Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gardiner, Samuel Rawson - Gardiner, Stephen - Gardner, Ernest Arthur - Gardner, Percy - Gardone Riviera - Gárdonyi, Géza - Gareis, Karl Heinrich Franz von - Garfield, James Abram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
397
Gardiner, S.—Garfield
398
tory» (1897) och den livfullt skrivna
biografien »Oliver Cromwell» (1899; ny uppl. 1901).
De förnämsta källorna till engelska
revolutionens författningshistoria samlade han i
»Constitutional documents of the puritan
revolution 1628—1660» (1889; 2:a uppl. 1899).
G. skrev även översiktsarbetet »The thirty
years’ war» (i serien »Epoehs of modern
his-tory», 1874), den sakrika handboken »A
stu-denfs history of England» (3 bd, 1890—91)
och den geniala historiska inledningen i den
av honom och J. Bass Mullinger utgivna
källöversikten »Introduction to the study
of english history» (1881; 3:e uppl. 1894).
— G. var en av sin samtids största
engelska hävdatecknare och har starkt påverkat
den engelska historieskrivningens
utveckling till större metodisk skärpa och
grundlighet. V. S-g.
Gardiner [gä’dno], Stephen, engelsk
biskop, lordkansler (omkr. 1493—1555). Blev jur.
dr 1520, dr i kanonisk rätt 1521 och
förvärvade som sekr. hos kardinal Wolsey
noggrann kunskap om utrikespolitiken. Henrik
VIII sände honom 1528 till Rom, där han hos
påven utverkade fullmakt för kardinalerna
Wolsey och Campeggi att i England till
avgörande prövning upptaga frågan om
skilsmässa mellan konungen och Katarina av
Ara-gonien. I samma ärende företog han året
därpå ånyo en Romresa. 1529—34 var G.
konungens sekr. och blev därunder (1531) biskop
av Winchester. Då han i början av Edvard
VI:s regering motsatte sig protestantiska
lärans införande, blev han till sist avsatt från
biskopsämbetet och hållen i fängelse men
frigavs, då drottning Maria 1553 besteg tronen.
Han återfick sitt biskopsstift, utnämndes till
lordkansler samt var någon tid drottningens
förnämste rådgivare. G. fick nu till uppgift
bl. a. att i strid mot sina yngre års
diplomatiska värv försvara lagligheten av
drottningens börd och av hennes moders
äktenskap samt nödgades återkalla vad han själv
skrivit till försvar för den kungliga
supre-matien. Utom detta sitt ryktbara arbete om
suprematien, »De vera obediencia oratio» (1535),
utgav G. flera stridsskrifter mot den
protestantiske teologen M. Butzer. Jfr J. A. Muller, »S.
G. and the Tudor reaction» (1926). (V. S-g.)
Gardner [gä’dno], Ernest Arthur,
engelsk konsthistoriker och arkeolog (f. 1862),
bror till P. G. Var 1887—95 direktor för
engelska arkeologiska institutet i Aten och
är sedan 1905 prof, vid University college i
London. Hans vetenskapliga arbete har gällt
studiet av grekiska inskrifter (»Introduction
to greek epigraphy», 1.887) och främst grekisk
konsthistoria. G:s »Handbook of greek
sculp-ture» (2 bd, 1896—97; ny uppl. 1905) skattas
i England som den bästa allmänna
inledningen på området. Nämnas må även »Six
greek sculptors» (1910; ny uppl. 1915) och »The
art of Greece» (1925). Ax. B-s.
Gardner [gä’dno], P e r c y, engelsk
arkeo
log och konsthistoriker (f. 1846), bror till E.
A. G. Var prof, vid Cambridges univ. 1880—
87 och 1887—1925 prof, i klassisk arkeologi i
Oxford. G:s synnerligen grundliga forskningar
ha rört sig inom så olika områden som
bibelkritik, etik, grekisk konsthistoria (»Grammar
of greek art», 1905; »Principles of greek art»,
1913) och numismatik (»A history of ancient
coinage, 700—300 B. C.», 1918). Ax. B-s.
Gardo’ne Rivie’ra, ital. stad med 2,409 inv.
(1921), livligt besökt vinterkurort på v. sidan
av Gardasjön (se d. o.).
Gårdonyi [gä’rdonji], G é z a, ungersk
författare (1863—1925), urspr. folkskollärare på
landet, sedan medarbetare i olika
landsortstidningar. Hans serieberättelser om en lantlig
nämndemans äventyr (»Göre Gäbor birö år
könyvei», 1895—99) sprudla av sund,
kärnfull humor. Han skrev även flera betydande
historiska romaner. Som dramatiker vann G.
sin största framgång med folkskådespelet »A
bor» (Vinet, 1901). Som novellist står han
bland de främsta i nyare ungersk
litteratur. B. L-r.
Gareis [gä’råis], Karl Heinrich Franz
von, tysk jurist (1844—1923), prof, i Bern
1873, i Giessen 1875, i Königsberg 1888 och
i München 1902—17, känd författare i
handelsrätt, folkrätt och rättsencyklopedi m. m.
Bland G:s skrifter märkas »Die Verträge zu
Gunsten Dritter» (1873), »Das deutsche
Han-delsrecht» (1880; 8:e uppl. 1909; övers, till
bl. a. ital.), »Allgemeines Staatsrecht» (i
Mar-quardsens »Handbuch des öffentlichen Rechts»,
1: 1, 1883), »Rechtsenzyklopädie und
Metho-dologie» (5:e uppl. 1920), »Institutionen des
Völkerrechts» (1888; 2:a uppl. 1901). (C.G.Bj.)
Garfield [gä’flld], James Abram,
president i Amerikas förenta stater (1831—81).
Var son till en farmare i Ohio, arbetade som
yngling vid Ohiokanalen som
mulåsnedri-vare, skaffade sig
genom eget arbete
uppfostran, blev lärare i
klassiska språk vid
Hiram college (Ohio)
1856 och var vid
inbördeskrigets utbrott
1861 rektor där och
medlem av Ohios
senat. Som officer i
nordstatshären
utmärkte han sig bl. a.
vid Chickamauga, där
han befordrades till
divisionsgeneral. Vald till led. av unions-
kongressens representanthus 1863, intog han
genast en ställning och blev 1877 ledare för
husets republikanska fraktion. 1880 blev han
medlem av senaten. Under
presidentvalskampanjen 1880 blev han av oppositionen mot
Grant uppsatt som republikanernas kandidat,
valdes i nov. s. å. till Förenta staternas
president och tillträdde sitt ämbete 4 mars 1881.
G. utsåg sin medtävlare om
presidentkandi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
