Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gebhard, Hannes - Gebhard II - Gebhardt, Eduard von - Gebhardt, Oskar von - Gebhart, Émile - Gebit - Gebrer (Ghebrer) - Gebweiler - Geckonidae, Geckoödlor - Ged, William - Gedackt - Gedalja - Gedda, von, släkt - Gedda, Niclas Peter von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
453
Gebhard II—Gedda, N. P. v.
454
som varm finskhetsvän och var lantdagsman
1907-—08. Hans hustru, Hed vig M a ria G.,
f. Silén (f. 1867), har verkat i
kvinnoorganisationer, särskilt för undervisningen i huslig
ekonomi. Hon har varit lantdags- och
riksdags-representant 1907—09 samt från 1924. H. E. P.
Gebhard II [gä’phart], tysk kyrkofurste
(1547—1601), av grevliga ätten Truchsess von
Waldburg. Blev 1577 ärkebiskop och kurfurste
av Köln, gifte sig omkr. 1580 med sin älskarinna
grevinnan Agnes von Mansfeld men behöll
sina ämbeten och förkunnade sin anslutning
till Augustana. G. besegrades snart av hertig
Ernst av Bayern (»Kölnkriget»),
exkommuni-cerades och miste 1583 sitt kurfurstendöme.
Gebhardt [gä’phart], Eduard von, tysk
målare (1838—1925), kusin till O. v. G. G.
verkade mest i Düsseldorf, målade motiv från
reformationstiden och företrädesvis bibliska
scener, som han flyttade in i gammaltysk
miljö samt befolkade med moderna fiskare och
arbetare i 1400- och 1500-talets dräkter —
personernas själsuttryck är ofta vältaligt och
äkta. Så framställde han »Nattvarden»,
»Korsfästelsen», »Himmelsfärden» o. a. Han
utförde även väggmålningar. Monogr. av A.
Rosenberg (1899). G-gN.
Gebhardt [gä’phart], Oskar von, tysk
evangelisk teolog, biblioteksman (1844—1906).
Blev 1893 överbibliotekarie vid
universitetsbiblioteket i Leipzig och honoris prof. s. å.
i bok- och skriftkunskap. Utgav bl. a. tills, m.
A. v. Harnack och T. Zahn »Patrum
apostoli-corum opera» (3 bd, 1875—77).
Gebhart [^ebä’r], É m i 1 e, fransk
författare (1839—1908). Blev 1880 prof, vid
Sor-bonne. G. skrev många arbeten om
renässansen, dess sammanhang med antiken och
inverkan på senare tiders kultur, bl. a.
»Ra-belais, la renaissance et la réforme» (1877),
»Les origines de la renaissance en Italie»
(1879), »LTtalie mystique» (1890) samt den
historiska romanen »Autour d’un tiare» (1893;
»På Petri stol», 1894). (Kj.S-g.)
Gebit (ty. Gebiet), område.
Gebrer (Gh e b r e r), den rest av
elddyr-kare (anhängare av Zarathushtras religion),
som ännu finnes kvar i Persien och numera
åtnjuter fri religionsutövning. G. torde nu
knappt uppgå till 10,000 och finnas mest i
prov. Jesd och Kermän, i mindre antal även
på andra ställen. Den hänsynslösa förföljelse
från islams sida, för vilken de under gångna
tider utsattes, har gjort dem populära i
romantisk litteratur (t. ex. Moore, »Lalla
Rookh», och Byron, »The giaour»). J. Ch-r.
Gebweiler [gé’pvåilor], se Gueb wi lie r.
Geckonldae el. Ascalabötae, G e c k o ö
d-1 o r, en fam. av ordn. ödlor, Lacertilia. De
äro täml. små med bred nos, tjock svans och
stora ögon, i regel utan ögonlock. Tårna äro
breda och på undersidan försedda med
tvär-ställda hudveck, vilka tjänstgöra som
sugskivor. Med tillhjälp av dessa kunna de
springa omkring på lodräta ytor och t. o. m.
Murgecko, Tarentola mauritanica.
i taket. Omkr. 270 olika arter äro kända
från alla världsdelar. De tillhöra varmare
trakter. Om dagarna hålla sig de flesta i
stillhet men vakna upp vid nattens inbrott.
De leva av alla slags insekter, som de fånga
med stor skicklighet. Gärna hålla de till i
människoboningar, där de göra stor nytta
genom att utrota insekter. Egendomligt nog
anses de mångenstädes vara giftiga, en åsikt,
som saknar all grund. Flera arter finnas i
Sydeuropa. Mest känd är murgecko n,
Tarentola mauritanica, som når 15 cm längd.
Färgen är på buksidan vit, på ryggsidan
växlande från gulgrått till mattsvart. T. P.
Ged [ged], William, skotsk uppfinnare
(1690—1749), guldsmed till yrket. Han
började 1725 praktiska försök med stereotypi
och plägar räknas som uppfinnare av detta
tryckförfarande (jfr Stereotypi).
Gedackt [geda’kt], ty. dialektord, täckt;
gemensamt namn för alla täckta stämmor i
en orgel (se d. o.); även beteckning för en
labialpipa om 16, 8 el. 4 fot.
Gedalja, en jude av ansedd släkt, sattes av
Nebukadnessar II till ståthållare i Judéen över
de judar, som stannade kvar efter Jerusalems
första förstöring (586 f. Kr.). Redan efter två
månader blev G. mördad (2 Kon. 25: 22 ff.).
Gedda, von, svensk släkt från Gotland;
hette urspr. Gedda. N. P. v. G. (se nedan)
blev 1719 adlad och 1730 frih. Hans son
kam-marrevisionsrådet frih. Peter Niclas v.
G. (1737—1814), ansedd kemist och fysiker,
blev led. av Vet.-akad. 1786.
Gedda, Niclas Peter von, frih.,
diplomat (1675—1758); jfr släktöversikten. Blev
1707 kommissionssekr., 1721 resident och 1725
envoyé i Paris. 1728 var han svensk
ambassadör vid kongressen i Soissons och blev 1730
mi-nistre plénipotentiaire i Paris. G. skötte
tidtals Stanislaus Leszczynskis angelägenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
