Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geefs, Willem - Geelmuyden, Hans - Geelong - Geelvinkbukten - Geertgen tot Sint Jans - Geest, Geestland - Geestemünde - Geete, ätt - Geete (Tranevardus), Erik Eriksson - Geete, Knut Robert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
457
Geelmuyden—Geete
458
pold I» (i Bryssel), »Bubens» m. fl. (i
Antwer-pen), kyrkliga monument oeh grupper, bland
dem den populära »Den allt besegrande
kärleken» (flicka oeh lejon). Fem av hans bröder
voro skulptörer, bland dem J o s e p h G. (1808
—85). vars främsta verk var Leopold I:s
ryttarstaty i Antwerpen. G-g N.
Geelmuyden [gé’lmöjdan], Hans, norsk
astronom (1844—1920). Blev 1867 observatör
samt var 1890—1909 prof, i astronomi och
direktor för observatoriet i Oslo. Utförde
bl. a. en del jordmagnetiska och astronomiska
observationsarbeteu. Bland de senare märkes
det tills, m. C. F. Fearnley utgivna verket
»Zonenbeobachtungen der Sterne zwischen 64°
50’ und 70° 10’ nördlicher Deklination» (1888),
vars huvud resultat ingå i den av Astronomische
Gesellschaft utgivna stjärnkatalogen. Tills, m.
H. Mohn utgav G. en länge mycket använd
»Elementær lærebog i astronomi» (1876; ny,
omarb. uppl. av G. ensam 1908). (S. A-f.)
Geelong [gllå’n], hamnstad i austral. staten
Victoria, vid viken Port Phillip, 65 km s. v.
om Melbourne; 31.686 inv. (1921).
Ylleindustri, garverier, kvarnar.
Geelvinkbukten [^é’lverjk-], vik på n.
kusten av nederl. Nya Guinea. G. tränger
omkr. 300 km in i landet och är vid
mynningen omkr. 400 km bred. I G.
Schouten-öarna; vid ö. inloppet udden Kap d’Urville.
Geertgen [l$è’rtl$an] tot Sint Jans (=
den lille Gerrit i johannitklostret), holländsk
målare (omkr, 1465—omkr. 1495). K. van
Mander nämner bland hans arbeten en
altar-uppsats med korsfästelsen som mittbild hos
johauniterna i Haarlem. Av denna
återstår en flygel, som itusågats till två tavlor,
den ena med en klagan kring Kristi lik, den
andra med kejsar Julianus, som låter
uppbränna Johannes Döparens ben (nu i
konsthistoriska riksmuseet i Wien). Utom en ännu
bevarad målning i stora kyrkan i Haarlem,
framställande denna kyrka, har man
tillskrivit G. bl. a. en bild av »Den heliga
familjen, samlad i en kyrka» (Rijksmuseum,
Amsterdam), ett trekonungarsaltare i museet
i Prag samt en Jesu födelse. I dem framträder
G. som en av de kraftfullaste och mest
utpräglade målarbegåvningarna i Nederländerna
på 1400-talet. Jfr A. L. Romdahl,
»Nordeuropeisk bildkonst under 14- och 1500-talen»
(i Bonniers »Konsthistoria», 1926). A. L. R.
Geest [gést], Geestland, kallas i n. v.
Tyskland i motsats till marskland (se d. o.)
den högre belägna, torra, urspr. av hed och
skog täckta terrängen.
Geestemünde [gè’sto-], se Wesermünde.
Geete [jè’-], svensk ätt. En svensk, urspr.
skånsk, medeltida adelssläkt, G e e t (G e d),
känd från 1334, utdog i början av 1500-talet.
Erik Eriksson Tranevardus, vars
farmor härstammade från denna släkt,
upptog vid adlandet 1627 dess vapenbild och
namnet Geete (se nedan). Till släkten hörde
Adolf Sebastian G. (1770—1825), som
deltog i krigen i Finland 1789 och 1808—09,
i Pommern 1806 samt i Norge 1813—14. Han
blev 1816 överste för Svea artillerireg:te och
1822 generaladjutant. Om hans brorsons son
K. R. G. se nedan. Dennes svägerska Anna
Charlotta G„ född Hamilton (1848—
1913), var dotterdotter till E. G. Geijer och
skrev om hans liv 1840—47 arbetet »I
solnedgången» (4 bd, 1910—14; bd 4 av E. G.
Lilljebjörn 1914). B. H-d.
Geete [jè’-J (urspr. Tranevardus), Erik
Eriksson, ämbetsman (1587—1651); jfr
släktöversikten. Var sekr. vid Johan
Skyt-tes beskickning till Danmark 1615, blev 1619
sekr. i Svea hovrätt och adlades 1627. Blev
s. å. underlagman i Uppland, borgmästare i
Stockholm 1630, assessor 1637 i Göta och
1639 i Svea hovrätt samt var 1640—45 vice
president i Åbo hovrätt. G. var en kunnig
och skicklig ämbetsman. B. H-d.
Geete [jè’-], Knut Robert,
språkforskare (f. 1849 18/2); jfr släktöversikten. G.
ingick 1875 vid Kungl. bibi, och avancerade
där (1909) till förste bibliotekarie och
föreståndare för handskriftsavd., vilken
befattning han innehade 1909—16. Bland G:s
talrika arbeten märkas »Ordklyfverier» (1888),
»Fornsvensk bibliografi» (i »Sv.
fornskr.-sällskzs samlingar», 1903; jämte suppl. 1919),
»Ur språklådan» (1924) och ett stort antal
artiklar av språkvetenskapligt samt littera-
Johannes i öknen. Målning av Geertgen tot Sint Jans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
