Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ganivet y García, Angel - Ganne, Louis - Gannett, Henry - Ganns ödekyrka - Ganoider - Ganoin - Ganser - Ganssog, Johannes - Ganthem - Gants de Suède - Ganymed - Ganymedes - Gaon - Gap - Gapmask - Gapon, Georgij
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
Ganne—Gapon
386
litteratur. Se A. Hillman, »En spansk
kännare av Norden» (i Nord. Tidskr. 1907).
Ganne [gan]. Louis, fransk tonsättare
(1862—1923). Orkesterdirigent (1905 i Monte
Carlo), kompositör av baletter och sånger,
bl. a. den allmänt kända »Le père la
vic-toire». T. N.
Gannett [gä’nit], Henry, amerikansk
geograf (1846—1914). Blev 1872 topograf vid
geologiska undersökningar under F. W. Haydens
ledning samt 1882 chef för den topografiska
avd. av Förenta staternas geologiska
undersökning. G. utgav ett stort antal kartor
och topografiska arbeten över Förenta
staterna. K. A. G.
Ganns ödekyrka på Gotland, Lärbro socken,
ruin av medeltida kyrka, konserverad 1924.
Ganolder, Ganoidei, en av L. Agassiz (se
d. o.) uppställd ordn. av fiskarnas klass, som
enl. denne främst skulle kännetecknas av s. k.
emalj- el. ganoidfjäll (se Fiskar, bild 5),
rutformiga fjäll, som ligga hopfogade kant i
kant och äro överdragna med ett tjockt,
pär-lemorglänsande lager av g a n o i n, en med
tändernas emalj besläktad substans. Med tiden
kommo g. att omfatta tre små men märkliga
grupper av nu levande fiskar, näml, b r o s
k-g a n o i d e r, benganoider och
Crosso-pterygii (se dessa ord), varjämte ett mycket
större antal fossila fiskar räknades dit.
Brosk-ganoiderua sakna emaljfjäll. G. ansågos
förmedla övergången från brosk- till benfiskar.
I nyare fisksystem är gruppen ofta helt
upplöst och slopad. T.O.
Ganoin, se Ganoider.
Ganser (fr. ganses), ett slags vävda
garne-ringsband för möbler och klädesplagg.
Ga’nssog, Johannes, skulptör från
Frankfurt an der Oder. Utförde 1592 Lunds
domkyrkas predikstol i svart och vit marmor,
sandsten, kalksten och alabaster; dess livliga
färgverkan höjes ytterligare av förgyllning
och målning. Märkliga äro de med målerisk
ljusfördelning och dramatisk intensitet
komponerade alabasterrelieferna i predikstolens
sidor, utförda under påverkan av liknande
nederländska alabasterskulpturer från
1500-talets mittj varav flera importerade exemplar
bevarats i skånska kyrkor. Litt.: G. Paulsson,
»Skånes dekorativa konst» (1915). H. W-n.
Ganthem, socken i Gotlands n. härad, ö.
om Roma; 22.47 kvkm, 261 inv. (1928).
Upptages av skogs-, myr- och slättmarker. 604
har åker, 1,430 har skogs- och hagmark. Ingår
i Dalhems, G:s, Halla och Hörsne med Bara
pastorat. Visby stift, Medelkontraktet. I
kyrkan, färdigbyggd på 1200-talet, finnas
väggmålningar från 1400-talet.
Gants de Suède [gä do svä’d], fr., »svenska
handskar», se Handske.
Ganymèd (jfr Ganymedes), skämtnamn
på kypare.
Ganymedes, grek, myt., son till den
trojanske sagokonungen Tros, var enl. Homeros
den skönaste bland alla dödliga. Därför lät
Örnen med Ganymedes.
Antik marmorkopia i
Vati-kanens museum i Rom
efter en grupp av Leochares.
Zeus bortröva honom
genom sin örn eller
bortförde honom själv
i gestalt av en örn.
I Olympen
tjänstgjorde G. som
gudarnas munskänk, örnen
med G. var ett i de
gamles konst ofta
använt motiv. A. M. A.*
Gaön, hebr., titel,
som tillädes de judiska
högskolornas
överhuvud i Mesopotamien,
särskilt i Sura och
Pumbadita. Nära 400
år (657—1038) intogo
gaonerna jämte
exilarken, det världsliga
överhuvudet, den ledande ställningen inom den
judiska självförvaltningen i Mesopotamien.
Deras rättskipning och lagtolkningar tjänade
som rättesnöre för judiska domare och
rätts-lärda i Asien, Afrika och Europa. G. blev
senare i folkspråket liktydigt med stor
tal-mudlärd. D. B-ck.
Gap, huvudstad i fr. dep. Hautes-Alpes, vid
Durances biflod Luye, i en av fruktträdgårdar
översållad dal; 9.859 inv. (1921). Biskopssäte.
Omgivande landskap kallas Gapengais och
bevattnas genom Canal de Gap el. de Drac, från
Dracs käIlfloder, byggd 1864—88.
Gapmask, veter., se Hönssjukdomar.
Gapo’n, Georgij, rysk präst av judisk
-lillrysk börd (omkr. 1870—1906). Spelade
en kort tid en bemärkt men omtvistad roll
under den första ryska revolutionen. Han
utnyttjades först av
de maktägande vid
deras försök att, enl.
polischefen Zubatovs
idé, som motvikt mot
den revolutionära
propagandan bland
arbetarklassen få till
stånd en politiskt
ofarlig, på ekonomiska
krav inriktad
arbetarrörelse. Som präst i
en petersburgsk
arbetarstadsdel utförde G.
ett rätt framgångsrikt organisationsarbete i
denna riktning. Vid den under rysk-japanska
kriget alltmer växande jäsningen inom
arbetarkretsarna framträdde G. emellertid, trol.
driven av en naiv lust att, ehuru politisk
analfabet, få spela en framstående politisk roll,
som ett slags ledare för de strejkande
Peters-burgsarbetarna, vilka han vunnit genom sin
flödande men tomma vältalighet; han tog i
jan. 1905 initiativet till och ledde den s. k.
blodiga söndagens stora, till sina syften täml.
oklara masståg till Vinterpalatset och
författade den svamliga böneskrift, som skulle
överlämnas till tsaren. Efter blodbadet undkom
VIII. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
