Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 8. Fröman - Gullabo / 345-346 (1928) - Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Galoner - Galopp - Galopperande lungsot - Galosch - Galsworthy, John - Galt - Galt, sir Alexander Tilloch - Galt, John - Galt, Peder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Galoner (fr. galons), (uniforms-)band, vävda
av trådar, överspunna med guld, silver eller
silke; ofta brukade som gradbeteckning (se
vidare d. o., ined bilder).

Galo’pp (fr. galop). 1. Ungersk runddans
av glad och uppsluppen karaktär; stegen äro
enkla chassés. Livlig och medryckande musik
i 2/4 takt. I början på 1800-talet blev g.
populär i Europa som final till de äldre
kontradanserna. Dansen utföres i sidriktning
med omdansning vid salens kortsidor, då
steget göres omväxlande med höger och
vänster fot. G. föll i glömska omkr. 1900. Jfr
Dans, sp. 488.

        L–a S.

2. Se Ridning.

Galopperande lungsot, se Lungsot.

Galo’sch (fr. galoche), yttersko till skydd
mot väta och smuts, förr tillverkad av läder,
numera uteslutande av kautschuk. Se
Gummifabrikation.



Galsworthy [gå’lzωəði], John, engelsk
författare (f. 1867 14/8); studerade i Harrow och
Oxford, advokat 1890. G. började sin litterära
bana 1897 med »From the four winds» men
uppmärksammades först
med »The island
pharisees» (1904;
»Fariseiska öbor», 1925) och
»The man of
property» (1906; »Förmöget
folk», 1911), som följts
av bl. a. »The country
house» (1907;
»Herrgården», 1917),
»Fraternity» (1908;
»Broderskap», 1918), »The
patrician» (1911;
»Aristokrater», 1919), »The
dark flower» (1913; »Den svarta blomman»,
1916), »The Freelands» (1915; »Familjen
Freeland», 1921), »Saint’s progress» (1919;
»Törnestigen», 1920), »In chancery» (1920; »Bojor»,
1922), »To let» (1921; »Att hyra», 1922) samt
essäer, små noveller och vers. »The man of
property», »Indian summer of a Forsyte» (»En
Forsytes brittsommar», 1923), »In chancery»,
»Awakening» och »To let» äro samlade i »The
Forsyte saga», på vilken »The white monkey»
(»Den vita apan», 1925) och »The silver spoon»
(»Silverskeden», 1927) äro fortsättningar.

G. har gjort sig känd även som dramatiker
med »The silver box» (1906; »Silfverasken»,
1915 uppf. i Sthlm), »Joy» (1907; »Vildfåglar»,
1913 uppf. i Sthlm), »Strife» (1909; »Kamp»,
1912 uppf. i Sthlm), »Justice» (1910), »The
pigeon» (1912), »The eldest son» (s. å.), »The
fugitive» (1913; »Jagad», 1914 uppf. i Sthlm),
»The skin game» (1920; »Öga för öga», s. å.
uppf. i Sthlm), »Loyalties» (1921; »Vi och de
våra», 1922 uppf. i Sthlm) och »Windows»
(1922; »Fönster», 1926 uppf. i Sthlm). G:s
författarskap är starkt socialt präglat, han
har starka sympatier för olyckliga och
betryckta av alla slag samt är mycket skeptisk
mot lagens och samhällets rättvisa och
konventioner. Konstnärligt når han högst i sina
psykologiska analyser av själsligt högt
utvecklade individer. Oftast behandlar han
kärleken mellan man och kvinna under skarp
kritisk inställning mot äktenskapet och
förordande lättare skilsmässeförfarande. Han
angriper här och annorstädes speciellt
engelska förhållanden och egenheter —
borgerligheten, hyckleriet — med en skärpa, som
stundom gränsar till karikatyr, vilket i
hemlandet ådragit honom en viss impopularitet.
I nämnda avseende har han utvecklats under
inflytande av Samuel Butler d. y., som även
i övrigt betytt mycket för G. (t. ex. dramat
»A family man»). Eljest har Ibsen märkbart
påverkat hans dramatik. — G:s teknik står
ej alltid lika högt. Han feltecknar gärna
aristokrater och fattigfolk men dissekerar
individer av medelklassen, särskilt dess
kvinnor, med mästerskap. I kompositionen når han
stundom mycket högt (»Fraternity»),
Dramerna lida ibland av melodramatiska inslag
men äro eljest säkert och verkningsfullt
byggda. Se Sheila Kaye-Smith, »J. G.» (1916);
essä av A. Österling i »Dagens gärning» (1921);
Legouis och Cazamian, »Histoire de la
littérature anglaise» (1924).

        S. B. L.

Galt. 1. Se Svinskötsel. — 2. Öppen
gryta för uppvärmning och uttorkning vid
byggen (»murgalt», »torkgalt»). — 3. Avlångt
järnstycke, sorn erhålles, då det från
masugnen avrinnande smälta tackjärnet får stelna
i smala rännor, uppformade i sand.

        G. H–r.

Galt [gålt], sir Alexander Tilloch,
kanadensisk politiker (1817—93), son till J. G.
Var född i England, emigrerade 1835 till
Kanada, var till 1856 anställd hos ett
jordförsäljningsbolag och verkade för
sammanslagningen av flera järnvägslinjer till Grand
Trunk railway. Han var 1849 och 1853—72
led. av Kanadas parlament, finansminister
1858—62 och 1864—66. G. utarbetade
finansbestämmelserna i den nya
dominionförfattningen och var 1867—72 Dominion of Canada’s
förste finansminister. 1880—83 var han
Kanadas high commissioner i London.

        V. S–g.

Galt [gålt], John, skotsk författare
(1779—1839). Deltog i kolonisationsföretag i
Kanada och skrev realistiska
hembygdsskildringar. Samlade verk utg. 1895—99 i 8 bd
(med biogr. över G.).

Galt, Peder, dansk diplomat och amiral
(trol. 1584—1644), av gammal adelssläkt,
systerson till Arild Huitfeldt. Var först
sekreterare i danska kansliet samt 1622—24
Kristian IV:s agent i Stockholm, den förste där
fast ackrediterade danske diplomaten. G. sågs
med stor misstro av svenska regeringen. Han
ingick 1628 vid danska flottan, deltog som
vice amiral i slaget vid Femern 1 juli 1644
och blev efter slaget amiral. G. befalldes 29
juli s. å. att angripa svenska flottan i
Kielbukten men försummade detta. Då svenska
flottan lyckades bryta blockaden och
undkomma (1—2 aug.), gick Kristians harm ut över

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>