Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gas - Gas (vävnad) - Gasa - Gasaccumulator, Svenska a.-b. - Gasackumulator - Gasaland - Gasanalys - Gasanider - Gasbelysning - Gasberedningsoljor - Gasbetong - Gasbinda - Gasbindning - Gasbomb - Gasbrand, Gasgangren, Gasödem - Gasbrännare - Gasbränslen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Gas—Gasbränslen
418
Pennsylvania och Oklahoma, uppskattades till
23,000 kbkm med ett värde av 142 mill. doll.
—I naturlig g. förekommer stundom helium
(se d. o.), och heliumhalten kan uppgå till
2 % (i vikt), vilket iakttagits i Kansas;
naturlig g. är den rikaste källan att fylla
teknikens behov av heliumgas, t. ex. för att fylla
luftskepp o. dyl. K. A. G.
Gas, benämning på vissa tunna
genombrutna vävnader, dels utförda i en särskild
gas- el. slingbindning (egentlig g.) för
pryd-nadsändamål och lätta, luftiga modesaker,
dels tillverkade i en gles, tvåskaftad
bindning till förbandsartiklar (gasbinda), foder
och, med styv appretyr, till skyddsöverdrag
för möbler o. dyl. Se V ä v n i n g. G. H-r.
Gasa, stad i Palestina, se G a z a.
Gasaccumulätor, Svenska a. - b.,
mekaniskt verkstadsföretag i Stockholm med
gjuteri, glassliperi, gasackumulatorfabrik,
dis-sousgas- och syrgasstation samt acetonfabrik
vid Skärsätra, inom Lidingö stads område.
Tillverkningen omfattar apparater för
framställning och användning av dissousgas (löst
acetylen) för signalväsendet till sjöss och
lands, särskilt fyrbåkar, lysbojar, trafikfyrar,
järnvägssignaler m. m. enl. det på N. G. Daléns
uppfinningar grundade aga-systemet. Bolaget
(aktiekapital 28,6 mill. kr. 1927) grundades
1904. Tillv.-värde 1926 ornkr. 5 mill. kr.
Fyrapparater av bolagets tillverkning finnas
numera i alla delar av världen, och bolaget
har egna försäljningsorganisationer i de flesta
länder. Jfr Acetylenbelysning och
Dalén, N. G. ’ G. H-r.
Gasackumulätor, i allm. en behållare för
komprimerad gas, ss. vätgas, syrgas, kolsyra,
acetylen; se vidare Acetylenbelysning,
sp. 88 och bild. — G. kallas stundom
»gasflaska» och »gasbomb». G. H-r.
Gasaland, se G a z a.
Gasanalys, se Kemisk analys.
Gasanlder, se Gassanider.
Gasbelysning sker huvudsakligen medelst
1 y s g a s och acetylen. Även förekomma
oljegas (i järnvägsvagnar), naturgas
(i petroleumförande distrikt) samt g a s o 1 i
n-g a s (numera sällsynt). Se dessa ord och
Acetylenbelysning. — Som
gasbrän-nare för belysningsändamål användes förr de
s. k. snittbrännarna och hålbrännarna, ur vilka
gasen strömmade ut genom en fin springa
eller genom fina hål. Numera ha dessa och
liknande enkla anordningar utträngts av
giödljuset, som är oberoende av gasens
ljusstyrka och beroende endast av dess
värmevärde. Brännare för gaskök, gasspisar o. dyl.
äro anordnade enl. samma princip som B u
n-s e n s b r ä n n a r e (se d. o.) och brinna med
blå, ej sotande låga. Se Glödljus och
L y s g a s. G. H-r.
Gasberedningsoljor, tunga kolväten av
petroleum m. m., användas till framställning
av oljegas och till karburering av lysgas och
vattengas. Se Lysgas.
Gasbetong, se Betong, sp. 159.
Gasbinda, binda (se d. o.) av gastyg.
Gasbindning, text., se Gas och Vävning.
Gasbomb, krigsv., flygbomb (se d. o.),
innehållande även giftgas. — Jfr även G a s a
c-kumulator.
Gasbrand, Gasgangrèn, Gasödém (ty.
Gasödem, fr. gangrène gazeuse, eng. gas
gang-rene), med., en i djupare sår, som förorenats
med gödslad jord, uppträdande sjukdom, som
inom 24 timmar kan sprida sig över en hel
kroppsdel och förorsaka döden. Såret får ett
dyfärgat utseende, och därur uttränger ett
smutsfärgat, seröst exsudat, blandat med
gas-blåsor. Muskulaturen sönderfaller mörjigt.
Under huden kännes knistring (krepitation)
av gasblåsor.
Sjukdomen förorsakas i de flesta fall av en
blandningsinfektion i såret av flera
stavfor-miga anaeroba bakterier. Den viktigaste torde
vara Welch-Fränkels bacill (av franska och
engelska forskare kallad Bacillus perfringens
— Bacillus phlegmones emphysematosae el.
Bacillus aerogenes capsulatus). Den är virulent
för marsvin och alstrar vid intramuskulär
in-sprutning de för g. karakteristiska symtomen.
Andra i gasbrandsår förekommande patogena
bakterier äro rauschbrandbacillen och Kochs
maligna ödembacill. Vid intramuskulär
infektion av djur alstra de företrädesvis
ödembildning men ringa eller ingen gasutveckling.
Buljongkulturerna innehålla ett toxin, som är
kraftigt verksamt, även sedan kulturen gjorts
bakteriefri genom filtrering. Slutligen
förekomma i gasbrandsår förruttnelsealstrande
bakterier, som även bilda toxin. Vid subkutan
insprutning av buljongkulturen alstras en
ödematös svullnad utan tydlig gasbildning.
Den viktigaste behandlingen vid sjukdomen
— vid sidan av åtgärder mot smärtorna,
hjärtsvagheten, febern m. m. — utgöres av
friläggning av såret i hela dess utsträckning,
avlägsnande av främmande kroppar,
blodkoa-gel och döda vävnader, dränering av sårets
olika delar med gummirör och permanent
in-gjutning däri av Dakins lösning. Sjukdomens
snabba fortskridande gör dock, att det icke
alltid ens genom tidiga, omfattande
amputa-tioner lyckas att rädda patienten. För att
understödja de kirurgiska åtgärderna nyttjar
man numera behandling med blandningar av
flera gasbrandsera. Även profylaktisk
serum-behandling anses vara särskilt betydelsefull
vid alla djupare, med gödslad jord förorenade
sår men måste ges genast efter sårets
uppkomst. Serumbehandlingen skall kunna
minska dödligheten med 16 % enl. tysk, 90 % enl.
fransk uppgift. G. Wrgn.
Gasbrännare, se Gasbelysning.
Gasbränslen (jfr G a s 2) erhållas dels från
i naturen förekommande gaskällor, som i
petroleumdistrikten uppträda i samband med
oljefyndigheter, dels genom upphettning av
fasta bränslen (se d. o.), dels genom att man
på kemisk väg utvecklar brännbar gas ur
VIII. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
