Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gandhi, Mohandas Karamchand - Gando, Gandu, Igwandu - Gandrup, Carl - Gandrup, Christian Richardt Aasted - Gandvik - Gandzja - Ganeśa - Gangan - Ganges - Ganghofer, Ludwig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
381
Gando—Ganghofer
382
G. häktades (1 mars s. å.), ställdes under åtal
för uppvigling och dömdes till 6 års fängelse.
Han frigavs 1924 och har därefter föga
framträtt i de politiska händelsernas förgrund. En
samling av G:s tal i eng. övers., »Freedom’s
battle», utgavs 1921; en samling av hans
tidningsartiklar, »Young India», utkom 1922.
Om hans verksamhet i Sydafrika se monogr.
av J. J. Doke (1909). Upplysande men starkt
panegyrisk är Romain Rolland, »Mahatma G.»
(1923; många uppl.; sv. övers. 1924). V. S-g.
Gando, Gandu, I g w a n d u, fulberike i
v. Sudan, på ömse sidor om Niger; 203.000
kvkm, omkr. 5,500,000 inv. Står sedan 1903
delvis under fransk överhöghet (Franska
Väst-afrika), delvis under brittisk (Nigeria).
Huvudstad: Gando; omkr. 15,000 inv.
Ga’ndrup, Carl, dansk författare (f. 1880).
Var några år lärare men ägnar sig numera
uteslutande åt författarskap. Utom noveller
har han skrivit skådespel, bl. a. »Lazarus»
(1918), »Dybet» (1920), »Skruen» (1921),
»Hek-sedans» (s. å.), »Munken gaar i enge» (1922;
uppf. i Sthlm 1923), »Fru Beates regnskab»
(1925), vilka genom sin skarpa karakteristik
och naturliga dialog fått stor framgång. P. E-t.
Ga’ndrup, Christian Richardt A
a-s t e d, dansk författare (f. 1885), sedan 1907
folkskollärare i Aarhus. Utom dikter har G.
bl. a. utgivit prosaböckerna »Det öde land»
(1914), »Tomme steder» (1915), »Örkens hyl»
(s. å.), »Mörket» (1917) och »Macpelas hule»
(1920), själsskildringar av betydande
konstnärlig styrka. Sedan 1915 är han
litteraturanmälare i Politiken i Köpenhamn. P. E-t.
Gandvik (»trollvik»), fornnordiskt namn på
Vita havet. Där bodde bjarmerna, som
an-sågos vara troll kunniga. Se Bjarmaland.
Ga’ndzja, stad i republ. Aserbeidjan,
Trans-kaukasien, vid floden G.; 55,510 inv. (1926).
G. ligger vid järnvägen Tiflis—Baku och har
järnindustri. — Var förut huvudstad i ett
självständigt kanat. Under tsarväldet hette
G. Jelisavetpol efter Alexander I:s gemål,
Elisabet, men återfick namnet G. efter
revolutionen. A. de R.
Ganeéa, ind. myt., en av hinduismens
populäraste gudar, som särskilt i Sydindien
dyrkas i så gott som varje by. Varje ortodox
hindu dyrkar f. ö. G. vid början av varje
offer och annan religiös handling, vid
företagandet av varje göromål av någon
betydelse. I klassisk och senare
sanskritlitteratur börjar nästan varje verk med en anropan
till G., emedan denne anses förmå undanröja
alla slags hinder och olyckstillbud.
G. är otvivelaktigt från början en inhemsk
aydindisk gudom, som redan tidigt adopterats
av hinduismen. Han säges stundom vara
son till Siva och Pärvatl, stundom endast
till den senare, alstrad av svett och smuts,
som hon vid badet strök av sin kropp. Han
framställes som en undersätsig man med
hängbuk och elefanthuvud med blott en bete;
han har vanl. fyra händer, i vilka han håller
en stav, en rosenkrans, en allmoseskål och
en avbruten elefantbete (ev. andra attribut).
Hans riddjur är en råtta. G. är på visst sätt
lärdomens beskyddare. Namnet G. (el.
Gana-pati) betecknar honom som »anförare för
skaror» (av Sivas följeslagare); han har även
andra namn. J. Ch-r.
Gangan, se Stäpphöns.
Ganges (skt Ganga), Främre Indiens
huvudflod, som avvattnar större delen av Hindustans
lågland till Bengaliska viken av Indiska
oceanen, upprinner på s. sluttningen av
Hima-laja nära Gangotri under namnet B h a
gira t h i och kallas G. nedanför Deoprag efter
föreningen med Alaknanda. Vid Hardwar (320
m ö. h.) inträder G. på Hindustans slätt,
mottager där ett stort antal bifloder, däribland
fr. h. Kali Nadi, Jumna och Son samt fr. v.
Gogra, Gandak och Kusi. I Bengalens lågland
delar den sig i en mängd armar; bildar tills,
m. Brahmaputra (se d. o.) det största
deltalandet på jorden (mer än 82.000 kvkm). Bland
dess många deltaarmar märkes i v. Bhagirathi
(Hugli), som är segelbar för oceanfartyg 160
km och nedom Kalkutta bildar en bred,
tratt-formig mynning. Längre mot ö. går
huvudarmen Padma, som vid Goalando förenar sig
med Brahmaputra och därefter kallas Meghna.
Gangesslätten ävensom n. delen av deltat äro
utomordentligt bördiga och bland jordens
tätast befolkade jordbruksbygder, nedre delen
(Sundarbans) däremot är sumpig och osund
samt öde. — G:s längd är omkr. 2,700 km,
dess flodområde mer än 1 mill. kvkm; den
för med sig en stor myckenhet fasta
beståndsdelar (årl. mer än 200 mill. kbm),
varigenom flodbädden höjes och deltat snabbt
tillväxer. Av gammalt brukas G:s vatten i stor
utsträckning till bevattning av slättens
åkerjord. Störst bland de många kanalerna äro
den 1854 fullbordade Gangeskanalen
mellan Hardwar och Cawnpore, 600 km lång,
vilken bevattnar slättbygden mellan G. och
Jumna (Doab; se d. o.), samt Nedre
Gangeskanalen i s. delen av Doab. G.
trafikeras vid högvatten av ångare omkr. 2.000
km uppåt. Vattenmängden är mycket
växlande och beräknas ovan deltat till i medeltal
7,700 kbm per sek. (maximum 50,000 kbm).
— Den är hinduernas heligaste flod; dess
vatten anses rena från synder. Till G. vallfärdar
man för att bada i dess vatten (mest vid
Be-nares). Särskilt heliga
äro också de platser,
där G. upptager
bifloder, ss. Allahabad.
Ga’nghofer [-håfor],
L u d w i g, tysk
författare (1855—1920).
Skrev skådespel (»Der
Herrgottschnitzer von
Ammergau», 1880, »Die
Hochzeit von Valeni»,
1889; uppf. 1892 i
Sthlm, m. fl.),
berät
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
