Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gapon, Georgij - Gara - Garage - Garant - Garantifond, Garantikapital - Garantifördrag - Garantiförsäkring - Garantilagen - Garantitraktat - Garašanin, Ilija - Garay, János - Garay, Juan de - Garbe, Richard von - Garborg, Arne Evensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
387
Gara—Garborg
388
G. till utlandet, uppträdde sedan öppet som
revolutionär och ingick i det social
revolutionära partiet. Snart återknöt han dock
förbindelserna med tsarpolisen och blev,
återkommen till Ryssland, i början av 1906 av
revolutionära partikamrater mördad som avslöjad
polisspion. A. Kgn.
Gara (ty. garmachen, göra färdig), rena
råkoppar genom nedsmältning i en särskild härd
under stark bläster, så att förorenande ämnen
avlägsnas genom oxidation.
Garage [garä’/], vagnbod för
automobil-fordon. På grund av eldfaran i g. upptaga
i Sverige byggnadsordningarna för samhällen,
där byggnadsstadgan för rikets städer är
gällande, utförliga bestämmelser om uppförande
och inredning av g. Bestämmelserna avse
användning av eldsäkert eller eldhärdigt
material i väggar och tak, beskaffenheten av
golv, fönster, utgångar, eldstäder,
belysnings-anordningar m. m. Inom g. får verkstad för
reparation av motorfordon icke anordnas. I
byggnad, som är avsedd jämväl för annat
ändamål än inrymmande av g., får g.
inrättas endast i bottenvåning eller
källarvåning. — Med trafikens alltmera tilltagande
motorisering har beredande av tillräckliga och
brandsäkra utrymmen för de motordrivna
fordonen i alla större städer blivit ett viktigt
problem, som bl. a. framkallat uppförande av
stora byggnader med g. i flera våningar, till
och från vilka automobilerna transporteras
med hissar. Sådana g. pläga vara försedda
med anordningar för vagnarnas översyn och
rengöring samt förbundna med upplag av
motorbränsle och smörjoljor, varjämte
sakkunnig personal oftast finnes tillgänglig för
vagnskötseln. Ett dylikt special-g. befriar mot en
viss avgift den enskilde vagnägaren från
besväret med förvaring och vård av
automo-bilen, då den ej nyttjas i trafik. G. H-r.
Garant [-a’rjt el. -a’nt], borge(n)sman; en,
som ställer garanti(er). — Garantera,
tillförsäkra, gå i god för, betryggande lova. —
Garanti, trygghet, säkerhet för
uppfyllande av löfte el. förbindelse.
Garantifond, Garantikapital, kapital,
avsatt för att trygga planerat företags
utförande eller (av bolag) för att täcka
eventuella förluster m. m. O. Å.
Garantifördrag, se Internationella
fördrag.
Garantiförsäkring, se Försäkring, sp. 269.
Garantilagen, en 13 maj 1871 utfärdad
italiensk lag (legge delle guarentigie) om
förhållandet mellan Italien och påven. Enl.
denna lag erkändes påvens person som helig
och okränkbar, han fick rätt till kungliga
hedersbetygelser och eget garde samt rätt
att utsända och hos sig ackreditera sändebud.
Exterritoriell ställning garanterades åt de
påvliga palatsen (Vatikanen, Lateranen och
Castel Gandolfo), och samma karaktär
erkändes för uppehållsorterna för konklav och
allmänt kyrkomöte liksom åt kyrkor, där påven
förrättar ämbetshandlingar (Peterskyrkan).
Vidare garanterades fri kommunikation med
katolska biskopar och utlandet, skattefrihet
för de påvliga palatsen och ett årsanslag av
3.225.000 lire. Slutligen meddelade lagen
bestämmelser om förhållandet mellan stat och
kyrka; staten avstod bl. a. från
utnämnings-rätt till vissa ämbeten och erkände en viss
andlig domsrätt. — Lagen förkastades
emellertid av Pius IX och har ej heller erkänts
av följ, påvar; den är en italiensk lag och
har ej folkrättslig karaktär. Påven har
betraktat sig som »fånge i Vatikanen» och ej
lyft årsanslaget, vilket vart femte år
preskriberats. Trots vänsterns attacker har lagen i
allt väsentligt hållits från statens sida. Tid
efter annan ha förhandlingar eller
diskussioner förts om full suveränitet för påven (senast
hösten 1927) utan att dock ännu leda till
resultat. A. A-t.
Garantitraktat, se Internationella
fördrag.
Garasanin [-sja’-], 11 i j a, serbisk statsman
(1812—74). Var 1843—52 inrikesminister,
därpå ministerpresident och utrikesminister
men nödgades efter rysk påtryckning avgå
1853, då han ville undvika Serbiens
inblandning i den rysk-turkiska konflikten. Efter
furst Alexanders avsättning 1858 var G. en
kort tid chef för den provisoriska regeringen
och under furst Mikael ministerpresident och
utrikesminister 1861—67. Han skapade den
serbiska byråkratien och förutsåg en
sydsla-visk stat under Serbiens ledning. — Hans son
Milutin G. (1843—98), urspr.
artilleriofficer, var 1880—83 utrikesminister, 1884—87
ministerpresident samt lyckades med Österrikes
hjälp avvärja svårare följder av det olyckliga
kriget mot Bulgarien 1885. Var från 1894
serbiskt sändebud i Paris. H. B-n.*
Garay [gå’råji], J ä n o s, ungersk skald och
tidningsman (1812—53), populär genom episka
dikter och ballader med ämnen ur Ungerns
historia. Under upproret 1848—49 väckte G.
hänförelse med patriotiska sånger. Samlade
arbeten 1886 (5 bd), ett urval 1902. B. L-r.
Garay [gara’j], Juan de, spansk
con-quistador (omkr. 1528—83). Deltog i Perus
erövring, grundläde 1573 Santa Fé och 1580
det nuv. Buenos Aires (se d. o.). Han var efter
1580 generalkapten över La Plataområdet.
Litt.: P. Groussac, »La segunda fundaciön de
Buenos Aires» (1915).
Garbe, Richard von, tysk indolog (1857
—1927). prof, i sanskrit i Tühingen 1895.
Besökte 1885—87 Indien och studerade där
särskilt inhemsk filosofi. Skrev bl. a. »Die
Säqik-hyaphilosophie» (1894; 2:a uppl. 1917),
»Bei-träge zur indischen Kulturgeschichte» (1903)
och »Indien und das Christentum» (1914) samt
utgav flera indiska texter.
Garborg, Arne Evensen, norsk
författare (1851 25/i—1924 14/t). Utgick från ett
strängt pietistiskt skollärarhem, blev först
skollärare i Risör, kom 1873 till Oslo, där han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
