Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garde, Thomas Vilhelm - Garde des médailles - Garde des sceaux - Garde du corps - Gardell-Ericson, A. M. - Gardenia - Garden of the gods - Garden party - Gardera - Garderob - Gardet, Georges - Gardfjället, Norra ocH Södra - Gardin - Gardiner, Alan Henderson - Gardiner, Alfred George - Gardiner, Samuel Rawson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
Garde des médailles—Gardiner, S. R.
396
dersökningar på dessa resor utgav han flera
arbeten. P. E-t.
Garde des médailles [ga’rd dä meda’j], fr.
(»medaljvårdare»), föreståndaren för Kungl.
myntkabinettet. Sedan 1793 är
riksantikvarien g.
Garde des sceaux [ga’rd dä så’], fr.,
sigill-bevarare. I det medeltida Frankrike fanns
en storsigillbevarare, g. (lat. custos sigilli),
som, då kanslersämbetet 1227 lämnades
obesatt för omkr. 100 år, trädde i spetsen för
kansliet. Från 1500-talet anförtros
stats-sigillet åter tidtals åt en g., som Henrik II
1551 förordnade till kanslerns
ställföreträdare. Numera ingår g. i den franske
justitieministerns titel. B. H-d.
Garde du corps [ga’rd dy kä’r], fr., livvakt
eller livgarde; namnet använt för beriden
styrka. Jfr Garde.
Gardell-Ericson, A. M., se Ericson, sp. 955.
Gardénia, växtsläkte av fam. Rubiaceae,
med omkr. 60 arter i Gamla världens tropiska
och subtropiska delar, buskar med bärfrukter
och vanl. läderartade blad. Flera odlas i
växthus och boningsrum. Vanligast är G.
flo-rida (från Kina), som har mörkgröna,
ellip-tiska blad och stora, vita, välluktande
blommor. Frukterna innehålla ett gult färgämne,
särskilt använt i Kina och Japan. G. M-e.
Garden of the gods [gä’dn ov öo gå’dz],
eng., amerikansk naturpark, se Colorado
springs och bild på pl. vid Colorado.
Garden party [gä’dn pä’ti], eng.,
trädgårds-el. parkfest.
Gardera (fr. garder), se G a r d.
Garderob [-ä’b], klädkontor; kapprum;
klädförråd. — G a rd e r o b i ä r, kvinnlig
garde-robsvakt.
Gardet [gardä’], Georges, fransk
skulptör (f. 1863). Var alltifrån sin ungdom
specialist på djurstudier och blev en av den
realistiska men på samma gång monumentala
djurbildens mästare. Har utfört djurstatyer
och grupper (lejon, tigrar, hjortar o. a.) i sten
eller marmor, även småskulptur i porslin
(apor, papegojor, möss). G-g N.
Gardfjället, Norra och Södra, fjäll i
Västerbottens län, mellan Ume- och Vojmådalarna,
Stensele, Tärna och Vilhelmina socknar. N.
G:s högsta toppar nå 1,255 och 1,247 m ö. h.,
Södra G:s 1,375 m (Grönfjället) och 1,357 m.
Gardin, förhänge för fönster, dörrar, sängar
o. s. v.
Gardiner [gä’dne], Alan Henderson,
engelsk egyptolog (f. 1879 29/3), förr lärare i
egyptologi i Oxford och Manchester, nu prof,
vid University of Chicago, en av de främsta
kännarna av fornegyptiska språket. G. var
några år andre redaktör av den stora
egyptiska ordboken i Berlin och redigerade 1916—
21 tidskriften Journal of Egyptian
Archæo-logy. Under världskriget var G. jämte ett par
andra egyptologer, däribland en tysk,
sysselsatt med utredningar om alfabetets ursprung.
Med stöd av några på Sinaihalvön funna
in
skriptioner har det till stor del genom G:s
skarpsinniga undersökningar ådagalagts, att
vårt alfabet ytterst är att härleda från
hiero-glyferna. Av G:s omfattande produktion må
nämnas »The inscription of Mes» (1905),
»Egyptian hieratic texts» (1911), »A
topo-graphical catalogue of the private tombs of
Thebes» (tills, m. A. E. P. Weigall, 1913).
»The tomb of Amenemhet» (1915), »The
in-scriptions of Sinai», I (tills, m. T. E. Peet.
1917), »Egyptian grammar» (1927). P. L-n.
Gardiner [gä’dna], Alfred George,
engelsk publicist (f. 1865). Som
huvudredaktör för Daily News 1902—19 vann G. mycket
anseende för sina självständiga och
tempera-mentsfulla kommentarer till dagspolitiken.
Han har skrivit fängslande biografiska skisser
över samtida personligheter (i sv. övers.
»Englands ledare», 2 bd, 1915) samt biogr. över sir
W. Harcourt (2 bd, 1923) och G. Cadbury (s. å.).
Gardiner [gä’dna], Samuel Rawson.
engelsk historiker (1829—1902). Studerade i
Oxford men avbröt sin akademiska bana 1853,
då han slöt sig till irvingianernas
religionssamfund (han
tillhörde det ett tjugutal
år). 1871—85 var G.
prof, vid King’s
college i London samt
deltog 1880—94
livligt som föreläsare i
den från
Londonuni-versitetet utgående [-universitetsutvidg-ningsrörelsen.-]
{+universitetsutvidg-
ningsrörelsen.+} 1891—
1901 var han utgivare
av English Historical
Review. — Redan på
1850-talet grep sig G. an med sitt livsarbete,
en på minutiöst noggrann källforskning
grundad och med sällspord opartiskhet utförd
framställning av Englands politiska historia
1603—60. De första delarna utkommo 1863.
och 1883 hade han hunnit fram till
inbördeskrigets utbrott 1642, varpå de under olika
titlar utkomna volymerna samlades till
»His-tory of England from the accession of James
I to the outbreak of the civil war, 1603—1642»
(10 bd, 1883—84). Till detta arbete sluta sig
»History of the great civil war, 1642—1649»
(ny uppl. i 4 bd 1893—94) och »History of
the commonwealth and protectorate» (3 bd,
1894—1903). G:s egen framställning nådde
fram till året 1656, och arbetet fortsattes
t. o. m. 1658 av hans lärjunge Ch. H. Firth
(se d. o.). G:s forskningar om de båda första
Stuartarnas och Cromwells tid äro
grundläggande för modern vetenskaplig
uppfattning av denna period i Englands historia.
Hans »frivilligt opersonliga»
framställningsmetod lyckades förträffligt utreda
sakförhållandena och framhäva de väsentliga
idéströmningarna. Bland G:s smärre arbeten om
samma tidsperiod märkas »What gunpowder
plot was» (1897), »CromwelFs place in his-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
