Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammelsvenskby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
377
Gammelsvenskby
378
bedrivas endast av medlemmarna i
en kooperativ fiskeförening, jakt
endast av en organiserad
jaktförening. övriga få ej inneha
vapen. Binäringar äro
boskapsskötsel och svinavel. Jordbruket står
lågt på grund av gammalmodiga
redskap och brist på dragare. Byn,
som före världskriget årl. sålde ett
par tusen ton spannmål, måste nu
i stället köpa. Jorden, huvudsaki.
ett slags gul lera, är fruktbar och
ger under gynnsamma
nederbörds-förhållanden femtonde kornet och
mer. Missväxt är ej sällsynt. Vete,
korn, råg, majs, havre, hirs och potatis odlas.
Den till staten indragna jorden fördelades
1923 proportionellt efter familjernas storlek
mellan alla gårdsägare. Ny fördelning enl.
samma principer skulle ske efter 18 år. 1927
bestämdes emellertid, att varje gårdsägare,
som fullgjort skattskyldigheten för sin jord,
får behålla nyttjanderätten till den 1923
erhållna arealen, oberoende av antalet
familjemedlemmar. Det 1908 införda enskiftet har
slopats; var och en får sin jord i tre olika
brukningsdelar. 15 % av jordarealen äro
reserverade till betesmarker. Ett jordstycke
nära byn (omkr. 30 har) är bestämt till
vinodling. De gamla vingårdarna, som årl. gåvo
omkr. 40.000 1 vin, förstördes under
krigsåren. För kommunala behov bruka byborna
en areal om 25—30 har gemensamt.
Förr var G. kyrkligt och borgerligt
förenat med tre av tyskar bebodda byar,
Mühl-hausendorf (523 inv.), Schlangendorf (466
inv.) och Klosterdorf (840 inv.). Numera har
G. med sina dotterbyar självstyrelse: ett
byråd på 9 medl., som sammanträder åtm. en
gång i veckan. Ordf, och sekr. i byrådet
avlönas av staten. Bystämma hålles ofta,
stundom 1—3 ggr i veckan. Skatterna äro höga.
Brand-, hagel- och kreatursförsäkringar äro
obligatoriska. Värnplikten är allmän men
kan i vissa fall få utbytas mot en
militärskatt. — Under årtionden var det ett
önskemål hos svenskarna i G. att få bilda ett
från de tyska byarna skilt pastorat. Frågan
löstes genom ryska sovjetregeringens dekret
om rätt till självstyrelse för
minoritetsgrupper. 1921 blev skilsmässan från tyskarna
definitiv. Till präst i G. utsågs enligt
invånarnas önskan Kristoffer Hoas (f. 1877),
som i 25 år varit byns svenske lärare och 1922
prästvigdes i Uppsala domkyrka. G. har nu två
av staten avlönade lärare, som få undervisa
i modersmålet, ryska och ukrainska. Ett
jämförelsevis rikhaltigt svenskt bibliotek finnes.
G. grundlädes 1782 av svenska Dagöbönder,
som genom en ukas förflyttats till Ryssland
(jfr Dagö). Av de omkr. 1,200 utvandrarna
dukade hälften under på vägen; efter ett par år
återstodo endast 135 pers. Svenskarna fingo
en landsträcka på 13,000 har mellan städerna
Nikopol och Berislav men voro oförfarna i
Bygatan och kyrkan i Gammelsvenskby.
jordbruk och ägnade sig mest åt fiske. Trots
en förstärkning 1794 av 30 i Gustav III:s
krig tagna krigsfångar höll byn på att dö ut.
Regeringen lät då (1804) tyska utvandrare
slå sig ned på området. Dessa blevo
svenskarnas lärare i jordbruk. På 1860-talet blev
förhållandet mellan tyskar och svenskar ganska
spänt men har med åren förbättrats.
Det svenska blodet har bevarat sig
märkvärdigt rent. Giftermål med ryssar ingås
aldrig, med tyskar sällan. Folket är ärligt
och arbetsamt. Svenskarnas flit och
ihärdighet ha blivit ett ordspråk i trakten. På
gammal god sed och kärlek till allt svenskt håller
man strängt. Gammelsvenskbydialekten, som
mest liknar den på Dagö talade, uppblandas
helt naturligt med främmande beståndsdelar.
Några ålderdomliga gåtor (gittasticker) och
ordspråk ha bevarats från Dagötiden. Av
sägner och visor finnes ingenting kvar.
G. har de senare åren varit föremål för allt
livligare intresse i Sverige. Redan 1882—
85 uppförde byborna egen kyrka med hjälp
från Sverige, och 1912 insamlades i Sverige
omkr. 14,000 kr. till en skolbyggnad, som blev
färdig omedelbart före världskrigets utbrott.
En ny insamling 1919 åstadkom en av
Uppsala domkapitel förvaltad fond på omkr.
80.000 kr. för kyrkan, skolväsendet och
fattigvården. När byn, som under en period av
världskriget kom att ligga inom
krigsskådeplatsen och under två års tid fick lämna sin
Från en gård i Gammelsvenskby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
