Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galla (folk) - Gallait, Louis - Galla Placidia - Gallarate - Gallardo, Bartolomé José - Gallas, Matthias, Campo, Lucera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Galla—Gallas
326
Gallafamilj.
Galla (de flesta kalla sig oromo’,
»människor»), ett stort, i flera huvudgrupper och
talrika stammar (arussi, borana m. fl.) delat
hamitiskt folk i s. Abessinien och
Keniakolo-niens n. ö. del. I v. nå de till Blå Nilen.
Deras antal har, trol. för högt, skattats till
8 mill. G:s storhetstid började på 1500-talet,
då de en tid t. o. m. behärskade hela centrala
och s. Abessinien. De rena g. äro ljushyade,
välvuxna och vackra. I s. äro de mycket
blandade med negrer. Urspr. voro g. ett
herdefolk och äro ännu så i s., där de ha stora
hjordar av nötkreatur och får, medan de i n. även
blivit bofasta jordbrukare och slutit sig till
den abessinska kulturen. De äro det
sydligaste folk i Östafrika, som brukar plogen.
Bland nomaderna råder ett patriarkaliskt
samhällsskick, bland de bofasta ett mera
demokratiskt med styrelse, bestående av ett valt
råd, medan viktiga beslut avgöras av hela
folkförsamlingen. De flesta äro hedningar, med
tro på ett högsta väsen (wak). Särskilt bland
nomaderna spelar gräset, som boskapen lever
av, en viktig roll i riterna. De östliga g. äro
delvis muhammedaner; de i n. tillhöra den
etiopiska kyrkan. Evangeliska
fosterlandsstiftelsens missionsförsök bland g. (jfr
Mission) började 1877; genom dess evangelist
gallamannen Onesimus (döpt 1872) ha bibeln
och flera skolböcker översatts till
gallaspråket. Litt.: Paulitschke, »Ethnographie
Nord-ost-Afrikas» (2 bd, 1893—96); N. Hylander,
»Om gallafolket» (1907). K. G. L.
Gallait [galä’], Louis, belgisk målare
(1810—87). Var en av det Delarocheska
historiemåleriets adepter och vann stort rykte
genom tavlor som »Karl V:s tronavsägelse» och
»Skyttegillet inför Egmonts och Hoorns lik»,
vilka vid 1800-talets mitt påverkade även det
tyska måleriet. G:s främsta verk finnas i
belgiska museer, några i tyska, en
bataljmålning i Versailles. G-g N.
Ga’lla Placi’dia, se P 1 a c i d i a.
Gallara’te, stad i ital. prov. Milano, 37 km
n. v. om staden Milano; 21,894 inv. (1921).
Viktig järnvägsknut. Bomullsindustri.
Gallardo [galja’rdå], Bartolomé José,
spansk författare, lärd och politiker (1776—
1852). Väckte på sin tid stort uppseende
genom en rad med glänsande stil och bitande
sarkasm skrivna arbeten. G:s »Ensayo de
una biblioteca espanola de libros raros 6
cu-riosos» (4 bd, 1863—89) är ett huvudverk för
studiet av äldre spansk litteratur.
Ga’llas, Matthias, greve av C a m p o,
hertig av L u c e r a, kejserlig generallöjtnant
(1584—1647). Var född i Trento, kom först
i spansk tjänst, därpå 1618 i ligans och blev
1629 kejserlig
generalmajor. 1631 blev
han
överstefälttyg-mästare, 1632
fältmarskalk, 1633
generallöjtnant och 1645
hov-krigsrådspresident. G.
var överbefälhavare
för de kejserliga
trupperna i Italien
under mantovanska
tronföl jdskriget, deltog
sedermera i kriget mot
svenskarna i Tyskland
och åtnjöt stort förtroende hos Wallenstein, som
gjorde honom till sin närmaste man. G. svek
honom dock vid konflikten med kejsaren och
erhöll därför riklig belöning. Efter
Wallen-steins död hade G. som konung Ferdinands
närmaste man och rådgivare stor del i segern över
svenskarna vid Nördlingen. Ilan förde 1635—36
befälet mot Bernhard av Weimar i
Rhentrak-terna, 1637—39 mot Banér, i början med
framgång, sedermera olyckligt, och nedlade då sitt
befäl. 1643 blev han på nytt överbefälhavare
men led upprepade motgångar mot Torstenson.
varpå han 1645 åter avgick som
överbefälhavare och i stället blev president för
hovkrigsrådet (krigsminister). G. var en erfaren,
förståndig och försiktig krigare ehuru ej
utrustad med några större fältherreegenskaper
»Skyttegillet inför Egmonts och Hoorns lik.» Målning
av L. Gallait.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
