Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gaffel - Gaffelantilop - Gaffelben - Gaffelgrening - Gaffelkors - Gaffelnock - Gaffelsegel - Gaffelsvansar - Gafsa - Gagarin, släkt - Gagat - Gage - Gage, Thomas - Gagea - Gagern, Friedrich von - Gagern, Hans Christoph Ernst von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
Gaffelantilop—Gägern, H. Chr. E. v.
300
Gaffelantilop, Antilocapra
americana.
Larv av G er ur a vinula.
på mastens akterkant. G:s yttre ända kallas
pik el. gaffelnock. På segelfartyg
uppbär g. ett s. k. gaffelsegel. På ångfartyg
hissas flagg och signaler på g. eller uppbär
g. radiotelegrafnät o. dyl. På större
örlogs-fartyg är under gång flaggan hissad på aktra
mastens g. ö-g.
Gaffelantilop, Antilocäpra americäna, ett
egendomligt, i Nordamerika förekommande
hovdjur. Till storlek och utseende erinrar g.
om en kraftig antilop. Kroppslängden är lx/2
m och höjden över
län-den 90 cm. Honorna
äro mindre. G. är
ovantill isabellafärgad
med roströd
anstrykning, nedtill vit,
pälsen tät. Horn finnas
hos båda könen. De
bestå liksom hos
övriga slidhornsdjur av
kvicke och hornslida,
men den senare är hos
gamla bockar grenig,
bär tydliga spår av att
vara bildad av genom
hornsubstans
sammankittade hår och fälles
egendomligt nog årligen. G. bebor
prä-rierna från Saskatchewan i n. till Mexiko i s.
och lever i hjordar. Den är det snabbaste
av präriens djur. Arten förefaller numera
vara stadd i utdöende. Förr jagades g. bl. a.
av indianerna, huvudsakligen för skinnets
skull. I fångenskap trives den ej. — G.
är den enda representanten för en underfam.,
gaffelantiloper el. gaffelhorn
s-d j u r, Antilocaprinae, av fam. slidhornsdjur,
besläktad med antiloper (se d. o.), från vilka
den emellertid skiljes genom skallens och
hornens byggnad samt genom frånvaro av
lätt-klövar. T. P.
Gaffelben, se Fåglar, sp. 79.
Gaffelgrening, se Förgrening.
Gaffelkors, se Kors.
Gaffelnock, se
Gaffel 3.
Gaffelsegel,
trapetsformat segel, vars övre
kant, gaffelliket, är
fäst till eller kan
ut-och inhalas på en
gaffel (se d. o. 3) och vars
främre lik, mastlik,
är litsat till masten.
Gaffelsvansar,
Ce-rüra, ett till fam.
puc-kelspinnare (Noto-dontidae) bland
spin-narfjärilarna hörande
släkte, vars larver på
ryggen ha knölar eller
pucklar samt i
bakändan två taggiga
utskott, ur vilka de vid
fara utstjälpa ett par röda trådar. I Sverige
finnas 4 arter, av vilka den största och
allmännaste är den stora gaffelsvansen
(Cerura vinula), en ljusgrå, stor fjäril (40—70
mm vingbredd), vars larv lever på pil och sälg.
Larven är som fullvuxen grön, med violett
eller brunaktig, vitkantad schabrakfläck på
ryggen. Då den oroas, intager den en
egendomlig skräckställning med upprest huvud och
bakkropp. I. T-dh.
Ga’fsa, oasstad i s. Tunisien, n. om Chott
el-Djerid; omkr. 5,000 inv. G. ligger inom det
rika fosfatdistriktet G.—Metlaoui. Över G.
går järnväg till Sfax.
Gaga’rin, gammal rysk furstesläkt med
många framstående ämbetsmän och lärde. —
Grigorij Grigorjevitj G. (1810—93)
var en namnkunnig akvarellmålare och
grafiker, som konsthistoriker specialist på
bysantinsk konst. — Ivan Sergjejevitj G.
(1814—82) var först diplomat, bosatte sig 1843
i Paris, övergick till romersk-katolska läran
och arbetade för en förening av de öster- och
västerländska kyrkorna.
Gagät, miner., se Beck-kol.
Gage [gä$], fr., avlöning.
Gage [géid-g], Thomas, engelsk general
(1721—87). Deltog som överstelöjtnant i
anfallet på Fort Duquesne juli 1755 och som
brigadgeneral 1760 i fulländandet av
Kanadas erövring samt blev
1761 militärguvernör
i Montreal. G., sedan
1770 generallöjtnant,
var 1763—73 högste
befälhavare i Brittiska
Nordamerika, blev 1774
guvernör i
Massachusetts och gav där
genom ett försök att
förstöra kolonisternas
ammunitionsförråd
anledning till
träffning-en vid Lexington 19
april 1775, från vilken oavhängighetskrigets
början plägar räknas. Kort efter sin
hårdvunna seger vid Bunker hill (17 juni s. å.)
inneslöts G. i Boston av en kolonistarmé och
hem-kallades i okt. s. å. Blev 1783 general. V. S-g.
Ga’gea, se Vårlök.
Gägern, Friedrich von, friherre,
nederländsk general (1794—1848), son till H.
Chr. E. v. G. Deltog som österrikisk officer
i fälttåget till Ryssland 1812, gick sedan i
nederländsk tjänst och stred mot belgarna
1831. G. mottog våren 1848 befälet över de
badensiska trupper, som skulle nedslå det
republikanska upproret i Baden, men blev
skjuten av de upproriska 20 april s. å.
Brodern Heinrich von G. (se nedan) skrev hans
biogr. »Das Leben des Generals F. von G.»
(3 bd, 1856—57).
Gägern, Hans Christoph Ernst von,
friherre, tysk politisk skriftställare och
statsman (1766—1852). Var 1786—-1811 i nassau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
