Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gazette des Ardennes - Gazi - Gazonera - Gdańsk - Gdingen - Gdov - G dur - Gdynia - Ge (kemi) - Ge - Ge, Nikolaj Nikolajevitj - Geaster - Geátas, Geater - Gebauer, Jan - Geber, Djabir ben Haijan - Geber, Hugo - Gebhard, Albert - Gebhard, Hannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
Gazi—Gebhard, H.
452
let var propagandafärgat och polemiskt mot
de allierades propaganda. V. S-g.
Gazi, turk., se R a z i.
Gazonera, täcka en jordyta med grästorv. —
Subst.: Gazonéring.
Gdansk [gdanjsk], po., Danzig.
Gdingen, se Gdynia.
Gdov, rysk stad på ö. stranden av sjön
Peipus, vid järnvägen Narva—Pskov; 3,546
inv. (1926). G. intogs 1612 av en svensk styrka
under Evert Horn, förlorades snart men
intogs ånyo av Horn 10 sept. 1614 och
återlämnades till ryssarna i freden 1617.
G dur (fr. sol majeur, eng. g major), mus.,
durtonart med ett # för f (parallelltonart:
e moll).
Gdynia, hamnstad vid Danzigbukten, i n.
Polen, vojevodskapet Pomorze; omkr. 2,500
inv. (1926). Kort efter världskrigets slut
beslöt polska regeringen att med finansiellt
understöd från Frankrike uppföra en stor
hamnanläggning vid Gdingen (Gdynia), 18 km
n. n. v. om Danzig, där även örlogsbas skulle
anordnas. Den stort anlagda hamnen började
byggas 1924 och beräknas att i första
utbygg-ningen bli färdig senast 1930. Djupet i
hamninloppet har bestämts till 11 m, i yttre
hamnen till 8—10 m och i inre hamnen till 10 m.
Rörelsen i hamnen uppskattas då till 3 mill.
ton. Andra utbyggnaden beräknas färdig 1935
—40, och med denna ökas rörelsen till 8—10
mill. ton. örlogsfartygen förlädes 1926 till G.
G. står i järnvägsförbindelse med Danzig och
Preussen samt, sedan 1921, över Kokoszki med
polska järnvägsnätet. Direkta linjer till
Polens stora produktionscentra och huvudstad
äro under arbete. G. var förut ett fiskläge;
nu uppväxer det till modern stad.
Ge, kem. tecken för en atom germanium.
Ge, se G a i a.
Ge [gé], Nikolaj Nikolajevitj, rysk
målare (1831—94), av urspr. fransk släkt
(G a y). Med arkeologisk-realistisk
komposition målade G. i djuptonig kolorit tavlor med
bibliska el. historiska motiv och psykologiskt
intressanta porträtt. 1862 blev han bekant
med Leo Tolstoj, som övade stort inflytande
på G:s livsåskådning och motivval. Rysk
monogr. av V. Stasov (1904).
Gea’ster, bot., se Gasteromyceter.
Geätas, G e ä t e r, se B e o w u 1 f.
Gebauer [ge’-], Jan, tjeckisk filolog (1838
—1907), prof, i slavisk filologi vid Prags
tjeckiska univ. G. sysslade uteslutande med
tjeckiska språket och blev genom sin
»Histo-rickä mluvnice jazyka ceského» (Tjeckisk
historisk grammatik), varav dock blott I
(1894) och III (1896—98) utkommo, och sin
»Slovnlk starocesky» (Forntjeckisk ordbok,
1901—07; ofullbordad, fortsatt av G:s
lärjunge Emil Smetänka) den tjeckiska
filologi-ens grundläggare. C. T-t.
Géber, eg. Djäbir ben Haijän,
arabisk alkemist och naturfilosof, uppges ha levat
på 700- el. 800-talet i Kufa och ha författat
en mängd naturfilosofiska skrifter. Några av
dessa, som bevarats i arabisk handskrift
(tryckta med fr. övers, av M. Berthelot i »La
chimie au moyen äge», III, 1893), handla om
metallförvandling, de vises sten, närings- och
hjärnfysiologi, psykologi m. m., i en högst
dunkel och mystisk form. På latin finnas
under G:s namn några skrifter av rent
alke-mistiskt innehåll, men dessa, t. ex. »Summa
perfectionis magisterii», torde härröra från
1200-talet och vara av västerländskt
ursprung. På grund av dem har man tidigare
tilldelat G. en framskjuten plats i kemiens
historia. E-k N-d.
Geber, Hugo, bokförläggare (1853—1914),
övertog 1887 i eget namn förlagsfirman J.
Seligmann & co., vilken vid hans död
övergick till sonen Nils
G. (f. 1878 3/i2), fil. lic.
1905. Firman har
utgivit vittra verk av
bl. a. A. Hedenstierna,
C. Snoilsky, G.
Wen-nerberg och moderna
utländska berättare
och dramatiker samt
framför allt lagt an
på gedigna populära,
vetenskapliga, särskilt
kulturhistoriska
arbeten, bl. a. av S. Arrhe-
nius, G. Cassel, B. Gadelius, M. Lamm, C.
Lindskog, M. P:n Nilsson, H. Schück, N.
Söderblom och K. Warburg.
Gebhard [je’phart], Albert, finländsk
målare (f. 1869), kusin till H. G. Studerade i
Helsingfors, Paris och Italien, har målat
landskap, genrer (»övergiven», »Stockflottning»),
är framstående porträttmålare och har som
tecknare varit banbrytande (teckningar i
»Finland i 19. seklet» och The Studio). G-gN.
Gebhard [je’phart], Hannes, finländsk
agrarpolitiker (f. 1864 8/4). Blev 1890 fil. dr
och docent i nordisk historia vid Helsingfors
univ., blev 1899 docent och var 1909—27 e. o.
prof, i lantbrukets
nationalekonomi och
statistik. G:s livsverk har
ägnats småbrukar- och
andelsidén. G. har
utgivit
»Socialstatis-tisk atlas öfver
Finlands landskommuner
år 1901» (1908) och
»Statistisk
undersökning af
socialekonomiska förhållanden i
Finlands
landskommuner år 1901» (4 bd av
G., 1908—16). För den kooperativa rörelsen
i Finland har G. varit banbrytare och ledare;
han stiftade sällskapet Pellervo (se d. o.), var
dess förste ordf. 1899—1917 och är sedan 1904
verkst. dir. för Andelskassornas
centralkredit-anstalt. G. deltog tidigare i det politiska livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
