Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografi - Geografiens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
539
Geografi
540
rymden. Nära besläktade
härmed äro geodesien och
kartografien, som åsyfta
att i kartans form giva en
trogen avbildning av jordytan
och dess delar. Hit ansluter
sig vidare kartometrien.
Geofysik (se d. o.) betraktar
jorden som himlakropp men med
hänsyn till dess fysikaliska
egenskaper, dess massa, inre
värme o. s. v. De
vetenskapsgrenar, som syssla med de
jordytan omgestaltande
krafterna och de resultat, som av
dem åstadkommits,
sammanfattar man under benämningen
fysisk g. eller f y s i o g e
o-g r a f i. Orografi, topografi,
hydrografi och oceanografi
utgöra delar av denna
vetenskapsgren. Vidare skiljer man
mellan en morfologis k,
beskrivande, gren och en d
y-n a m i s k, som sysslar med
själva kraftmekanismen.
Sålunda behandlar
meteorologien de atmosfäriska
företeelserna i och för sig, alltså
den dynamiska sidan, medan
k lim a to logien beskriver
det för varje plats på jorden
föreliggande resultatet av de
meteorologiska krafternas
samspel. Ett liknande förhållande
råder mellan
geodynami-ken, som avhandlar
mekanismen av de på jordytan
verksamma, omdanande krafterna
(vulkanism, rinnande vatten, vind, is o.
s. v.), och geomorfologien, som
beskriver de former jordytan antagit under
inflytande av dessa krafter. Geomorfologien
ställer även in landskapsformerna i en
ut-vecklingsserie alltefter den längre eller
kortare tid, under vilken krafterna varit
verksamma. Med jorden som hemvist för
organiskt liv sysslar biogeografien,
uppdelad i växtgeografi och d j u r
geografi, samt antropogeografi el.
kulturgeografi, vetenskapen om jorden som
hemvist för människan. Hit höra politisk
g., som har till föremål de mänskliga
statsbildningarna, och i inskränkt mening
historisk g., som skildrar ländernas geografiska
läge och beskaffenhet under olika
kulturepoker. Bebyggelsegeografien är
en i modern tid uppmärksammad gren av
antropogeografien, till vilken även kunna
räknas ekonomisk g.,
handelsgeo-g r a f i och trafikgeografi.
Människans uppdelning i raser o. s. v. behandlas
under etnografien.
Vid ämnets behandling skiljer man även
mellan en allmän (analytisk) och en s p e-
Världskarta. Kopparstick i en upplaga av Ptolemaios’ atlas, tryckt i Rom
till Ptolemaios’ för-
c i e 11 (syntetisk) g. Den förra behandlar de
geografiska företeelserna i och för sig, utan
avseende på någon viss lokalitet, t. ex. berg,
fjordar o. s. v., för att finna det för dessa
företeelser karakteristiska samt lagarna för
deras förekomst och utveckling. Den har
därför någon gång kallats jämförande g.
Speciell g. åter sysselsätter sig med
beskrivningen av enskilda landområden och söker
därvid visa hur alla geografiska element
samverka för att giva området i fråga dess
särskilda karaktär.
Geografiens historia. Som den
vetenskapliga g:s tidigaste målsmän anses grekerna.
I de homeriska sångernas världsbild var
jorden en rund skiva, omgiven av världsfloden
Okeanos. Byggd på ett omfattande
kunskaps-material var världsframställningen hos de
s. k. joniska geograferna, bland vilka främst
märkas Anaximandros (omkr 610—547 f.
Kr.) och Hekataios (omkr. 520 f. Kr.). Den
förre lär ha förfärdigat den äldsta
världskartan. Enl. jonerna utgjorde den bebodda
världen en på tre världsdelar, Europa, Asien
och Libyen, uppdelad landmassa, vilken var
omgiven av oceanen. Den joniska världsbil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
