Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gerusia - Gervais - Gervais, Alfred Albert - Gervex, Henri - Gervillia - Gervinus, Georg Gottfried - Geryon - Gesant - Geschworner - Geselschap, Eduard - Gesenius, Wilhelm - Gêsfolk - Gesims - Gesjov, Ivan Evstratiev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
609
Gervais—Gesjov
610
dess befogenhet. G. förberedde de ärenden,
som skulle föreläggas folkförsamlingen, kunde
inlägga veto mot dess beslut och var domstol
i vissa viktiga, bl. a. politiska, mål, t. ex.
anklagelser mot en konung. M. Pn N-n.
Gervais føärvä’], ett slags mjuk fransk
gräddost.
Gervais [’gärvä’] ,AlfredAlbert, fransk
sjömilitär (1837—1921). Deltog 1854 som
kadett i bombardemanget av Bomarsund under
Krimkriget, tjänstgjorde sedan i avlägsna
farvatten och Medelhavet samt blev 1887
kon-teramiral. G. förde 1891 befälet över den
eskader, som då besökte Kronstadt, ett
besök, som fick historisk betydelse (jfr
Frankrike, sp. 1002); på ditvägen besöktes
Köpenhamn och Stockholm, på hemvägen
Ports-mouth. 1892 blev han viceamiral, var 1892
—94 generalstabschef för marinen och 1895—
96 chef för franska Medelhavsflottan.
Gervex [$ärvä’ks], Henri, fransk målare
(f. 1852). Har målat modern genre, flera
sjukhus- och operationsscener av kraftfull
realism, väggbilder för ämbetslokaler med
ämnen som »Borgerlig vigsel»,
»Välgörenhets-byrå» o. dyl., bilder från kaféer och
kapplöpningar, prisutdelningen på
världsutställningen 1889 (jätteduk i Versailles) samt även
grupper och porträtt. Prins Eugen var en kort
tid vintern 1887—88 hans lärjunge. G-gN.
GerviTlia (Gervilleia), ett musselsläkte av
ordn. Pseudolamellibranchia och fam. Pernidae.
Släktet förekommer fr. o. m. trias t. o. m.
eocen. Tre arter äro kända från Sveriges
rät-lias, en art från dess krita och en art från
dess danien. H- H-gg.
Gervlnus [gär-], Georg Gottfried,
tysk historieskrivare (1805—71). Blev 1830
docent i Heidelberg och 1835 prof, i historia
och litteratur i Göttingen, avsattes 1837
samtidigt med F. Chr.
Dahl-mann (se d. o.). 1844
började han som
professor honorarius
föreläsa i Heidelberg och
samtidigt syssla med
liberal politisk
propaganda, var 1848 led. av
nationalförsamlingen i
Frankfurt a. M. men
lämnade nedslagen
denna redan i aug. s. å.
— Utgången ur
Schlos-sers skola, blev G.
ban
brytande genom sin »Geschichte der poetischen
Nationalliteratur der Deutschen» (1835-—42;
5:e uppl., med titel »Geschichte der
deutschen Dichtung», 1871—74). Genom denna och
sina övriga historiska skrifter, vilka
företrädesvis sysslade med 1800-talet, bidrog G.
mycket att väcka den tyska nationalkänslan. G:s
»Hinterlassene Schriften» utgåvos 1872, hans
självbiogr. 1893 och hans brevväxling med
Dahlmann och bröderna Grimm i 2 bd 1885
—86. Monogr. av J. Dörfel (1904). C. H. H.
Géryon, grek, myt., en man med tre
kroppar, härskare över ön Erytheia i yttersta
västern i oceanen. Dödades av Herakles,
vilken fått sig förelagt att bortföra G:s sköna
boskapshjordar. Jfr Herakles. A. M. A.*
Gesa’nt (ty. Gesandte[r]), diplomatiskt
sändebud. — Gesantskap, se
Beskickning, sp. 117.
Geschworner [ge/våYnor], ty. (av schwören,
svärja, gå ed), var i Sverige intill 1855 en
bergsstatstjänsteman med åliggande att tillse,
att gruvarbetet drevs på rätt bergsmansvis.
Där en g. fanns anställd, ansågs han som
bergmästarens närmaste man. N. Zn.
Geselschap [^ozäTs^ap], E d u a r d,
holländsk målare (1814—78). Studerade i
Düsseldorf, målade bibliska och historiska ämnen,
bl. a. från trettioåriga kriget. — Hans son
Friedrich G. (1835—98), verksam i Rom
och Berlin, utförde väggmålningar bl. a. i
Ruhmeshalle i Berlins Zeughaus. Monogr. av
W. v. Öttingen (1898). G-gN.
Gesènius [ge-], Wilhelm, tysk
orientalist och bibelkritiker (1786—1842). Blev 1811
ord prof, i exegetik i Halle. G. var en
väg-brytare för det semitiska språkstudiet samt
utgav grammatikor och ordböcker, utmärkta
av klarhet och grundlighet. Nämnas må
»Hebräische Grammatik» (1813; 28 :e uppl.,
omarb. av G. Bergsträsser, 1927; »Hebreisk
grammatik», 1836 och 1849), »Hebräisches und
chaldäisches Handwörterbuch über das Alte
Testament» (1812; 17:e uppl., omarb. av F.
Buhl, 1921; sv. övers. 1829—32); »Thesaurus
philologicus criticus linguæ hebrææ et
chal-dææ Veteris Testamenti» (1829—42; fullb.
1858 av E. Rödiger) och G:s förnämsta verk,
»Scripturæ linguæque Phæniciæ monumenta»
(3 bd, 1837). (S. H-r.)
Gèsfolk [gés-], sydamerikansk
indianfolkgrupp med östlig utbredning. Dithörande
stammar bo på östbrasilianska platån och i
angränsande urskogsområden, medan Amasonflodens
område endast nås av dem vid Rio Xingu. G.
voro urspr. typiska jägarfolk, och många
kvarstå på detta stadium. Av kustborna
kallades olika g. tapuya (fiender). Till g.
höra bl. a. botokuderna vid Rio Doce. G. B-r.
GesiTns, ett listverk, som uppåt
avslutar en vägg (t a k-, huvud- el.
kranslist, resp, tak-, huvud- el.
kransge-sims; g e i s o n; kornisch) eller
horisontalt avdelar en fasad, t. ex. mellan våningarna
(gördelgesims el. -list, kordon
g-list). G. kallas ibland även den list, som
utgör avtäckning, där t. ex. ett sidotak stöter
intill en mur (s k y d d s g e s i m s), eller
förmedlar övergången mellan sockel och mur
(sockelgesims). Krönande listverk på
panel, över dörr- och fönsteröppningar kallas
panel-, dörr-, resp, fönstergesims. Jfr
Kolonnordningar (med bilder). E. L-k.
Gesjov [ge-], Ivan Evstratiev,
bulgarisk politiker (1849—1924). Avslöt Bulgariens
fred med Serbien i mars 1886 och medver-
VIII. 20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
