Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - García, Calixto - García-Gutiérrez, Antonio - García Moreno, Gabriel - García Prieto, Manuel, markis av Alhucemas - Garcilaso de la Vega - Garcinia - Garçon - Gard (vakt) - Gard (flod) - Gard (departement) - Gardafui - Garðar - Gardarike - Gardar Svavarsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
391
Garcia-Gutiérrez—Gardar Svavarsson
392
Utsikt över Gardasjön.
des 1880, rymde 1895 ur fängelset och
landsteg s. å. med ett vapenförråd på Kuba, där
han 1896 efter A. Maceos död blev kubanernas
främste militäre ledare. I
spansk-amerikan-ska kriget 1898 deltog han i spetsen för en
kubansk frikår på 4.000 man. Mot årets slut
begav sig G. i spetsen för en kubansk
kommission till Washington för att träffa avtal
om sina truppers upplösning och framlägga
kubanernas önskningar om öns framtida
oberoende. Han dog där i dec. s. å. V. S-g.
Garcia-Gutiérrez [garpi’a-gotiä’räp],
Antonio, spansk skald och dramatiker (1813
—84). Påverkades av det gamla spanska
na-tionaldramat ävensom av fransk romantik.
G:s drama »El trovador» (1836), som ligger
till grund för libretton till Verdis opera, blev
mycket berömt och liksom en lösen för en
hel poetisk skola. K. A. H.
Garcia Moreno [garpi’a mårä’nå], Gabriel,
president i Ecuador 1861—65 och 1870—75
(1821—75); urspr. p of. i kemi vid Quitos
univ.; se Ecuador, u. 283.
Garcfa Prie’to [garpi’a-J, Manuel, markis
av Alhucemas, spansk politiker (f. omkr.
1865). G. gjorde sig tidigt bemärkt som led.
av
deputeradekammaren och tillhörde flera
liberala ministärer (bl.
a. ministären Moret
1905—06 och, som
utrikesminister, Canale-jas’ ministär 1910—
12). Sedan G. okt.
1912 avslutit en
traktat med Frankrike
om Spaniens
intressesfär i Marocko,
upphöjdes han till markis
av Alhucemas. Under
världskriget var han
ministerpresident apiil
—juni 1917, därpå
okt. 1917—mars 1918
ministerpresident och utrikesminister i en
koalitionsministär samt mars—
nov. 1918 inrikesminister i
Mau-ras nationella samlingsministär.
Ånyo ministerpresident nov. 1918,
fick han i dec. s. å. vika för
Ro-manones. Han bildade dec. 1922
än en gång en liberal ministär,
som emellertid var ytterligt
maktlös och sept. 1923 störtades
genom general Primo de Riveras
statskupp (jfr Spanien,
historia). V. S-g.
Garcilaso de la Vega [garpila’så
öä la n>ä’ga], spansk skald (1503
—36). Hade den romerska
guldålderns diktning och Petrarca till
förebilder och åtnjöt stort rykte för
sin vackra, välljudande lyrik, av
vilken sonetten »O dulces
pren-das por mi mal halladas» och
herdedikten »El dulce lamentar de dos
pasto-res» äro mest berömda. Se Rivadeneira, bd 32,
och »Colecciön de documentos inéditos para la
historia de Espana», bd 16 (1850). K. A. H.
Garcinia, växtsläkte av fam. Guttiferae, med
talrika arter, träd el. buskar, företrädesvis i
s. ö. Asien och på de ostindiska öarna. Många
arter ha ätbara frukter. Mest bekant är
G-mangostana, mangostanen (från
Ma-lacka), vars frukter erinra om apelsinen och
odlas i tropiska länder, särskilt i Asien. Från
G. Hanburyi (i Kambodja) m. fl. fås
gummi-gutta, genom upphettning intorkad saft,
som utflyter ur inskärningar i stammen.
Gargon [garsä’], fr., gosse; kypare; »en glad
g.», »livad prisse». — Gargonne [garså’n],
fr. (fem. av gargon), »ungkarlsflicka», efter
V. Marguerittes roman »La gargonne» (1922).
Gard (fr. garde’), vakt, skydd. Jfr En
garde. — Gardera, skydda, vakta. —
Gardställning, se Fäktkonst.
Gard [går], biflod fr. h. (från Cevennerna)
till nedre Rhöne, i s. ö. Frankrike; omkr. 130
km lång. Pont du Gard, en av de
vackraste romerska vattenledningarna, byggd 19
f. Kr., korsar G:s dal ovanför Remoulins.
Gard [gär], depart. i s. ö. Frankrike, i ö.
Languedoc, mellan Cevennerna, Rhöne och
Medelhavet, kring floden Gard; 5,881 kvkm.
402,601 inv. (1926). Huvudstad: Nimes.
Vin-och olivodling längs Rhöne, silkesmaskavel;
rika stenkolsfält, järnmalm, något asfalt, zink,
bly, silver och salt. Många protestanter.
Gardafui, se Guardafui.
Gardar, gammalt biskopssäte på Grönlands
österbygd (d. v. s. Sydgrönland), längst inne
i Igalikofjorden. Upprättades 1124, lydde
först under ärkebiskopen i Lund och lades
1152 under Nidaros ärkestift. Biskopsdömet
omfattade då 16 kyrkor, däribland en domkyrka
i G., vilken numera är utgrävd. * P. E-t.
Gardarike, se Gårdarike.
Gardar Svavarsson, enligt »Hauksbök» Is-
Garcinia Hanburyi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
