Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gedda, Niclas Peter von - Gedda, Petter - Geddes, sir Auckland - Geddes, sir Eric - Geddesyxan - Gedez, Gedis tschai - Gedigen - Gedimin el. Gediminas - Gedon, Lorenz - Gedrit - Gedrosia - Gedser (Gjedser) - Gedsholm - Gedungsen - Geefs, Willem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455
Gedda, P.—Geefs
456
och kom i stor gunst hos hans dotter franska
drott»ingen, stod på god fot med Fleury och
blev fransk baron 1727. Hemligen uppbar
G. pension från England och meddelade dit
upplysningar från Paris. Då hans
engelskvänlighet sägs med ovilja i Paris, återkallades G.
och blev 1736 statssekr. vid
Utrikesexpeditionen. Vid riksdagen 1738—39 sökte han med
engelska pengar motarbeta hattarna. Han
blev 1739 hovkansler och var 1742—55
president i Kammarrevisionen. G. var livligt
intresserad av klassiska studier. L. S.*
Gedda, Petter, kartograf (1661—97). Blev
1687 »styrmansdirector» vid amiralitetet. Han
organiserade rikets lotsväsen och utgav 1695
i samråd med W. v. Rosenfeldt (se d. o.) en
svensk sjöatlas, den första i sitt slag. P. Dn.
Geddes [ge’dis], sir A u c k 1 a n d, brittisk
politiker, diplomat (f. 1879), bror till sir Eric
G. Han var urspr. praktiserande läkare,
verkade senare som prof, i anatomi i Edinburgh,
Dublin och Montreal, deltog 1914—16 i
världskriget, där han nådde brigadgenerals rang,
och blev 1916 rekryteringsdirektör i
krigsmi-nisteriet. Som »minister of national service»
aug. 1917—nov. 1918 gjorde han sig högt
förtjänt om organisationen av arbetet i
hemlandet för krigsändamål. Han fick 1917
knight-värdighet, var 1917—20 led. av underhuset,
nov. 1918—maj 1919 kommunalminister, maj
1919—mars 1920 handelsminister samt 1920
—24 ambassadör i Washington. Han är
numera verkst. dir. i ett stort affärsföretag,
Rio Tinto company. V. S-g.
Geddes [ge’dis], sir Eric, brittisk
järnvägs- och finansman, politiker (f. 1875 26/s),
bror till sir A. G. Är född i Indien och blev
i unga år anställd vid järnvägar, först i U.
S. A., senare i Indien.
Han anställdes 1906
vid North Eastern
railway i England och
avancerade där till
vice verkst. dir.
Under världskriget var
G. 1915-16 Lloyd
Georges närmaste man
i
ammunitionsminis-teriet och vann
därunder dennes
särskilda förtroende. Han
ledde våren 1917
mi
litärjärnvägarna vid brittiska fronten i
Frankrike, blev maj 1917 amiralitetskontrollör med
uppgift att utveckla rikets
skeppsbyggnads-resurser, invaldes i underhuset, var juli 1917
—jan. 1919 sjöminister samt 1918 därjämte
led. av krigskabinettet. 1919—21 var G.
transportminister och utsågs aug. 1921 till
ordf, i en kommitté av affärs- och
industrimän med uppgift att föreslå största möjliga
besparingar i statsutgifterna. Denna
»Geddes-kommitté» framlade våren 1922 en rad
synnerligen genomgripande besparingsförslag,
särskilt ang. ämbetsverken, vilka dock
en
dast delvis kommo till genomförande.
Förslagens drastiska natur gav upphov till slagordet
Geddesyxan, sedan även i andra länder
nyttjat om kraftiga indragningsåtgärder i
besparingssyfte, särskilt inom förvaltningen.
Hösten 1922 drog sig G. tillbaka från
underhuset och politiken samt var 1923—24
president i brittiska industriförbundet (Federation of
british Industries). Han är numera verkst. dir.
i flera affärs- och industriföretag, bl. a. i
Dun-lopkoncernen (cykel- och automobilringar) samt
i luftfartsbolaget Imperial airways. V. S-g.
Geddesyxan [ge’dis], se Geddes, E.
Gedez, Gedis tschai, grek. Hermos, flod
i Mindre Asien, från Ak dag till Smyrnaviken.
Omkr. 300 km. Jfr S m y r n a.
Gedigen (ty. gediegen), ren och oblandad,
fullödig, helgjuten. Gedigna kallas metaller,
som i naturen påträffas i rent tillstånd, ss.
guld, platina m. fl.
Ge’dlmin el. G e d i m i n a s, litauisk
storfurste (d. 1341). G., som regerade 1316—41,
var Litauens egentlige gruudläggare,
utvidgade riket i ö. och s. på bekostnad av ryska
småfurstendömen och förde upprepade krig
mot de tyska riddarordnarna. Själv hedning,
var G. tolerant mot den grekisk-ortodoxa
kyrkan och trädde även i förbindelse med
påvestolen. Han gjorde Vilna till sin
huvudstad och inkallade tyska hantverkare i
landet. Genom sin sonson Jagello blev G.
stamfar för den jagellonska kungaätten i Polen.
Gedon [gè’dån], L o r e n z. tysk konstnär
(1843—83). G. var en av förkämparna för den
nationella tyska stil, som växte upp på
1870-talet, byggde greve Schacks palats i München
(1872—74) i rik tysk barockstil och inredde
rum i tysk renässans (»bierkneipstil»). G.
var en initiativrik och livaktig kraft. G-g N.
Gedrlt, ett aluminiumförande, antofyllit
närstående, rombiskt amfibolmineral (se d. o.).
Gedrösia, se B e 1 u t s j i s t a n, sp. 1237.
Ge’dser (G j e’d s e r), danska
järnvägsnätets sydligaste station, på Falster, Maribo
amt, i ångfärjeförbindelse med Warnemünde i
Tyskland. Stationssamhället G. har 1,181 inv.
(1925), radiotelegrafstation, 3—5,3 m djup
hamn, fyr, lotsstation etc. Intill G. märkes
Gedserodde, Danmarks sydligaste udde,
på 54° 33’ 31" n. br., åt s. ö. fortsatt av G e
d-ser revet, 16 km långt; därutanför fyrskepp.
Gedsholm, gods i Ekeby socken, Malmöhus
län, ö. om Hälsingborg. Omfattar med
underlydande i Ekeby. Hässlunda och Risekatslösa
2.200 har, därav 1,950 har åker; tax.-värde
928.600 kr. (1926); huvudgården 276 har,
tax.-värde 337,300 kr. G. anlades 1443 av Erik Ged,
tillhörde på 1700-talet ätten Morman och äges
sedan 1770 av ätten Tornerhjelm. Fordom
befäst; nuv. huvudbyggnaden uppfördes 1804.
Gedungsen, se Indalsälven.
Geefs [géfs], W illem, belgisk skulptör
(1806—83). Var en ytterst alsterrik konstnär,
utförde en mängd monument över de under
revolutionen 1830 fallna i Bryssel samt
»Leo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
