Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gesjov, Ivan Evstratiev - Gesner, Konrad - Gesneria, Gesnera - Gesneriaceae, Gesneraceae - Gess - Gess dur - Gessi, Romolo - Gessler, Otto - Gessner, Salomon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
611
Gesner—Gessner
612
kade, ehuru i allm. ryssvänligt orienterad,
en kort tid som finansminister i regeringen
efter furst Alexanders abdikation i sept.
s. å. Tillhörde oppositionen mot Stambolov
och blev efter dennes fall åter
finansminister (1894—97). Han var Bulgariens agent
hos turkiska regeringen vid den kris, som
ledde till självständighetsförklaringen 1908,
blev 1911 ministerpresident och
utrikesminister, avslöt 1912 det mot Turkiet riktade
Balkanförbundet och ledde Bulgariens politik
under det lyckosamma första Balkankriget
men avgick 1913 före utbrottet av kriget mot
de forna bundsförvanterna. Han avstyrkte
Bulgariens deltagande i världskriget. G.
skildrade sin premiärministertid i »L’alliance
balkanique» (1915). H. B-n.
Gesner [gä’s-], Konrad, schweizisk
läkare och biolog (1516—65). Förvärvade tidigt
mångsidig bildning, var en tid prof, i
Lau-sanne, därefter stadsläkare i sin hemstad,
Zürich. Alltid fattig,
skrev han för bröd en
hop lärda
samlingsverk. G:s rykte vilar
helt på hans »Historia
animalium» (1551—58),
en beskrivning i 4
fo-lioband på alla då
kända djur.
Beskrivningarna följa ett
visst schema: namn på
olika språk, hemland,
kropps- och
själsegenskaper m. m. Förebild
är Plinius d. &., men G. framlade även en
mängd egna forskningsresultat. Därjämte
införde han bilden som åskådningsmedel; hans
träsnitt äro för sin tid utmärkta. Verket har,
ehuru det saknar jämförande iakttagelser,
haft banbrytande betydelse. E-k N-d.
Gesnèria, G e’s n e r a, se Gesneriaceae.
Gesneriäceae, Gesneräceae, växtfam.
bland sympetalerna, har mer el. mindre
tydligt tvåläppig blomkrona, 4 el. 2 ståndare och
enrummigt fruktämne; frukten är fröhus,
sällan bär. Den räknar omkr. 1,100 arter i
varmare, företrädesvis tropiska länder; de
äro vanl. fleråriga örter (sällan buskar el.
klättrande halvbuskar) med motsatta, hela blad
och ofta stor, knölformig jordstam el. med
köttiga fjäll beklädda underjordiska utlöpare.
För de praktfullt färgade blommorna odlas
många inomhus som prydnadsväxter, t. ex.
arter av släktena Saintpaulia från Östafrika,
Sinningia (gloxinia; se d. o.), Achimenes,
Co-rytholoma och Gesneria från Amerika. G. M-e.
Gess (fr. sol bémol, eng. g flat), mus., den
med en halv ton sänkta tonen g; förväxlas
enharmoniskt med fiss.
Gess dur (fr. sol bémol majeur, eng. g flat
major), mus., durtonart med gess till
grundton och sex [) för h, e, a, d, g och c; förväxlas
enharmoniskt med Fiss dur
(parallelltonart: ess moll).
Gessi [gä’si], R o m o 1 o, italiensk Af
rikaresande (1831—81). Tjänstgjorde från 1874
under Gordon i Sudan, där han 1880 blev
guvernör över prov. Bahr el-ghasal. Härunder
kartlade han 1876 Nilens lopp mellan Dufile
och Albert njansa, vilken han kringseglade.
Ge’ssler, Otto, tysk politiker (f. 1875),
bördig från Württemberg. Han blev 1911
förste borgmästare i Regensburg och gjorde
sig som överborgmästare i Nürnberg, 1914—
19, känd för
administrativ skicklighet
under krigsåren. I okt.
1919 inträdde han som
minister för
»återuppbyggandet» i Bauers
ministär. G. var en
av de verksammaste
ledarna av
regeringens motstånd mot den
s. k. Kappkuppen (se
Tyskland, historia)
och efterträdde därpå
(mars 1920) Noske som
riksvärnsminister. På denna svåra post
kvarstod han i växlande ministärer till jan. 1928 och
ledde därvid det nya riksvärnets organisation.
Dess numerär nedbragtes till i
Versailles-freden stadgade 100,000 man, och G. sökte
efter förmåga åstadkomma en effektiv och
disciplinerad ny armé, som skulle hålla sig
utanför politiken. Han undgick emellertid ej
klander för efterlåtenhet mot monarkistiska
officerare och organisationer. G. var 1920—
24 led. av riksdagen och tillhörde då det
demokratiska partiet, som han därefter,
för vinnande av större handlingsfrihet,
lämnade. V. S-g.
Gessner [gä’s-], Salomon, schweizisk
författare (1730—88). Debuterade i Bodmers
och Breitingers tidskrifter samt utgav en
mängd prosadikter, bl. a. »Daphnis» (1754;
sv. övers. 1796). Stor
popularitet vann den
första samlingen av
G:s »Idyllen» (1756),
som följdes av »Der
Tod Abels» (1758; sv.
övers. 1789; 2:a uppl.
1804), »Der erste
Schif-fer» (1762; sv. övers.
1797) m. m. G. var
även etsare och utförde
bl. a. en serie av tolv
landskap (1770) samt
illustrationer till sina
dikter. G. var en (även i Frankrike)
inflytelserik idylliker. Hans herdescener bilda ett
mellanled mellan rokokodikten och den engelska
borgerliga realismen; idyllerna återspegla
småborgarnas familjeliv, och G. gav nytt liv
åt den i salongselegans stelnade herdedikten.
I Sverige påverkade han Thorild, Linnerhielm
och Gjörwell. Till sv. översattes vidare en
idyllsamling (av P. U. Enbom, 1794), »Erast»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
