Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förgrav - Förgrening - Förgroning - Förgyllning - Förgård - Förgården - Förgätmigej - Förhala - Förhand - Förhandlingsmetod, Förhandlingsprincip, Förhandlingsmaxim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Förgrav—Förhandlingsmetod
214
Förgrav, fortif., framför yttergraven anlagd
grav, vanl. av flackgravsform, för att dölja
stormhinder däri. Se F ä 11 v a 11
Förgrening: Aa dikotomi, Ab dikotomi med
sympodie-bildning. Ba och Bb monopodial förgrening, Ba oäkta
gaffelgrening, Bb sympodium.
Förgrening, en företeelse, som utmärker
växtkroppen gentemot djurkroppen och beror
därpå, att den förra utvecklar sig från vissa
bestämda växtpunkter, där celldelning äger
rum. Hos många alger, t. ex. bladtång och
Furcellaria, samt levermossor, t. ex.
Marchan-tia, sker f. på så sätt, att växtpunkten delar
sig i två, som, sedan de fungerat någon tid,
ånyo dela sig i två o. s. v. Härigenom
uppkommer äkta gaffelgrening el. äkta
dikotomi. Vanligare är f. genom
anläggande av nya växtpunkter, hos fanerogamerna
i regel i bladvecken, där de giva upphov till
nya skott. Fortsätter huvudskottet att växa
kraftigare än dessa sidoskott, säges f. vara
monopodial el. akropetal, t. ex. i
stammen av gran. Dör däremot huvudskottet
för varje år bort och utvecklar sig ett
kraftigt sidoskott i dess tillväxtriktning, uppstår
en skottkedja, sympodium, och f. säges
vara sympodial el. basipetal.
Sym-podier förekomma ofta i jordstammar, t. ex.
hos rams, och i stammar hos lövträd, t. ex.
hos lind. Mera sällan dör spetsen av
huvudskottet bort, under det att två sidoskott
tillväxa kraftigt men i sned riktning mot detta.
Så uppkommer oäkta gaffelgrening
el. oäkta dikotomi, t. ex. hos syren.
Förgroning, utsädets groning före sådden.
Sättpotatis brukar i n. Sverige inläggas till
f. i varmt, ljust rum för att utskjuta
groddar före sättningen, varigenom utvecklingen
påskyndas. F. av säd och trädgårdsfrö
genom stöpning i rent vatten eller gödselvatten
är riskabel och nyttjas mindre ofta. H. J. Dft.
Förgyllning, ett föremåls förseende med ett
tunt överdrag av guld. Vid f. användas olika
sätt: beläggning med bladguld, plätering,
kallförgyllning, brännförgyllning, våtförgyllning
eller galvanisk f. Föremål, som skola beläggas
med bladguld, bestrykas med fernissa, och
då denna är nästan torr, pålägges bladguldet.
Plätering utföres så, att någon annan
metall, vanl. silver, koppar eller mässing,
belägges med guldbleck, varpå genom pressning
och valsning en plåt åstadkommes, varav
guldpläterade föremål sedan tillverkas. För
kallförgyllning nyttjas en aska av
finfördelat guld och kol, erhållen genom
förbränning av linnelappar, indränkta med
guld-kloridlösning. Askan ingnides på det väl
rengjorda föremålet med en i saltsyra doppad
kork. För brännförgyllning
överstry-kes föremålet först med en lösning av
kvicksilver i salpetersyra och därefter med
guldamalgam, varpå det i amalgamet ingående
kvicksilvret bortskaffas genom upphettning.
På våta vägen kan f. ske så, att man kokar
föremålen i en lösning av guldklorid och soda.
Om galvanisk f. se Gal vanotekn ik. E. S. B.
Förgård, gård framför byggnad, t. ex. yttre
och inre f. till Jerusalems tempel; det stycke
av byggnadstomten utmed gatan (mellan
gatu-linjen och byggnadens fasadlinje), som enl.
svenska stadsplaneförordningar vanligen ej
får bebyggas. E. L-k.
Förgården, Vesti’bulum, anat., se
Hörselorgan.
Förgätmigej, Myosötis, växtsläkte av fam.
Borraginaceae, omfattande omkr. 30 arter,
en- el. fleråriga örter med ensidigt, hoprullat
knippe och femflikiga, trattlika, blå el.
röd-aktiga blomkronor med gula knölar i svalget.
I Sverige finnas 8 arter, bland vilka den på
kärrängar, bäckstränder o. dyl. växande M.
scorpioides (M. palustris) är allmänt bekant
för sina vackra, jämförelsevis stora blommor.
I trädgårdar odlas ofta M. silvatica, som växer
vild i s. Sveriges bokskogar och i Norrlands
fjälltrakter. Namnet f. ges även åt det
närstående släktet Omphalodes (från Sydeuropa),
som har glesare blomställningar och vita
svalgknölar. En enårig art med smala blad och vita
blommor, O. linifolia, och en flerårig med
breda, äggrunda el. hjärtlikt äggrunda blad
och blå blommor, O. verna, odlas ofta i
trädgårdar. Den senare, som blommar på våren,
odlas särskilt på stenpartier. G. M-e.
Förhala, med kablar, trossar eller
bogse-ring förflytta ett fartyg kortare sträckor.
Förhand, sjöv. I förhand vid ett arbete
ombord säger man dem vara, som äro främst
och leda arbetet. Förhandsbukt är den
del av en kätting eller ett tåg, som
upp-skjutes på däck för att, t. ex. vid ett ankares
fällande, omedelbart och obehindrat kunna
löpa ut. — Förhandskarl el. F ö
r-handsman, den, som ombord närmast leder
ett arbete.
Förhandlingsmetod, Förhandlingsprin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
