Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gagern, Hans Christoph Ernst von - Gagern, Heinrich von - Gagern, Maximilian von - Gagliano, Marco da - Gagnef (socken) - Gagnef (tingslag) - Gagner, Carl Peter Wilhelm - Gagner, Lars Peter (Nyqvist) - Gagner, Marie Louise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Gägern, H. v.—Gagner
302
weilburgsk statstjänst, därefter i österrikisk
men blev på grund av sitt deltagande i
Tyro-lens uppror mot det franska herraväldet 1812
utvisad från Österrike och tog sin tillflykt
till England. Här arbetade G. ivrigt för
ora-niernas återinsättande i Nederländerna. 1815
sändes han som nederländskt sändebud till
Wienkongressen, där han genpmdrev
Hollands och Belgiens förening. Senare var han
litterärt verksam och skrev bl. a. det
intressanta memoarverket »Mein Anteil an der
Politik», bd 1—6 (1823—45).
Gägern, Heinrich von, friherre, tysk
politiker (1799—1880), bror till Fr. v. G.
Deltog i slaget vid Waterloo (1815), gick 1821 i
hessisk tjänst, var medlem av hessiska
riksdagens andra
kammare och blev 1848 chef
för en under trycket
av
februarirevolutionen tillkommen
»marsministär». Han
arbetade ivrigt för det s.
k. förparlamentet (se
Tyskland, historia)
och blev 19 maj 1848
vald till president för
nation alparlamentet i
Frankfurt a. M„ på
vilken post han visade
stor klokhet och skicklighet i att leda den oftast
upprörda och larmande församlingen. Han
lyckades vinna majoritet för den monarkiska
idén och kejsarkronans erbjudande åt
Preussens konung. Även valet av ärkehertig Johan
av Österrike till tysk riksföreståndare var
G:s verk. 16 dec. 1848 sattes han i spetsen
för riksministären, men då konungen av
Preussen avböjde kejsarkronan, utträdde G.
ur parlamentet. Han deltog 1850 i det
slesvig-holsteinska fälttåget; 1864—72 var han
Hessen-Darmstadts sändebud i Wien och levde
sedan på sitt hessiska gods, där han skrev en
intressant biogr. över sin bror Friedrich v. G.
(se ovan).
Gägern, Maximilian von,
friherre, tysk politiker (1810—89),
yngste bror till Friedrich och
Heinrich von G. (se ovan). Blev
medlem av nationalparlamentet i
Frankfurt a. M. och
understats-sekr. i den första riksministären,
trädde sedan i österrikisk tjänst
och blev 1881 led. av österrikiska
herrehuset; han var klerikal —
övergick till katolicismen 1843 —
och fientlig mot Preussen.
Gagliano [galja’nå], Marco da,
italiensk tonsättare (1575—1642),
hovkapellmästare i Florens. Vann
särskilt berömmelse som
operakompositör (»Dafne», 1607). T. N.
Gagnef, socken i Kopparbergs
län, Leksands och Gagnefs
tingslag, kring öster- och
Västerdal
älvarnas sammanflöde; 411,35 kvkm, 6,924
inv. (1928). Rikt odlade, tätt befolkade
dalslätter kring älvarna samt vidsträckta,
fäbodbebyggda skogsmarker. 3,265 har åker,
28,307 har skogs- och hagmark. Trakten kring
Västerdalälven bildar Mockfjärds
kapellförsamling, 64,76 kvkm, 1,582 inv.
(1928). Pastorat i Västerås stift, Leksands
kontrakt. Se även Dalarna, pl. 1 och 5,
Folkdräkt, sp. 705, F. Arosenius, »G:s
socken med Mockfjärds kapell» (1868), och
Sv. Turistfören:s Ärsskr. 1905, s. 139.
Gagnef, f. d. tingslag, ingår sedan 1916 i
Leksands och Gagnefs tingslag.
Gagner, Carl Peter Wilhelm,
väg-och vattenbyggnadsingenjör (1835—1912), son
till L. P. G. Utexaminerades från Högre
artilleriläroverket å Marieberg 1858 och
utnämndes 1862 till löjtnant i Väg- och
vattenbyggnadskåren, där han 1887 blev major.
Samtidigt förordnades G. till distriktschef i
södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet. G.
var känd som en synnerligen framstående
hamnbyggnadsingenjör och tog verksamt del
i de många ny- och ombyggnadsarbeten, som
under 1800-talets senare del utfördes vid
hamnarna i s. Sveriges sjöstäder. G. H-r.
Gagner, Lars Peter (hette eg. Nyqvist
men upptog moderns namn, Gagner), präst,
andlig författare (1791—1869). Fil. mag. och
prästvigd 1818, kyrkoherde i Arvika sedan
1841, kontraktsprost. Under 1830- och
1840-talet framträdde han som en flitig och
uppskattad uppbyggelseförfattare. Bland G:s
många skrifter må nämnas »Predikningar och
nattvardsbetraktelser» (1828—32; 2:a uppl.
1835) samt »Communion- och bönebok» etc.
(1840; 5:e uppl. 1841). HgPl.
Gagner, Marie Louise, pedagog (f.
1868 2/i), brorsdotter till C. P. W. G. Efter
avgångsexamen 1893 från Högre
lärarinneseminariet verkade hon som lärarinna vid
Brummerska skolan och från 1899 vid
folk-skoleseminariet i Stockholm, där hon blev
Utsikt mot Gagnefs kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
