Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gallén (Gallén-Kallela), Axel (Akseli) - Galler - Galleri - Galleriskog - Gallfeber - Gallfett - Gallfistel - Gallfärgämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
Galler—Gallfärgämnen
332
»Sampos försvarare.» Temperamålning av A.
Gallén-Kallela 1896. I Åbo konstmuseum.
verkade landets unga arkitektur. Hans hela
verksamhet vittnar om överströmmande
livskraft. G. har ofta vistats i utlandet (Paris,
Tyskland, Italien, Östafrika) och anordnat
uppmärksammade specialutställningar.
Representerad utom Finland i Nationalmuseum i
Stockholm (G:s moders porträtt), Göteborg
(Konstmuseet), Hamburg
(konstindustrimuseet), Uffizigalleriet i Florens (självporträtt).
Det är dock huvudsakligen för sitt eget land
han arbetat. Jfr monogr. av W. Hagelstam
(1904) och L. Wennervirta, »Finlands konst»
(1926). G-g N.
Galler (lat. Ga’lli, fr. les gaulois),
sammanfattande namn på keltiska folkstammar,
särskilt i det efter dem uppkallade Gallien
(se d. o.), vartill i vidsträckt bemärkelse
räknades ej blott allra största delen av nuv.
Frankrike utan även n. Italien (Gallia
cisal-pina, omfattande Gallia cispadana och Gallia
transpadana, d. v. s. Gallien hitom och bortom
Po, lat. Padus, från Rom räknat) samt nuv.
Belgien och delar av Schweiz. Om g:s äldsta
Akterspegel med galleri på en svensk
40-kanonsfre-gatt, ritad av F. H. af Chapman omkr. 1760.
historia och deras samhällsförhållanden se
Kel ter. G. från n. Italien plundrade Rom
387 f. Kr.; de kuvades sedermera av romarna
efter hårdnackade krig (225—221 och 200—
191 f. Kr.). Bortom Alperna grundade
romarna 118 f. Kr. Provincia narbonensis (se
Provence), och det övriga Gallia
erövrades av Caesar 58—51 f. Kr. efter hårda
strider med en mängd inbördes söndrade galliska
stammar (arverner, aeduer, sekvaner, helvetier,
suessioner, eburoner m. fl.), varpå romersk
provinsindelning även där infördes och den
galliska befolkningen snart kulturellt i hög
grad romaniserades (jfr Frankrike, sp.
984—985).
Galleri (it. galleri’a), långsmalt rum,
praktkorridor, lång hall, ofta prydd med tavlor el.
andra konstföremål eller avsedd för böcker;
valvgång i övervåning (jfr Ark ad), täckt
pelargång; konst-, porträtt-, tavelsamling;
översta raden, läktaren i en teater eller
konsertsal (även publiken på denna plats);
samling porträtt el. levnadsteckningar, rad av
figurer; underjordisk gång (t. ex. i en gruva).
G. är ock namn för fästningsgång, som
antingen ligger längs med stormgravens
bekläd-nadsmur och då vanl. inrättats för
gravförsvar, grav- el. f örsvarsgalleri, eller
framgår från graven genom kontereskarpen
och fram under fältvallen för att åstadkomma
minförsvar, mingalleri. — Gravgallerier
kallas eskarp- el.
kontereskarpgal-1 e r i e r, allteftersom de ligga längs
inner-el. ytterbranten. Äro de genom
gevärsskott-gluggar anordnade till försvar med gevär,
kallas de gevärsgallerier. I
kontereskarpen anlagda, för flankering avsedda g.
kallas revers- el. ryggallerier. —
Mingallerierna utgå vanl. från i en utgående
vinkel anlagt kontereskarpgalleri, m i n f
örstuga, och invid detta anordnas förrådsvalv
för minverktyg och sprängämnen. Under fred
anlagda mingallerier fullständigas vid
fästningens belägring med provisoriska mingångar.
Se Mina och M i n s t r i d.
En på äldre segelfartyg akterut anbragt
utbyggnad, ofta blott till prydnad, kallas g.;
på stora fartyg var den stundom rymlig och
försedd med inredning.
Galleriskog kallas de skogsbälten, som kanta
sjöar och floder i savann-, stäpp- och
ökenområden. G. har ofta regnskogsartad prägel,
och dess existens i dessa annars skoglösa trak
ter beror på den rikliga markfuktigheten vid
vattendragen. K. A.
Gallfeber, förr namn på febersjukdomar, som
medföra gallans upptagande i blodet (se
Gulsot); numera skämtsamt om ytterlig
förargelse (t. ex. »reta gallfeber på någon»).
Gallfett, kcm., se K o 1 e s t e r i n.
Gallfistel, genom sårbildning eller kirurgisk
åtgärd uppkommen fistelgång mellan
gall-blåsan eller levern och ytterhuden eller ett
inre ihåligt organ, ss. magsäck, tarm, lunga.
Gallfärgämnen, se Galla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
