andra hållet (motorn »slår back»).
Bild 5—7. T våtaktprincipen.
1 cylindern; 2 kolven; 3 vevstaken; 4 vevaxeln; 5
vevhuset; 6 luftinlopp; 7 avlopp för
förbränningsprodukterna; 8 överströmningskanal; 9 bränslespridare.
I första takten är kolven på ingående (från vevaxeln)
och täcker avloppsöppningen. Härvid komprimeras den
innanför kolven befintliga luften, och bränsle
inspru-tas genom spridaren. Vid slutet av slaget antändes
bränsleladdningen. Under kolvens inåtgående slag
uppstår samtidigt ett svagt vakuum i det slutna vevhuset,
varför luft insuges, när kolven avtäckt den nedre
öppningen. Bild 5 visar kolvens ställning strax efter
tändningen. I andra takten drives kolven utåt av
förbränningsgaserna, och samtidigt förkomprimeras luften i
vevhuset; bild 6. Mot slagets slut öppnas avloppet 7,
och förbränningsgaserna »puffa» ut på grund av sitt
övertryck. Något senare öppnas även
överströmnings-kanalen 8; luften i vevhuset strömmar in i cylindern
och tränger ut kvarvarande förbränningsgaser innanför
kolven, så att detta rum blir fyllt av luft (bild 7),
medan kolven vänder. Kompressionen av luften
börjar, när avloppsöppningen 7 täckts av kolven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
