Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geete, Knut Robert - Geezspråket - Geffcken, Heinrich - Geffrard, Fabre - Geffroy, Mathieu Auguste - Gefion (mytologi) - Gefion (veckotidning) - Gefjon (mytologi) - Gefle - Gefle Dagblad - Gefle—Dala järnväg, Gefle—Ockelbo järnväg - Gefle-Posten - Gegenbaur, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Ge’ezspråket—Gegenbaur
460
tur- och kulturhistoriskt innehåll i Nordisk
Familjebok. Ett välförtjänt anseende för
om-sikt och noggrannhet har G. förvärvat som
utgivare av
fornsven-ska textpublikationer,
bl. a. »Um styrilsi
kununga ok höfpinga»
(normaliserad uppl.
1878) samt en mängd
i »Sv. fornskr.-sällsk:s
samlingar» intagna
texteditioner (åtföljda
av inledningar och [-handskriftsbeskriv-ningar).-]
{+handskriftsbeskriv-
ningar).+} Som diktare
har G. framträtt med
den under
pseudony
men Knut Porse utgivna diktcykeln
»Heliga Birgittas ungdomssaga» (1919).
Ge’ezspråket, se Etiopiska språket
och litteraturen.
Geffcken [gäTkan], Heinrich, tysk
jurist (1830—96). Var hanseatisk
ministerresi-dent i Berlin 1859—66, i London 1866—69,
blev 1869 syndikus i
Hamburg och var 1872
—82 prof, i folkrätt
och statsvetenskap i
Strassburg. G. hörde
till kronprins Fredrik
Vilhelms, sedermera
kejsar Fredrik III:s,
förtrogna. Då G. i
Deutsche Rundschau
1888 offentliggjort
utdrag ur dennes
krigsdagbok från 1870—71
(med från Bismarcks
och konung Vilhelms åsikter avvikande
mening), lät Bismarck 1888 åtala G. för
landsförräderi; han frikändes dock jan. 1889.
Geffrard [$äfrä’r], F a b r e, president i
republiken Haiti (1806—79). Ingick i armén
1821, blev general 1845, upphöjdes 1849 av
kejsar Faustin till hertig, störtade honom
1859 och blev, sedan republiken återställts,
dennas president s. å. G. störtades 1867 av
general Salnave och dog i landsflykt på
Jamaica. Jfr Haiti, historia. V. S-g.
Geffroy [^äfrma’], Mathieu August e,
fransk historiker (1820—95). Blev prof, i
historia 1852 i Bordeaux och 1864 vid
Sor-bonne samt förestod
École frangaise de
Rome 1875—83 och
1888—95. G. ägnade
en viktig del av sin
verksamhet åt
Skandinaviens historia. 1851
utkom hans »Histoire
des états scandinaves».
G. sändes s. å. och 1854
till Sverige och
Danmark för historisk
forskning. Bland hans
skrifter märkas »Lettres inédites du roi
Charles XII» (1853; brev i Lybecks
gymnasie-bibliotek), det viktiga samlingsverket
»No-tices et extraits des manuscrits concernant
1’histoire ou la littérature de la France qui
sont conservés dans les bibliothèques ou
ar-chives de Suède, Danemark et Norvège» (1855),
»Gustave III et la cour de France» (2 bd,
1867; sv. uppl. 1864—66), inl. och
anmärkningar till »Recueil des instructions données
aux ambassadeurs et ministres de France»,
II (1885; ang. Sverige) och XIII (1895; ang.
Danmark). G. skrev även en mängd uppsatser
i Revue des Deux Mondes om skandinavisk
historia samt arbeten i fransk historia,
arkeologi m. m.
Gèfion, nord, myt., se G e f j o n.
Gefion, veckotidning, som 1832 (jan.—1 mars
i Lund, mars—dec. i Malmö) utgavs av N. O.
Ahnfelt och J. H. Thomander. Där
kritiserades skarpt Lunds »akademiska fäder».
Gefjon [uttalas riktigast gé’vjån], »den
givmilda», nordisk gudinna. Oden säger om henne
i eddadikten »Lokasenna», att hon känner alla
öden lika väl som han. — Enligt en dikt av
Brage den gamle (800-talet) lovade konung
Gylfe i Sverige henne ett land, så stort, som
hon kunde plöja runt på ett dygn. Hon
hämtade då från Jotunheim fyra väldiga oxar,
hennes egna söner med en jätte, och spände
dem för plogen. De plöjde så djupt, att
landet lossnade och drog ut i havet. Där fäste
G. det och kallade det Själland. Snorre
tilllägger, att sjön Mälaren bildades vid denna
plöjning och att G. blev maka åt Odens son
Skjold, den förste konungen i Lejre. —
Liknande sagor om plöjning förekomma
flerstädes, bl. a. om drottning Dido i Kartago.
Man har i Gefjonmyten velat se ett minne
av danernas härstamning från svearna (se
D a n e r). (E. W-én.)
Gefle, se Gävle.
Gefle Dagblad, daglig tidning i Gävle.
Började utges april 1895. Karl Magnus Lindh
(1863—1918) var dess red. 1896—1918. Red.
och ansvarig utgivare är från 1919 J. E.
Mo-dén (f. 1882). Tidningen är liberal.
Gefle—Dala järnväg, Gefle—Ockelbo
järnväg, se Gävle — Dala järnväg, Gävle
—O ckelbo järnväg.
Gefle-Posten, sedan 1 dec. 1897 daglig
tidning i Gävle. Den räknar sina anor från det
1783 grundade Gefle Weckoblad, tog
sitt nuv. namn 1864 och hette 1867—73 Nya
Gefle-Posten, utkom 1864—67 två, 1868
-—95 tre och 1895—nov. 1897 fyra ggr i
veckan; är sedan mars 1914 morgontidning. Dess
politiska ståndpunkt är moderat. Bland dess
redaktörer må nämnas G. F. Hedvall 1870—
1904, Helge Åkerhielm 1904—06 och Dan
Akerhielm 1906—12. Nuv. red. och ansvarig
utgivare, sedan 1916, är Gustaf Eriksson
(f. 1863).
Gegenbaur [gé’-], Carl, tysk anatom (1826
—1903). Kallades 1855 till anatomiprofessor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
