Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genuakonferensen - Genues, Genuesare - Genuesiskt lotteri - Genuin - Genus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
531
Genues—Genus
532
Den var den första stora internationella
politiska församling efter världskriget och ryska
bolsjevikrevolutionen, där Tyskland och
Ryssland på jämlika villkor med övriga stater
fingo tillträde till förhandlingarna. Officiellt
uteslutna från dessa voro, enl. franske
konseljpresidenten Poincarés anmodan, alla
debatter om Versaillestraktaten och
skadestånds-frågan. Däremot förhandlades omständligt om
villkoren för övriga makters biträde vid
återuppbyggnadsarbetet i Ryssland. Från dessa
förhandlingar avstängdes dock de tyska
ombuden, sedan Tyskland 16 april i Rapallo med
Sovjetryssland separat ingått ett freds- och
ekonomiskt fördrag. Ryssarna krävde de
jure-erkännande och utländska krediter;
västmakterna påyrkade sovjetryskt erkännande av
Rysslands utländska skuld och ersättning för
i Ryssland konfiskerad utländsk egendom
m. m. Dessa frågor hänskötos till nya
överläggningar i Haag mellan finansexperter, och
om återuppbyggandet i dess helhet antogos
några mycket allmänt hållna resolutioner av
ringa betydelse. Konferensens misslyckande
kunde ej överskylas av den förbindelse samtliga
deltagande stater på förslag av Lloyd George
ingingo att för 8 månader framåt avstå från
aggressiva handlingar och omstörtande
propaganda mot varandra.
Finansöverläggningarna i Haag blevo resultatlösa. Litt.: J. S.
Mills, »The Genoa conference» (1922). V. S-g.
Genués, Genuèsare, invånare i Genua.
Genuesiskt lotteri, se Lotteri.
Genuin (lat. genuinus), äkta, medfödd,
oförfalskad, ursprunglig.
Ge’nus, lat. (plur. ge’nera), kön; släkte. 1.
(Språkv.) En för indoeuropeiska språk m. fl.
språkgrupper egendomlig norm för indelning
av substantiven. I flera exotiska språk äro
föremålsbegreppen med hjälp av formella
kännetecken, prefix el. suffix, indelade i klasser
som uttryck för en värdeskillnad. I
irokeser-nas språk äro t. ex. beteckningar för högre
väsen och män formellt skilda från
beteckningar för kvinnor, barn, djur och saker. I
andra språk framträder en skillnad mellan
människor å ena sidan och alla andra föremål
i tillvaron å den andra eller mellan levande
varelser och livlösa föremål. I hottentottskan
finnas tre olika g., brukade så, att varje ord
kan uppträda som antingen maskulinum i
berömmande, femininum i nedsättande mening
eller som neutrum utan någon biföreställning.
I semitiska språk skiljes mellan man och
kvinna, och denna skillnad är överförd på alla
andra begrepp samt framträder också i
verben, som i 3 :e person antaga olika former
alltefter subjektets g. I vissa afrikanska
språk finnas också två g., det ena omfattande
män och stora föremål, det andra kvinnor och
smärre ting. Några språk synas helt sakna
genusskillnad; ett sådant är finskan, där
t. o. m. pronomen för 3:e person hän
betecknar både »han» och »hon».
I indoeuropeiska språk skiljes sedan
gam
malt mellan tre g.: maskulinum,
femininum och neutrum. Formellt utmärkas
de tre indoeurop. genusarterna till en del
genom olika ändelser och suffix samt olika
former av adjektiven men framför allt genom
särskilda former för de personliga pronomina
i 3:e person (i sv. han, hon och det). Denna
indoeuropeiska genusdifferentiering beror ej
på något slags objektivt konstaterande av
föremålens könsolikhet eller deras avsaknad
av kön utan väsentligen och i varje fall
urspr. på en art av värdering, en
rangskillnad liksom i de nyss berörda exotiska
språken. Av synnerligen stor vikt också för
de indoeuropeiska språken är skillnaden
mellan genus animatum och genus in
animatum, livbetecknande och livlöst, det
förra ett högre slag, betecknande det
personliga och individuella, det aktiva och det
rörliga, det senare det passiva och livlösa. Det
indoeurop. neutrum är framför allt g.
in-animatum och innefattar nästan uteslutande
tingsbegrepp och abstrakter. De undantag, som
finnas, bekräfta regeln: Unga, outvecklade
varelser betecknar man som neutra, därmed
understrykande deras hjälplöshet och passivitet,
deras behov av omvårdnad. I germ. språk är
barn neutrum liksom te’knon i grekiskan.
Di-minutiverna äro normalt neutra: grek,
pai-di’on, ty. Mädchen, likaså ofta nedsättande
ord: sv. ett våp, ett kräk. I grek, är dou’los
(mask.) beteckning för slaven som individ,
andra’podon (neutrum) är slaven som
handelsvara eller krigsbyte — man skilde vid bytets
delning mellan tetra’poda och andra’poda,
fyr-fotat och »människofotat» byte. — Inom g.
animatum är mask, dominerande, fem.
underordnat och delvis sekundärt. Då det gäller att
beteckna arten, varelsen, oberoende av dess kön,
blir uttrycket maskulint: lat. homo, isL madr
om både män och kvinnor. Många femininer
äro sekundärt avledda av motsv. maskuliner,
medan det motsatta förhållandet mycket sällan
äger rum: ty. die Königin av mask, der König,
lat. re gina av rex.
Ett egendomligt och delvis svårförklarligt
förhållande är, att en mångfald sakord och
även abstrakta ord i de gamla indoeurop.
språken ha mask, eller fem. g., icke, som man
kunde vänta, neutralt g. Detta beror till en del
på senare förskjutningar av formell natur. Men
i många fall tror man sig skönja den tanke,
som ligger bakom det ursprungliga g. Namn
på träd såsom växande och fruktbärande
tillhöra g. animatum och äro i regel femininer:
lat. quercus, fagus; betecknande är kontrasten
mellan t. ex. fem. pirus, »päronträd», och
neutrum pirum, trädets frukt. Namnen på
himlakropparna, solen, månen och stjärnorna, av
de gamle betraktade som gudomliga väsen,
äro mask. el. fem., himlen är mask, men
namnen på jorden, »die Mutter Erde», nästan
överallt fem. Av kroppsdelarna äro de aktiva
och rörliga, t. ex. hand, fot, mask. el. fem., de
inre organen neutra. För ämnesnamnen
fin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
