Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garborg, Arne Evensen - García, släkt - García, Calixto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Garcia—Garcia, C.
390
verkade som tidningsman och småningom
drogs med av de radikala riktningarna, först
i politiskt avseende, sedan i religiöst samt
blev en doktrinär ivrare för landsmålet. 1877
uppsatte han veckotidningen Fedraheimen,
som kämpade för målet, vars sak han även
förfäktade i »Den nynorske sprog- og
national itetsbevægel se» (s. å.). Berättelsen »Ein
fri-tenkjar» (i Fedraheimen 1878; som bok 1881)
skildrar en fritänkares martyrskap i Norge,
romanen »Bondestudentar» (1883;
»Bondestudenter», 1886), hans kanske mest betydande,
ger bilden av en norsk bondson, som blir rotlös
i tillvaron genom kulturtillägnandet.
»Fortelj-ingar og sogur» (1884; »Ungdom», 1885)
följdes av den naturalistiska »Mannfolk» (1886),
som bars av samma åskådning som Hans
Jægers och Christian Krohgs
»bohemlitteratur», »Uforsonlige» (1888), en satirisk komedi,
och romanen »Hjaa ho mor» (1890),
beskrivningen av en stackars bodmamsells tröstlösa,
enformiga och för frestelser utsatta liv. Sedan
G., som 1883 blivit statsrevisor, 1887 berövats
denna post till följd av stortingsmajoritetens
missnöje med tendensen i »Mannfolk»,
flyttade han till en fjällhydda i Österdalen; sitt
liv där skildrade han i »Kolbotnbrev» (1890),
friska naturskisser med polemiska
mellanlägg. »Trætte mænd» (1891),
dagboksanteckningar av en halvgammal man, som
genomgått bohemens skeden och som nu ingår i
självprövning och ger uttryck åt sin livsleda,
visade, att G. befann sig i en andlig kris, som
utmynnade i en omvändelse till positiv tro.
Denna präglar berättelsen »Fred» (1892),
dramat »Læraren» (1896) och berättelsen »Den
burtkomne faderen» (1899; »Den borttappade
fadern», 1903). De psykologiskt och
etnologiskt märkliga diktcyklerna »Haugtussa»
(1895), där en visionär ung flicka är
huvudfiguren och med sitt omedelbara religiösa sinne
skådar förborgade ting, och dess fortsättning
»I Helheim» (1901), som tecknar ett slags
norskt »inferno», där flickan skådar alla slags
syndare och deras straff, visa G. som originell,
rytmiskt nyskapande skald (båda i sv. övers.,
»Ingrid sierskan», 1916—17). »Knudaheibrev»
(1904) behandlar skilda spörsmål, medan
»Jesus Messias» (1906), »Den burtkomne Messias»
(1907) och »Heimkomin son» (1908) fortsätta
det religiösa författarskapet. »Politik» (1919)
innehåller tidiga politiska, »Straumdrag»
(1920) litterära tidningsartiklar. G. översatte
»Odysséen» till landsmålet. G. var en duktig
psykolog och en skarp satiriker men ägde
mindre av fantasi. 1908—09 utkommo G:s
»Skriftir i samling» (ny uppl. 1921—22). G:s
»Dagbok» utkom i 6 bd 1924—27. Monogr.
av I. Mortensson Egnund (1924). — G:s
hustru, Hulda G., född Bergersen (f.
1862), har skrivit skådespelen »Rationelt
fjösstel» (1897; 4 :e uppl. 1904), »Liti Kersti»
(1903), »April» (1905), »Sovande sorg» (1906),
»Den store freden» (1919) m. fl., »Kvinden
skabt af manden» (8 uppl. 1904; »Kvinnan
Arne Garborg. Målning av Eilif Peterssen 1884. I
nationalgalleriet i Oslo.
Manuel Garcia (1805-
1906).
skapad af mannen», s. å.) och »Fru Evas
dagbog» (1905), ett antal romaner m. m. samt
verksamt bidragit att återuppliva den gamla
sångdansen och tagit initiativ till
teaterföreställningar på landsbygden och till att utbreda
smak för en nationell klädedräkt. K. W-g.*
Garcia [garpi’a], spansk musikersläkt. Den
förste berömde medlemmen var Manuel G.
(1775—1832), som vann stor berömmelse som
sångare i Gamla och Nya världen. Från 1829
var han sånglärare i
Paris, där han bl. a.
utbildade Nourrit samt
sina båda döttrar
Marie (se Mal ib ra n) och
Pauline (se Viardot).
Han framträdde även
som operakompositör.
— Hans son Manuel
G. (1805—1906) blev
en namnkunnig
sånglärare, som bl. a.
utbildade Jenny Lind
och Henriette
Nissen-Saloman; flyttade 1850
till London, där han
blev lärare vid
musik
akademien. G. uppfann struphuvudspegeln
(laryngoskopet) 1854 samt utgav en avh., »Sur
la voix humaine» (1840), och »Traité complet.
de Fart de chant» (1847; 5:e uppl. 1864). —
Biogr. av Mackinlay (1908). T. N.
Garcia [garpFa], C a 1 i x t o, kubansk
frihetshjälte (1836—98). Deltog på 1870-talet i
frihetsstriderna mot spanska väldet, fängsla-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
