Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografi - Geografiens historia - Litt. - Geografiska Annaler - Geografiska kongresser - Geografiska sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
545
Geografiska Annaler—Geografiska sällskap
546
(1844—1904); han fick en skicklig efterföljare
i schweizaren J. B r u n h e s. Samtidigt med
Peschel men utan dennes pedagogiskt
väckande betydelse arbetade i Belgien
fransmannen É. R e c 1 u s (1830—1905). Från
Förenta staterna har den senaste väckande
impulsen kommit genom W. Morris Davis,
vilken på allvar infört den genetiska
synpunkten vid behandling av geomorfologiska
problem; genom honom har geomorfologien
blivit den f. n. mest omtyckta av g:s
delvetenskaper. Framstående på detta område
är tysken S. Passarge.
Ehuru Sverige verksamt tagit del i
utforskandet av jordytan, hade de rent geografiska
studierna länge försummats. Som framstående
geograf bör nämnas A. E. Nordenskiöld
(d. 1901) med sina båda oumbärliga
dokumentsamlingar till kartografiens historia,
»Facsi-mile-Atlas» (1889) och »Periplus» (1895—97).
Alltsedan professurer i g. inrättats vid
Sveriges högskolor, först 1897 vid Lunds univ.,
därefter 1901 vid Uppsala univ. och Göteborgs
högskola samt 1909 vid Handelshögskolan i
Stockholm, ha även svenska geografiska
forskare av internationellt anseende framträtt.
Samtidigt med utforskandet av jordytan
har kartografien tagit ett stort steg framåt.
Dock äro ännu omkr. 2/s av allt fast land
otillräckligt kartlagda. Ett internationellt
företag av stor betydelse är det påbörjade
arbetet på en enhetlig karta över världen
i skalan 1:1,000.000 (se
Internationella världskartan).
Litt.: H. Nelson, »Geografien i skola och
nutidskultur» (i Ymer 1919); A. Hettner, »Die
Geographie, ihre Geschichte, ihr »Wesen und
ihre Methoden» (1927); S. De Geer, »On the
definition, methods and classification of
geo-graphy» (i Geogr. Annaler 1923); R. Beazley,
»The dawn of modern geography» (3 bd, 1897—
1906); J. F. Nyström, »Geografiens och de
geografiska upptäckternas historia till början af
1800-talet» (1899); H. Berger, »Geschichte der
wissenschaftlichen Erdkunde der Griechen»
(2:a uppl. 1903); O. Nordenskjöld, »Geografisk
forskning och geografiska upptäckter under
19:de århundradet» (1921); J. K. Wright. »The
geographical lore of the time of the crusades»
(1925). A. N-d.
Geografiska Annaler, tidskrift, se
Svenska sällskapet för antropologi
och geografi.
Geografiska kongresser ha antingen en
internationell el. en nationell karaktär. Den
första internationella samlades i aug. 1871 i
Antwerpen men var föga besökt; i den andra,
i aug. 1875 i Paris, deltogo däremot alla
kulturstater. Den tredje hölls i sept. 1881 i
Ve-nezia, den fjärde 1889 i Paris, den femte 1891
i Bern, den sjätte 1895 i London, den sjunde
1899 i Berlin, den åttonde 1904 i Washington,
den nionde 1908 i Genève, den tionde 1913 i
Rom. Sedan dess har någon internationell
geografisk kongress ej hållits. En i Kairo 1925
hållen, först som internationell planerad,
kongress besöktes mest av amerikaner, engelsmän
och fransmän. Nationella kongresser ha
hållits först i England men ha sitt egentliga hem
i Tyskland, där från 1881 först årligen, sédan
vartannat år hållits s. k. geografdagar
i olika städer i förening med utställningar.
Även i andra länder ha dylika möten mer
eller mindre regelbundet hållits. (O. Sjn.)
Geografiska sällskap, föreningar, som
bildats för att främja den geografiska
vetenskapen. Det äldsta, det 1788 i London bildade
sällskapet African association, riktade sin
verksamhet endast på forskningar i Afrika.
Det första egentliga geografiska sällskapet
(Société de géographie) stiftades i Paris 1821.
Därefter följde sällskapet i Berlin 1828 och i
London 1830. Sedan den tiden ha g. uppstått
i Europas flesta länder liksom i övriga
världsdelar. G. ha utvecklat sig på mycket olika
sätt; många verka blott i trängre kretsar,
andra arbeta endast genom publikationer,
under det att några kunna utrusta
expeditioner och på ett storartat sätt ingripa i
den geografiska vetenskapens utveckling. I
synnerhet under de senaste åren har g:s antal
ökats. I Frankrike är det viktigaste Société
de géographie i Paris; det utger sedan 1900
La Géographie. Bulletin de la Société de
Géographie, förut Bulletin (1822—99), m. fl. —
Det förnämsta av alla är Royal geographical
society i London (stiftat 1830); det utgav från
1830 en Journal, fr. o. m. 1893 kallad
Geographical Journal. Genom de betydande
understöd, som det lämnat upptäcktsresande,
har det inlagt stora förtjänster om geografien,
i synnerhet om Afrikas utforskande. I
Skottland verkar Royal scottish geographical
society (1884; 2,000 led.), som utger Scottish
Geographical Magazine, Russkoje geograf it jeskoje
obsjtjestvo (1845) utger Izvjestija
(Förhandlingar) sedan 1865 och har inlagt stora
förtjänster särskilt om Asiens genomforskande.
Tysklands äldsta och förnämsta geografiska
sällskap är Die Gesellschaft für Erdkunde i
Berlin (1828); det utger Zeitschrift (sedan
1866) och Bibliotheca Geographica (sedan
1891). Österrike-Ungern har bl. a.
Geogra-phische Gesellschaft i Wien (1856). Det utger
Mittheilungen (sedan 1856) och Abhandlungen
(sedan 1899); mest intresserar det sig för
orienten. — I Italien är det största Societå
geografica Italiana i Rom (stiftat i Florens
1867); det utger en Bolletino (sedan 1868) och
Memorie (sedan 1878). — I Nederländerna
finnas sedan 1851 i Haag Koninklijk instituut
voor taal-, land- en volkenkunde van
Neder-landsch Indié, vilket utger Bijdragen, och sedan
1873 i Amsterdam ett geografiskt sällskap
(Tijdskrift från 1874). — I Danmark bildades
1876 Det kgl. danske selskab, som sedan 1877
utger Geografisk Tidsskrift (1877 under titeln
Det Danske Geografiske Selskabs Tidsskrift).
— I Sverige, där man finner ett slags
geografiskt sällskap redan i det av T. Bergman
VIII. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
