Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Garvning - Garvstål - Garvsyra, Tannin, Galläpplegarvsyra - Garvämnen (Garvmedel) - Gary - Gary, Elbert Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
413
Garvstål—Gary
414
tillhjälp av bark och garvämnesextrakt ur
olika garvmedel. För framställning av
sulläder (bottenläder) behandlades förr de
avhårade hudarna i en serie bassänger med
garvlag av stigande garvämneshalt och
placerades slutligen varvtals i en bassäng
(strökar) med stark garvlag, varvid sönderstött
bark inströddes mellan hudarna. Processen
drog 3—6 mån. och ännu längre. Numera
garvas sådant läder betydligt hastigare på så
sätt, att hudarna med korta tidsmellanrum
nedhängas först i svag garvlag, därefter i allt
starkare lutar och slutligen genomgarvas i
roterande cylindrar (valkfat), fyllda med
koncentrerade garvämnesextrakt, tills huden är
fullständigt mättad med garvämne.
Ovanläder (smorläder) garvas på ung. liknande sätt,
dock med användning av svagare lag. K r o
m-g a r v n i n g nyttjas bl. a. för beredning av
en del ovanläder (boxkalv, chevreau) samt
vissa tekniska lädersorter (remläder) och
innebär hudarnas behandling med basiska
krom-salter, som ha en garvande inverkan.
-—Vit-ga r v n i n g el. alungarvning sker
genom hudarnas behandling med en lösning av
kalialun och koksalt. Då de använda
sal-terna visserligen genomtränga hudfibrerna men
egentligen ej utöva garvverkan, blir
effekten närmast en konservering. Produkten är
ett vitt, elastiskt läder. —
Glacégarv-n i n g för handskskinnsberedning är ett slags
vitgarvning, dock under tillsats till lagen av
vetemjöl och feta oljor (urspr. äggulor), vilka
giva den färdigberedda varan mjukhet och
tänjbarhet. — Fett- el. sämskgarvning
innebär en kraftig avhårning och därpå
följande långvarig behandling med kalk, varefter
narven avlägsnas och hudarna smörjas med
fisktran eller annan torkande olja, som
mekaniskt inarbetas, torkas och valkas, tills
fettet fullständigt genomträngt och garvat
huden. Endast de fetter, som innehålla
omättade fettsyror, verka garvande, överskottet
på fett avlägsnas med sodalut, varvid erhålles
s. k. dégras (se d. o.). Sämskat skinn är
smidigt och mjukt samt kan tvättas i vatten utan
att förlora sin karaktär (tvättskinn).
Sedan g. slutförts, gäller som allmän regel,
att det i lädret befintliga obundna
garväm-nesöverskottet bör avlägsnas, då det annars
kan menligt inverka på lädrets hållbarhet och
färg. Detta sker, efter vegetabilisk g.,
genom s. k. utvattning, vilken består i
ned-hängning av lädret i vattenbassänger eller
dess avspolning med vatten i valkfat. Efter
utvattningen pressas lädret i valsmaskin eller
hydraulisk press till lämplig fuktighetshalt.
— Om olika lädersorter, deras råvaror och
färdigberedning se L ä d e r. Se även G a r
v-extrakt, Garvsyra, Garvämnen,
Hud och Skinn. G. H-r.
Garvstål, se Damaskenerstål.
Garvsyra, T a n n i n (av lat. ta’nnium,
garvämne), Galläpplegarvsyra, ett viktigt
i naturen förekommande garvämne. Det fram-
ställes ur galläpplen genom extraktion med
eter och alkohol samt utgör ett i vatten
lätt-lösligt, gulaktigt pulver med besk och
sammandragande smak. G. ger med ferrisalter en
biåsvart fällning. Dessutom fäller den
äggvite-, lim- och alkaloidlösningar samt nyttjas
därför till garvning (se Garvämnen). På
grund av sin sammandragande verkan ha g.
och föreningar av g. fått medicinsk
användning (seAdstringerande medel). I. B.
Garvämnen (Garvmedel). Under denna
benämning sammanfattas vanl. endast g. av
vegetabiliskt ursprung eller med konst
framställda sådana. Förutom dessa användas till
garvning även vissa oorganiska salter och
fettämnen (om dem se Garvning).
Vegetabiliska g. förekomma i stor utsträckning i
naturen och finnas i så gott som alla växtdelar.
De äro ännu mycket litet kända till sin
kemiska sammansättning men utmärkas av att de
äro lösliga i vatten och alkohol, äro svaga
syror, äga sammandragande, kärv smak,
svartfärgas av ferriföreningar, fälla lim- och
alkaloidlösningar och med djurhudens limämnen
bilda olösliga, mot förruttnelse
motståndskraftiga föreningar. På grund av dessa
egenskaper ha g. fått användning till
läderberedning och garvning. Förutom
förruttnelse-hindrande verka g. antagl. även så, att de
tränga in mellan budens fibrer och adsorberas
av dessa. Härigenom hindras huden att klibba
ihop och torka samt förblir mjuk och smidig.
Särskilt rika på g. äro galläpplen (se d. o.),
dividivi (frukter av Caesalpinia coriaria),
va-lonea (fjälliga fruktskålar av vissa ekarter;
fjällen gå ofta i handeln under namnet d r i 1 o
el. t r i 11 o och innehålla 40—46 % garvämnen),
quebrachoved (ved från Acacia catechu, blad
från Uncaria gambir samt ek- och granbark).
Ur dessa framställas s. k. garvextrakt
och garvämnesextrakt, vilka vanl.
innehålla 30—60 % g. Dessutom innehålla de
alltid andra ämnen, som, ehuru de ej själva
verka garvande, likväl äro viktiga vid
garv-ningen.
På senare år ha åtskilliga syntetiska
garvmedel framställts, av vilka de viktigaste äro
n e r a d o 1 och o r d o v a 1. De utgöras
hu-vudsakl. av kondensationsprodukter mellan
formaldehyd och fenol- el. naftalinsulfosyror.
De äro särskilt värdefulla som tillsats till
vegetabiliska g., då de dels påskynda
garv-ningen, dels i många fall åstadkomma högre
kvalitet på lädret. I. B.
Gary [gä’ari], stad i Indiana, U. S. A., vid
Michigan sjön, s. ö. om Chicago, anlagd 1906 av
ståltrusten och uppkallad efter dess chef E.
H. Gary (se d. o.); 55.378 inv. (1920). Uppges
ha världens största stålproduktion.
Gary [gä’ori], Elbert Henry,
amerikansk finansman (1846—1927). Blev 1871
advokat i Chicago, var sedermera bankdirektör,
domare och mayor i Wheaton samt blev 1898
chef för trust bild ningen Federal steel
Corporation. Då den stora ståltrusten U. S. steel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
