Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förhandlingsmetod, Förhandlingsprincip, Förhandlingsmaxim - Förhandlingsordning - Förhandlingsrätt - Förhistoria, Förhistorisk tid - förhud - Förhuggning - Förhyda - Förhydningspapp - Förhållning - Förhårdning (Induration) - Förhör - Förkalkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
Förhandlingsordning—Förkalkning
216
cip, Förhandlingsmaxim, jur., den
anordning av rättegången, enl. vilken sakens
utredning är h. o. h. överlämnad åt parterna,
vilka förhandla inför domaren, som på grund
därav dömer. Den motsatta metoden kallas
undersökningsmetod, emedan
domaren själv, oberoende av parternas
åtgöranden, undersöker saken och söker utreda
dennas sammanhang. Dessa olika metoder kunna
användas såväl i tvistemåls- som i
brottmåls-processen. I denna senare betecknas
motsatsen vanl. genom uttrycken
ackusato-r i s k t och inkvisitoriskt förfarande
(se B ro t tmå 1 sp roce ss). — I nutida
rättegångsordningar tillämpas icke uteslutande
någondera av dessa alternativa metoder.
Tvistemålen behärskas av f., men en tendens
att stärka domarens processledande
verksamhet gör sig gällande, under det att brottmålen
behandlas ackusatoriskt men med subsidiärt
ansvar för domaren att tillse, att målen bli
utredda. T. E.
Förhandlingsordning, regler för
behandling av tvister mellan arbetsgivare och
arbetstagare. I kollektivavtal (se d. o.) o. dyl.
överenskommelser finnas sådana regler, som avse
att förhindra strider på arbetsmarknaden
under avtalstiden, i vissa fall även med tanke
på nya avtals upprättande, genom att
föreskriva anlitande av viss förhandlingsprocedur,
t. ex. överläggningar mellan de direkt
intresserade parterna, först lokalt och därefter ev.
mellan vederbörande riksorganisationer. Inom
vissa arbetsområden äro reglerna härom
kompletterade med bestämmelser om
förliknings-och skiljedomsförfarande, så särskilt i fråga
om kommunerna och deras arbetare, f. mellan
Svenska städernas förhandlingsorganisation
och Kommunalarbetareförbundet, innebärande
ovillkorlig skyldighet att låta tvister om
gällande avtals tolkning och tillämpning avgöras
medelst förhandlingar och ev. skiljedom.
Motion om f. vid statens förvaltande verk
väcktes redan vid riksdagen 1911 och har sedan
förnyats. Socialstyrelsen avgav 1920 ett
betänkande med förslag till lag om förhandling
mellan staten och hos denna anställda, men det
ledde ej till proposition till riksdagen.
Förhandlingsrätt är tillerkänd
statstjänstemän-nen i Danmark, England, Frankrike, Norge,
Tyskland m. fl. stater. Då chefen för Socialdep.
12 juni 1927 tillkallade sakkunniga för
utredning om anordningar, ägnade att förekomma
arbetsinställelser i tvister, där staten eller
kommun är part, uttalade han sig till
förmån för en f. inom dessa arbetsområden, som
skulle kunna förebygga stridsåtgärder icke
blott under avtalens giltighetstid utan även
i samband med nya avtals upprättande.
Framställningar om regeringsinitiativ för att få
till stånd f. ha gjorts av Svenska
kommunaltjänstemannaförbundet och Svenska
bank-mannaföreningen. S. H.
Förhandlingsrätt, se
Förhandlingsordning.
Förhistoria, Förhistorisk tid, den
del av ett lands äldsta historia, från och för
vilken inga skriftliga källor äro kända. Jfr
Fornkunskap.
Förhud, det hudveck, som täcker yttersta
delen av mannens könslem, ollonet. Hos vissa
österländska folk, t. ex. judarna, avlägsnas f.
genom omskärelse (se d. o.).
Förhuggning. 1. (Fortif.) En mängd korsvis
över varandra fällda träd el. större grenar,
med topparna vända mot den fientliga sidan.
F. på platsen för trädens fällande kallas n
a-t u r 1 i g f., om träden framsläpas till platsen
släpförhuggning.
Grenförhuggning utföres av stora grenar el. mindre
träd, som väl fästas vid marken. Sedan
tagg-tråd kommit till användning vid stormhinder,
ha f. mindre betydelse men kunna dock i
skogrika länder, såsom Sverige, i vissa fall
alltjämt komma till användning, särskilt i de
fall, då taggtråd ej kan anskaffas. L. af P.
2. (Slcogsv.) Förberedande genomhuggning
av äldre skogsbestånd, avsedd att bereda
dessa för föryngring. S-r.
Förhyda, till skydd mot förorening
genom musslor, sjögräs m. m. och mot
förstöring genom borrmask bekläda fartygs
träbordläggning under vattnet med tunn
metallplåt (koppar, zink, järn m. m.), varvid mellan
träet och plåten oftast lägges tjärad papp el.
förhydningsfilt.
Förhydningspapp, en tunn pappsort, som
nyttjas vid husbyggnader, särskilt trähus, för
att täta mot drag och i allm. isolera för värme
och ljud.
Förhållning, mus., den kvarliggande tonen
i en dissonans, som sedan genom upplösning
övergår i ett konsonerande ackord. F.
»för-beredes» i ett ackord, »bildas» i ett andra
och »upplöses» i ett tredje. T. N.
Förhårdning (I n d u r a t i ö n), varje fastare
ansvällning i kroppen av sjuklig art; särskilt
sådant fast, större eller mindre parti, som
kvarstår efter en inflammationsproeess. Sådan
f. försvinner i regel mer el. mindre
fullständigt, ofta först efter ganska lång tid. (Ljd.)
Förhör, jur., förekommer på skilda områden
inom rätten. Polisförhör anställes med
person, som misstänkes för brott eller väntas
kunna lämna upplysning om brott, under
polismyndighets eller åklagares förberedande
undersökning, innan rannsakning vid domstol
sker. — Enl. bestämmelser i kap. 26, 27
och 30 rättegångsbalken kan i rättegång vid
hovrätterna eller Högsta domstolen, där
förfarandet i regel är rent skriftligt, muntligt
f. med parterna hållas för att vinna
upplysning om viss omständighet. Sådant f. äger
blott sällan rum. — I disciplinmål av olika
beskaffenhet brukar ock talas om f. för
målets utredande, så t. ex. i § 202 strafflagen
för krigsmakten. T. E.
Förkalkning. 1. (Bot.) F. förekommer i
cellväggarna hos flera växter, t. ex. kalkalger.
Jfr även Cystolit. — 2. (Patol.) Kalkdege-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
