Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gayal - Gayer, Johann Karl - Gay-Lussac, Joseph Louis - Gaylussacia - Gay-Lussacs lag - Gaza (Gasa, Ghasa), Razze (Palestina) - Gaza, Gazaland, Gasaland (Moçambique) - Gaza, Theodoros - Gazali (el-Gazali, al-Ghazali, Gasali) - Gazel - Gazett - Gazette de France - Gazette des Ardennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
449
Gay-Lussac—Gazette des Ardennes
450
vudämne. Hans klassiskt vordna arbete »Der
Waldbau» (1878—80), där f. ggn
skogsbio-logiska synpunkter framhöllos, åstadkom en
stor förändring i den dåtida tyska
skogsprak-tiken. G:s stora lärobok »Die
Forstbenutz-ung» (1863; senast utg. av L. Fabricius 1919)
läses vid flertalet skogshögskolor. G. Sch.*
Gay-Lussac [gä’-lysa’k], Joseph Louis,
fransk kemist och fysiker (1778 ®/i2—1850 ®/5).
Prof. 1808 i fysik vid Sorbonne, 1809 i kemi
vid École polytechnique och 1832 i allmän
kemi vid Jardin des
plantes. Led. av sv.
Vet.-akad. 1821. G.
var en av sin tids
främsta naturforskare.
Redan i yngre år
väckte han
uppmärksamhet genom sina
undersökningar över
gaser; han fann, att,
när gasformiga
ämnen förenas, deras
volymer stå i ett
mycket enkelt förhållande
till varandra och till den bildade föreningens
volym, om även denna är en gas (1808),
vilket sedermera ledde till uppställandet,
1811, av Avogadros lag (se d. o.), och
att alla gaser vid konstant tryck utvidgas
lika mycket för samma temperaturförhöjning
(1802). Den senare upptäckten benämnes
Gay-Lussacs lag (se Gas, sp. 415).
Berömda äro de bägge vetenskapliga
ballonguppstigningar, de första i sitt slag, vilka G.
företog 1804 dels tills, m. Biot, dels ensam
(till över 7.000 m höjd, ett länge ouppnått
rekord). Till klassiska arbeten inom kemien
räknas G:s undersökningar över jod, klor och
knallsyra (tills, m. Liebig) och särskilt över
cyan (1815), varigenom man f. ggn lärde känna
en sammansatt radikal, som i alla viktigare
förhållanden spelar samma roll som en enkel,
vilket blev ett av den äldre radikalteoriens
fastaste stöd. Viktiga för den tekniska
kemien voro G:s analytiska metoder att
analysera t. ex. krut, klorkalk, pottaska, soda och
Gayal, Bos frontalis frontalis.
borax samt hans förbättring av
svavelsyre-fabrikationen genom det s. k.
Gay-Lussac-tornet (se S v a v e 1 s y r a). Genom G:s metod
att bestämma silver på våta vägen kan han
anses som titrimetriens (se Kemisk
analys) upphovsman. P. T. C.*
Gaylussäcia [gälys-], växtsläkte,
närstående till Vaccinium men med stenfrukt, över
40 arter, buskar el. halvbuskar, alla
amerikanska, de flesta i Sydamerika. Frukterna
av G. resinosa (i Nordamerika), h u c k 1
e-b e r r y, likna blåbär och ha samma
användning. G. M-e.
Gay-Lussacs lag, se G a s, sp. 415, och
Gay-Lussac.
Gaza (G a s a, Ghasa), nuv. R a z z e,
urgammal stad och hamn i s. Palestina, 3 km
från havet, vid järnvägen från Egypten; 17,400
inv. (1922). Viktig handelsplats, slutpunkt för
flera karavanvägar. — Var den förnämsta av
Filistéens 5 furstestäder, starkt befäst och
skådeplatsen för Simsons bragder. Under
världskriget tillbakaslogo turkarna under
Dje-mal pascha 25—27 mars och 17—19 april 1917
engelsmännen under Murray (första och andra
slaget vid G.), men i tredje slaget vid G. (31
okt.—7 nov. s. å.) tvungos turkarna av
Allen-by att lämna sina ställningar (jfr P a 1
e-sti n af ron ten).
Gaza, Gazaland, Gasaland, s. delen
av port, kolonien Mozambique (se d. o.).
Gaza, Theodoros, grekisk lärd (omkr.
1400—78). Flydde till Italien för turkarna
omkr. 1438 och begav sig 1451 på påven
Nikolaus V:s kallelse till Rom. Genom
undervisning. översättningar och framför allt genom
en grekisk grammatik främjade G. i
västerlandet kännedomen om grekiska språket och
litteraturen.
Gazäli (e 1 - G a z ä 1 i, a 1 • Gh a z ä 1 i,
Gas-sä 1 i), arabisk filosof och teolog (1059—1111).
Behandlade i många arbeten på ett för den
senare ortodoxa uppfattningen grundläggande
sätt islams dogmatik. Hans förnämsta skrift
är »Religionsvetenskapernas återupplivande»
(»’Ihiä’ ’ulöm ad-dln»). Litt.: H. Bauer,
»Isla-mische Ethik» (1916—17); J. Obermann, »Der
philosophische und religiöse Subjektivismus
Ghazälis» (1921). P. L.
Gazél, dets. som ghasel (se d. o.).
Gaze’tt (fr. gazette, it. gazzetta), tidning.
Gazette de France [gazä’t do frä’s],
Frankrikes äldsta tidning. Under namnet
Gazette uppsattes den 1631 som veckotidning
av Ludvig XIH:s läkare Théophraste
Renau-dot, vars släkt ägde den till 1787. Den blev
1762 off. halvveckotidning och fick då sitt
nuv. namn samt blev 1792 daglig. Numera
innehåller den blott officiella meddelanden.
Gazette des Ardennes [gazä’t däz ardä’n],
tidning, som under världskriget sedan nov.
1914 utgavs av tyska militärmyndighetér på
franska (6 n:r i veckan). Den skulle i Belgien
och ockuperade delar av Frankrike ersätta
de förbjudna inhemska tidningarna; innehål-
VIII. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
