Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografiska sällskap - Geografiska sällskapet i Finland - Geografiska tidskrifter - Geografisk projektion - Geoid - Geoisotermer - Geokarp - Geokronit - Geokronologi - Geokronologiska institutet - Geok-Tepe - Geolog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Geografiska sällskapet i Finland—Geolog
548
m. fl. 1758 bildade Kosmografiska sällskapet
i Upsala, stiftades 15 dee. 1877 Svenska
sällskapet för antropologi och geografi (se d. o.).
Andra svenska g. äro Geografiska föreningen
i Uppsala (1895), Göteborg (1908) och Lund
(1921), Geografiska förbundet i Stockholm
(1918) och Sydsvenska geografiska sällskapet
(1925), vilket sistnämnda utger Svensk
Geografisk Ärsbok. — I Oslo verkar sedan 1889
Det norske geogr afiske selskab, som sedan
1889 utger A arbog. I Finland verkar
Geografiska sällskapet i Finland (se d. o.). — Bland
asiatiska g. märkes ett geografiskt sällskap
i Bombay, grundat 1831 och 1873 förenat med
Royal asiatic society i London. I Japan
(Tokyo) består sedan 1879 ett geografiskt
sällskap, som sedan 1888 utger Journal of
Geo-graphy. — I Afrika finnas g. i Kairo (1875),
i Oran (1878) och i Alger (1896). — I Amerika
är det äldsta sällskapet det i Rio de Janeiro
(1838). Inom U. S. A. finnas g. bl. a. i New
York (American geographical society of New
York, 1852; utger Bulletin), i Washington
(National geographical society, 1888; utger
The National Geographical Magazine) ocb i
Filadelfia (1893). — I Australien uppstod 1883
Royal geographical society of Australasia i
Sydney, med filialer i Melbourne (1883), i
Brisbane och Adelaide (1885). — En
förteckning över geografiska och närbesläktade
föreningar med angivande av deras
publikationer finnes i Haacks Geographenkalender. —
Jfr Geographisches Jahrbuch 1909. (O. Sjn.)
Geografiska sällskapet i Finland, i
Helsingfors, har till uppgift att befordra och utföra
geografisk forskning samt främja intresset
för geografi. Sällskapet publicerar
tidskrifterna Fennia, innehållande vetenskapliga
avhandlingar rörande Finland, och Terra, vari
införas populärgeografiska uppsatser och
sällskapets förhandlingar, samt 3:e uppl. av
»Atlas över Finland» (under utgivning). G.
bildades 1921 genom sammanslagning av
Sällskapet för Finlands geografi och Geografiska
föreningen i Helsingfors, båda grundade 1888.
Geografiska tidskrifter. Utom de i art.
Geografiska sällskap omnämnda g.
märkas Petermanns Mitteilungen
(grundlagd 1855 i Gotha av A. Petermann), som i
sig upptagit flera andra g., samt
Geogra-phische Zeitschrift (utg. av A. Hettner sedan
1895). I Geographisches Jahrbuch (gr. 1866
av E. Behm) lämnas bibliografiska m. fl.
uppgifter liksom i den franska Annales de
Géo-graphie (sedan 1891). O. Sjn.
Geografisk projektion, se
Kartprojektioner.
Geold (av grek, gé, jord, och et’dos,
utseende), den till jorden hörande nivåyta (yta,
vars normal i varje punkt utgöres av
lodlinjen), som sammanfaller med världshavens
medelvattenyta och deras tänkta fortsättning
under kontinenterna. G:s bestämning är en
av geodesiens huvuduppgifter; lösningen sökes
ej i en sluten matematisk formel utan genom
angivande av de från punkt till punkt på
jordytan växlande avvikelserna mellan g. och
en s. k. referensellipsoid. Avståndet i
lodlinjens riktning mellan de båda ytorna
överstiger sällan några tiotal m. K. Rn.
Geoisote’rmer, geol., kallas de nivåytor
i jordskorpan, i vilka temperaturen är
konstant. Vid tunnelarbeten och djupborrningar
uppgör man på grundval av
temperaturmätningar profiler och diagram över
värmefördelningen i jordskorpan, d. v. s. g:s förlopp,
vilka få stor praktisk betydelse. Se G e
o-termiska måttet. K. A. G.
Geoka’rp kallas en växt, som borrar ned
sina ännu outvecklade frukter (el. sina
blommor) i marken, där de sedan mogna (ex.
jordnöt).
Geokronlt, ett först vid Sala gruva funnet
rombiskt kristalliserande (se K r i s t a 11 s
y-s t e m), blygrått mineral av en
blysulfanti-monit, Pb8 Sb2 Sa. N. Zn.
Geokronologl (av grek, gé, jord, chro’nos,
tid, och lo’gos, lära). Ordet infördes vid
internationella geologkongressen i Stockholm 1910
av G. De Geer för den av honom utarbetade
absoluta tideräkning, som grundats på direkt
uppmätning och hopräkning av den sista
nedisningens smältvattenslager eller årsvarv, i
motsats till de relativa tidsbestämningar, som
avse ordningsföljden i den geologiska
lagerserien (se Geologiska
formations-serien), samt de isolerade tidsuppgifter,
som utgått från antagandet, att för
uppskattning av den visserligen mångdubbelt längre
tid, som åtgått för vissa företeelser under
gångna skeden, skulle kunna begagnas den
hastighet, varmed i våra dagar flodrännor
utskäras — såsom vid Niagara —, deltan
tillväxa, radioaktiva mineral sönderdelas (se R
a-d i o a k t i v i t e t) o. s. v. Emellertid
omfatta utgångsobservationerna blott en
ytterst ringa bråkdel av dessa skeden, varför
redan helt små fel göra sådana
uppskattningar högst osäkra.
Med stöd av den på varvmätningar
grundade s. k. svenska tidsskalan ha av
G. De Geer utförts fjärrkonnektioner el.
tids-parallelliseringar mellan nämnda skala och
långa varvserier i omgivande länder,
Nordamerika, Himalaja och Argentina (se Geogr.
Annaler för 1926—27). Den för hela jordklotet
sålunda påvisade överensstämmelsen mellan
långa serier av årsvarv anses visa deras natur
av självregistrerad solstrålning. På
geokro-nologisk väg har man hittills räknat omkr.
18,000 årsvarv tillbaka från vår tid. G. D. G.
Geokronologiska institutet vid Stockholms
högskola inrättades för därtill donerade
medel hösten 1924 i och för förvaring och
bearbetning av det genom prof. Gerard De Geer
och hans elever hopbragta geokronologiska
materialet. Jfr Geokronologi.
Geok-Tepe, se Gök-Tepe.
Geolög, person, som sysselsätter sig med
forskning inom den geologiska vetenskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
