Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardar Svavarsson - Gardasjön - Garde (skydd) - Garde (socken) - Garde, Aage - Garde, Antoine Escalin des Aimars (Paulain) - Garde, Thomas Vilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Gardasjön—Garde
394
lands förste nordiske upptäckare, svensk. På
en färd till Hebriderna omkr. år 860 stormdrevs
han upp till ö. kusten av Island, som han
kringseglade och där han övervintrade. Han
kallade landet Gardarsholm.
Gardasjön (it. Lago di Garda), Italiens
största sjö, på sydsluttningen av Alperna,
n. v. om Verona, 65 m ö. h. Areal 370 kvkm,
längd 55 km, bredd 4—18 km, största djup
346 m. G. är en typisk randsjö, belägen med
sin smala, n. del inom berglandet, med sin
bredare, s. del på den norditalienska slätten
och mot s. omramad av ändmoräner. På
ö. stranden höjer sig, n. om den lilla staden
Garda, som givit namn åt sjön, Monte Baldo
(2,218 m), på den s. skjuter halvön Sermione
ut i sjön. I n. inmynnar Sarca; sjön avflyter
i s. genom Mincio. G. har det varmaste
klimatet bland de norditalienska sjöarna och den
rikaste vegetationen med oliv- och
citronplanteringar, lager, fikon, mandlar, agave,
kame-lia och palmer. Bland de talrika
vinterkurorterna märkas Riva, Arco, Salö och Gardone
Riviera. Sjön är fiskrik.
Garde (av fr. garde, skydd) betecknade
urspr. en furstes livtrupper, sedermera även
vissa elittrupper inom en armé. Förebilder
för g. finnas i Alexander den stores
makedo-niska livvakt, romerske kejsarens pretorianer,
sultanens janitscharer och streltserna i
Ryssland. Namnet g. dyker först upp i Frankrike
på 1400-talet med »garde du corps» till häst
och schweizergardet till fots. Vid de stående
härarnas uppsättande på 1600-talet
organiserade nästan alla furstar gardestrupper, vilka
hade till huvudsaklig uppgift att skydda
deras personer och följaktligen voro ganska
svaga till numerären. Småningom växte deras
styrka, och de blevo då, efter förebilden av
Ludvig XIV :s »maison militaire du roi»,
elittrupper. I Frankrike hade under
revolutionen efter hand bildats nya dylika trupper av
flera reg:ten och olika truppslag, vilka
omhuldades av Napoleon och fingo stora
förmåner. Jämte detta, det s. k. gamla
gardet, organiserades (från 1806) nya
gardestrupper, det s. k. unga gardet. Styrkan av de
franska gardestrupperna växte alltjämt och
uppgick 1812 till 50,000—60.000 man. Sedan
de till största delen gått under i Ryssland
1812, återuppsattes 1813 gardestrupper till än
större styrka. Gardestrupper ha fortfarande
funnits i de flesta europeiska arméer. Med
den mera likformiga och utsträckta
tillämpningen av den allmänna värnplikten inträdde
en förändring i fråga om gardestruppernas
karaktär att vara elittrupper. I sv. armén
finnas efter 1 jan. 1928 två gardesregzten,
Svea och Göta livgarde (före nämnda dag
jämväl Livgardet till häst). M. B-dt.
Garde, socken i Gotlands s. härad, nära ö.
kusten, n. ö. om Hemse; 29,59 kvkm, 423 inv.
(1928). Mindre lerslätt mellan skogiga
häll-och grusmarker, klintar och myrar i n. och s.
697 har åker, 1,633 har skogs- och hagmark.
Garde kyrka.
Ingår i G., Etelhems, Alskogs och Lye
pastorat i Visby stift, S. kontraktet. — Kyrkans
långhus och nedre delen av tornet äro från
1000-talet, koret och tornets övre del från
1300-talets början. Märkliga takstolar och
målningar. Kyrkogårdsmur och -portaler
medeltida. G. R-ll; E.L-k.
Garde, A a g e, dansk skådespelare och
teaterledare (f. 1876). Blev cand. phil. 1895 och
var från 1896 anställd vid skilda scener och
resande sällskap. Han ledde 1912—13 eget
sällskap i landsorten, var 1913—23 dir. för
Aarhus teater, 1923—24 dir. för talscenen vid
Det kongelige teater i Köpenhamn. G. är en
kunnig och samvetsgrann skådespelare och
regissör. Aarhus teater lyfte han till en fast
och ansedd institution. G. K-g.
Garde [gard], Antoine Escalin des
A i m a r s, baron de la G., även känd under
namnet kapten P a u 1 a 1 n, fransk sjömilitär
och diplomat (1498—1578). Utsänd 1541 till
Turkiet och Venezien, lyckades G.
åvägabringa förbund mellan Frans I och sultan
Selim II samt utverka, att en turkisk flotta
1543 sändes mot spanjorerna. Vid
galärflottan utvecklade G. stor verksamhet; på G:s
förslag bemannades den med brottslingar. Han
deltog även i hugenottkrigen.
Garde, Thomas Vilhelm, dansk
sjöofficer, forskningsresande (1859—1926). Blev
1918 konteramiral och avgick 1921. Han var
1883—85 sekundchef på G. F. Holms
kvinno-båtsexpedition längs ö. Grönland och ledde 1893
en expedition till Sydgrönland, varunder han
företog undersökningar inne på inlandsisen.
Om sina betydelsefulla mätningar och
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
